Denna studies syfte är att undersöka tillagningskök i kommunala skolor och hur dessa praktiskt tillämpar arbetssätt för att minimera matsvinn. I bakgrunden behandlas ämnets ökande nutida relevans, tidigare forskning kring olika typer av interventioner och deras effektivitet samt den aktuella kommunens tidigare åtgärder. Deltagande observationer utfördes sedan vid två tillfällen i tillagningskök hos två mindre skolor i Umeå kommun. Den etnografiska rapporten analyserades taxonomiskt där fyra domäner samt ett antal underdomäner identifierades vilka presenterades tillsammans med utdrag ur narrativet. Resultatet och diskussionen visar och exemplifierar hur de två observerade skolornas kök tillämpar arbetssätt i praktiken. Studien visar att mätningen av matsvinnet i dagsläget inte utförs på ett enhetligt och jämförbart vis vilket försvårar möjligheten att undersöka de svinnreducerande arbetssättens effektivitet. Vidare forskning i ämnet rekommenderas för att kunna fastställa vilka arbetssätt som är effektiva ur ett svinnreducerande perspektiv och även är överförbara till andra skolor. / The purpose of this study is to investigate municipal production of food in school kitchens and the applied procedures used within them to minimize food waste. The background contains information about the growing academic interest in the subject of food waste. It also provides an overview of the scientific literature regarding waste reduction interventions and their efficacy and the earlier measures taken by the municipal regarding the subject. Two participating observations was performed on two schools in Umeå municipality. The ethnographic record of these observations was analyzed taxonomically where four domains and several subdomains were identified which were presented together with excerpts from the narrative. The result and discussion exemplify how the two schools were applying procedures in practice. During the time of this study the measuring of food waste was not performed in a homogenous manner which created difficulty in evaluating the efficiency of the applied procedures. Further research in the subject is recommended to identify which food waste reducing interventions observed are effective and can be transferred to other schools.

Abstract Background Children have an open mind to learn what to eat and the preschool has unique opportunities to influence food habits and attitudes in a positive direction, in a fun and natural way that promotes a healthy lifestyle with good eating habits. There are nutritional benefits to a well-planned vegetarian diet that can lead to lifelong positive habits and health effects if you start eating at a young age. Objective The purpose of the study is to investigate the occurrences of vegetarian meals at preschools to see if it differs depending on whether the preschool has cooking kitchen or reception kitchens and where the preschools is geographically located. Method A quantitative study using a web-based survey. The inclusion criterion was that you worked within the preschool. The material was analyzed by percentage comparison and chi-two tests. Significant level was set at p value <0.05. Results A total of 104 people participated. The largest proportion was represented by preschool teachers (n=71), preschool chefs (n=18), principals (n=5) and other staff (n=10). The majority (62 %) of the respondents stated that the preschool had cooking kitchens, 38 % stated they had reception kitchens. Most common was that vegetarian food was served to those who had ordered, but at least once a week, vegetarian meals were served to everyone, but more often at preschools that had cooking kitchens. Conclusion The majority of preschools in the survey served vegetarian food regularly. Geographically, there was no difference, but preschools with cooking kitchens more often offered vegetarian than reception kitchens. We look forward to introducing cooking kitchens at all preschools, but more studies are needed, preferably with only preschool chefs.

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå.  Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt. Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt. Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola. Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått. Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns. En robust och genomarbetad grund gör att de unika karaktärsdragen bibehålls över tid även om de lösare inre delarna förändras. / A preschool with space for each child and all the children. A preschool with the community, and space for all, while each individual, amazing and unique child can find their own corner. Focus on the preschool I have designed is to make room for all these unique children, together and individually. Therefore my motto’s through the work has been opposites as Holistic - Part, Large - Small, Inside - Outside, Common - Single, Noise - Silence, Light - Dark. I have formulated the task and made contact with the actors concerned, in order to provide all the information needed continuously during the work. It was important that the work was as realistic as possible. During the work the dialogue with the actors from the municipality has been driving; Anders Wedin, (skolchef at bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef at bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Close dialogue, field visits and questionnaires with three different preschools also laid the foundation for my work; Sonja Derkert (preschool teachers Gökboets preschool), staff at Gökboets preschool, Ing-Britt Andersson (preschool head Norrbodas preshool), Emil Spanos (chef Norrbodas preschool), staff at Norrbodas preschool, Susanne Johansson (preshool head Storstugans preschool), Emelie W Bernemyr (Stockholm University, Preschool Teacher Storstugans preschool), staff at Storstugans preschool. My suggested preschool at Ringvägen in Kungsängen will be featured during the exhibition for the acceptance of the new zoning of Ringvägen. This, together with that the bildningsförvaltningen expressed interest in continuing the dialogue has made my goal of reality reached. Architecturally, I have created a nursery with resistant materials with the possibility of flexibility over time. A robust and thorough basis makes that the unique characteristics are maintained over time, even if the more loose internal parts change.

Inledning: Maten är inte bara något som ska ge oss näring. Utan också en mötesplats där man kan uppleva glädje och njutning. För barn är bra mat avgörande för dess hälsa, välbefinnande och utveckling. Om barn ska orka leka och lära är det viktigt att de får bra mat redan från början i förskolan.Syfte: Författarna vill se om det som står på matsedeln stämmer överens med det som senare hamnar på tallriken samt se om det finns någon skillnad på förskolor som har mottagnings – respektive tillagningskök utifrån de sju gastronomiska variablerna. Metod/material: Datainsamlingen genomfördes i form av deltagande observationer med låg grad av struktur. Observationerna genomfördes på fem olika förskolor i Sverige i tre olika kommuner. Tre av dessa förskolor hade mottagningskök och två med tillagningskök. Förskolorna besöktes vid lunchtid under två dagar. Maten åts av författarna, fotograferades och bedömdes med hjälp av ett observationsschema utifrån de sju gastronomiska variablerna. Rådatan sammanställdes sedan till en analys av lunchrätten. Resultat: Det fanns en varierad kvalité av gastronomiska variablerna i lunchrätterna som serverades på förskolorna med de olika typerna av kök. Det fanns en varierad tillförlitlighet på de olika lunchrätterna som serverades och utlästes av matsedeln. Slutsats: I förskolor med tillagningskök stämde det som stod på matsedeln överens med det som sedan hamnade på tallriken vilket det bara delvis gjorde på förskolorna med mottagningskök. Upplevelsen av lunchen var olika utifrån de sju gastronomiska variablerna då det kom till tillagning – respektive mottagningskök.