Bakgrund Mat är en viktig del av vårt sociala liv. Har man en födoämnesöverkänslighet försvåras matglädjen tillsammans med andra. Födoämnesöverkänslighet delas in i två grupper, födoämnesallergi och födoämnesintolerans. Födoämnesallergi är en immunologisk reaktion i kroppen, medan födoämnesintolerans är en icke immunologisk reaktion. När man lagar och serverar mat till personer med födoämnesöverkänslighet är det viktigt att veta vad man gör, det är därför kunskap inom födoämnesöverkänslighet behövs. Kommuner i Sverige har sedan en tid uppmärksammat att det finns brister i kunskap inom specialkost. Syfte Syftet med studien var att undersöka hantering av specialkost i kommunala mottagningskök, samt att undersöka upplevd kunskap och utbildning kring födoämnesöverkänslighet bland personalen. Metod En enkätundersökning genomfördes för att kartlägga hantering av specialkost i mottagningskök. En enkät utarbetades med öppna och slutna frågor som distribuerades bland mottagningskök i fem kommuner. Datan sammanställdes och analyserades i SPSS 18.0. Resultat Fem av de 57 deltagarna hade inte någon form av utbildning anpassad till deras arbetsuppgifter. Resultatet visade att ett antal deltagare hade förkunskaper i form av utbildning anpassad till deras arbetsuppgifter men uppgav sig ha låg kunskapsnivå inom hantering av specialkost. Slutsats Nyckeln till att servera säker mat är utbildning som är anpassad till personalens arbetsuppgifter. Denna studie har påvisat brister i kunskapsnivån och rutiner på arbetsplatsen inom specialkost bland personalen. Behovet för mer utbildning finns bland personal i mottagningskök. / Background Food is an important part of our social life. If you have food hypersensitivity the joy of sharing food with others becomes more complicated. Food hypersensitivity is divided into two groups, food allergy and food intolerance. Food allergy is an immunological reaction in the body, while food intolerance is a non-immunological reaction. When you cook and serve meals to people with food hypersensitivity, it is important to know what to do, that is why knowledge of food hypersensitivity is needed. Municipalities in Sweden have for some time recognized the lack of knowledge of special diets. Purpose The purpose of this study was to investigate the handling of special diets in the municipal receiving kitchens, and also to examine the perceived knowledge and education on food hypersensitivity among staff. Design A questionnaire survey was conducted to make a study of the management of special diets in receiving kitchens. A questionnaire was developed with open and closed questions which were distributed among receiving kitchens in five municipalities. The data were compiled and analyzed in SPSS 18.0. Results Five of the 57 participants had no form of education adapted to their tasks. The results showed that a number of participants had previous knowledge in the form of education adapted to their tasks, but indicated a low level of knowledge in dealing with special diets. Conclusion The key to serving safe food is training that is tailored to staff work. This study has revealed deficiencies in knowledge and practices in the workplace in the dietary among staff. The need for more education is great among staff in receiving kitchens.

<p>I den här studien görs ett försök att finna ut varför kommunen väljer cook chill, om det blir någon näringsförlust när man använder metoden och vad pedagogerna anser om maten som serveras. Tre metoder har använts; intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Två personer inervjuades; kommunens kostansvarige och den ansvarige vid centralköket. 50 stycken enkäter skickades till pedagoger vid fyra olika förskolor och 26 stycken kom tillbaka.Det framgår i studien att det är ekonomiskt fördelaktigt i kommunen att använda sig av cook chillmetoden, då många förskolor inte är anpassade för matlagning i eget kök. Det finns dock studier som visar på att metoden medför vissa näringsförluster. Pedagogerna vid förskolor med mottagningskök ansåg att maten som serverade inte var speciellt bra och de var oroliga över näringsinnehållet och hur alla tillsatser påverkar barnen. De påvisade även vikten av eget som kök som en pedagogisk resurs för att skapa matlust och goda matvanor.</p>

I den här studien görs ett försök att finna ut varför kommunen väljer cook chill, om det blir någon näringsförlust när man använder metoden och vad pedagogerna anser om maten som serveras. Tre metoder har använts; intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Två personer inervjuades; kommunens kostansvarige och den ansvarige vid centralköket. 50 stycken enkäter skickades till pedagoger vid fyra olika förskolor och 26 stycken kom tillbaka.Det framgår i studien att det är ekonomiskt fördelaktigt i kommunen att använda sig av cook chillmetoden, då många förskolor inte är anpassade för matlagning i eget kök. Det finns dock studier som visar på att metoden medför vissa näringsförluster. Pedagogerna vid förskolor med mottagningskök ansåg att maten som serverade inte var speciellt bra och de var oroliga över näringsinnehållet och hur alla tillsatser påverkar barnen. De påvisade även vikten av eget som kök som en pedagogisk resurs för att skapa matlust och goda matvanor.

Abstract Background Children have an open mind to learn what to eat and the preschool has unique opportunities to influence food habits and attitudes in a positive direction, in a fun and natural way that promotes a healthy lifestyle with good eating habits. There are nutritional benefits to a well-planned vegetarian diet that can lead to lifelong positive habits and health effects if you start eating at a young age. Objective The purpose of the study is to investigate the occurrences of vegetarian meals at preschools to see if it differs depending on whether the preschool has cooking kitchen or reception kitchens and where the preschools is geographically located. Method A quantitative study using a web-based survey. The inclusion criterion was that you worked within the preschool. The material was analyzed by percentage comparison and chi-two tests. Significant level was set at p value &lt;0.05. Results A total of 104 people participated. The largest proportion was represented by preschool teachers (n=71), preschool chefs (n=18), principals (n=5) and other staff (n=10). The majority (62 %) of the respondents stated that the preschool had cooking kitchens, 38 % stated they had reception kitchens. Most common was that vegetarian food was served to those who had ordered, but at least once a week, vegetarian meals were served to everyone, but more often at preschools that had cooking kitchens. Conclusion The majority of preschools in the survey served vegetarian food regularly. Geographically, there was no difference, but preschools with cooking kitchens more often offered vegetarian than reception kitchens. We look forward to introducing cooking kitchens at all preschools, but more studies are needed, preferably with only preschool chefs.