Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad måltidspedagogik i förskolan innebär och hur de intervjuade förskollärarna anser att måltidspedagogik skulle kunna användas för att främja barns samtal. Utifrån syftet skapades två frågeställningar. Vilka uppfattningar har förskollärare om måltidspedagogik i förskolan samt vilka metoder har förskollärare för att främja barns samtal med utgångspunkt i måltidspedagogik. Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare som aktivt arbetar med måltidspedagogik på en förskola. I analysen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet. I studiens resultat är det tydligt att alla förskollärarna har en positiv uppfattning om måltidspedagogik och de ser en vinning av användandet i barngrupperna. Måltidspedagogik ger barn lekfullt möjlighet till att utveckla sitt samtal. Resultatet svarade på studiens syfte och frågeställningar då vi fick utförliga svar om vad förskollärarna har för uppfattningar om måltidspedagogik. Arbetet med måltidspedagogik utformas efter den individuella barngruppen. Vi fick även ett tydligt perspektiv av vad de använder för metoder för att främja barns samtal med utgångspunkt i måltidspedagogik. I resultatet framgår det att Sapere metoden är grundläggande för förskollärarnas arbete med måltidspedagogik i barngrupp.

Syftet med denna studie är att analysera och beskriva kockars och pedagogers uppfattning om måltidspedagogik i förskolans verksamhet. Detta för att ta reda på förhållningsättet och tillvägagångsättet som verksam personal väljer för att utöva måltidspedagogik i vardagen. Utifrån syftet formuleras två frågeställningar: På vilket sätt beskriver respondenterna barns lärande i måltidspedagogik och hur beskriver respondenterna att de möjliggör och arbetar för att främja barns kunskap om kost och hälsa. Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två barnskötare och två kockar som respondenter. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och begrepp hämtade från sociokulturella perspektivet för att hitta mönster och likheter. Enligt deltagarnas uppfattningar om måltidspedagogik är att det bidrar med viktig kunskap till barnen för att ge förutsättningar att kunna stegvis nå en hållbar livsstil. I resultatet framgår det att pedagogernas förhållningsätt är en viktig faktor när det kommer till att vara en god förebild. Att stötta och utmana barnen är avgörande för barns utveckling i måltidspedagogik. Något som framgick tydligt i respondenternas svar var att måltidspedagogik är en viktig del i förskolan då barnen äter många måltider på förskolan / <p>Betyg i Ladok 240513.</p>

Inledning: Många barn i Sverige tillbringar mycket tid i förskolan och äter därför flera av dagens mål inom verksamheten. Barnens matvanor och preferenser har visat sig vara avgörande för framtida matvanor och tillhörande hälsa. Måltidspedagogik har tillämpats som ett arbetssätt i Uddevallas kommunala förskolor för att använda maten som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Syfte: Att undersöka möjligheter och hinder för att införa måltidspedagogik i förskolan i Uddevalla kommun samt hur resultatet av ändrat arbetssätt upplevs av nyckelpersoner. Material och metod: Individuella kvalitativa intervjuer samt en fokusgrupp har gjorts med nyckelpersoner inom de kommunala förskolorna. Intervjuerna ljudupptogs för att sedan transkriberas och analyseras genom det kvalitativa analysprogrammet MAXQDA. Som struktur vid analysen av insamlad data används Kingdons PSA-modell för att tolka implementeringsprocessen. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att nyckelpersonerna upplever implementering av måltidspedagogik som positivt. Det är ett enkelt och lustfyllt arbetssätt som skapar ett gemensamt förhållningssätt kring mat och måltid för både vuxna och barn i förskolan värld. Flera faktorer samspelade för att en förändring av arbetssätt skulle kunna ske. Dock krävs fler studier för att fastställa om processen kan ske på samma sätt i andra kommuner. / Introduction: Today, many children spend a lot of their time in preschool and therefore consume several of their daily meals outside the home. Food habits and preference for special foods have been shown to be of significant importance for children's eating habits and their future health. In Uddevalla municipality, meal education has been a way to incorporate food as an important tool in the preschools' daily pedagogical situation. Objective: To analyze possibilities and obstacles for the implementation of meal education in preschool in Uddevalla Municipality and how the results of changed practices are experienced by key individuals. Materials and methods: Individual qualitative interviews together with a focus group were conducted with key persons from the municipal preschools. The recorded interviews were thereafter transcribed and analyzed by qualitative analysis program MAXQDA. Kingdon's PSA model was used as a structure to construe the implementation process of meal education. Results and conclusion: The result shows that key persons experience the implementation of meal education as positive. It is an easy and pleasurable approach that creates a united attitude around food and meal for both adults and children in the preschool world. Several factors interact so that a change in work method could take place. However, more studies are required to determine whether the process can be done in the same way in other municipalities.

<p>Studier visar att åtgärder krävs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att främja en hälsosammare kosthållning hos barn måste därför få en ökad uppmärksamhet. Lärare bör ta tillvara på tillfällen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn på mat. Sapere-metoden är en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmåga, utveckla deras språk samt på sikt förbättra deras matvanor. Denna metod tillämpas idag på skolor i Västmanland. Syftet med studien var att studera lärares upplevelser av Sapere-metoden i Västmanland, hur tillämpningen påbörjades, vilka förväntningar som fanns samt vilka möjligheter och hinder som påträffats under processen. Insamlingen av data skedde genom intervjuer med lärare och intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att skolorna började tillämpa Sapere-metoden eftersom en person på skolan blev inspirerad. Förväntningarna handlade om en utveckling hos barnen, att bryta trender i samhället samt förväntningar att fortsätta arbetet med metoden i framtiden. Möjligheter är att metoden går att använda i alla skolämnen, att den utövas praktiskt samt går i linje med läroplanen. Hinder i arbetet är tidsbrist, kostnaden samt utbyte av personal i skolan.</p> / <p>Studies show that measures are required to reduce Swedish children’s intake of sugar and fat and to increase their intake of fruits and vegetables. Schools role in promoting a healthier diet in children must be given a greater attention. Teachers must take care of the opportunities they have that in the teaching mediate a positive view on food and meals. Sapere-method is an educational method and the aim is to practice pupils in their ability to use all their senses, to develop their language use and in the long term improve their food habits. This method is applied in schools in Västmanland. The aim with this study was to study teacher’s experiences of the Sapere-method in Västmanland, how the method was applied, what expectations there was, and what opportunities and obstacles encountered during the process. Data collection was done by interviewing teachers and the interviews were analyzed using a content analysis. The results of the study show that the Sapere method was applied because a person at the school became inspired. Expectations were a development of the children, to break the trends in society and expectations to continue the work in the future. The opportunities are that the method can be used in all school subjects, that is practiced practical and is in line with the curriculum. Obstacles in the method are lack of time, the cost and exchange of personnel in the school.</p>

Studier visar att åtgärder krävs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att främja en hälsosammare kosthållning hos barn måste därför få en ökad uppmärksamhet. Lärare bör ta tillvara på tillfällen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn på mat. Sapere-metoden är en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmåga, utveckla deras språk samt på sikt förbättra deras matvanor. Denna metod tillämpas idag på skolor i Västmanland. Syftet med studien var att studera lärares upplevelser av Sapere-metoden i Västmanland, hur tillämpningen påbörjades, vilka förväntningar som fanns samt vilka möjligheter och hinder som påträffats under processen. Insamlingen av data skedde genom intervjuer med lärare och intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att skolorna började tillämpa Sapere-metoden eftersom en person på skolan blev inspirerad. Förväntningarna handlade om en utveckling hos barnen, att bryta trender i samhället samt förväntningar att fortsätta arbetet med metoden i framtiden. Möjligheter är att metoden går att använda i alla skolämnen, att den utövas praktiskt samt går i linje med läroplanen. Hinder i arbetet är tidsbrist, kostnaden samt utbyte av personal i skolan. / Studies show that measures are required to reduce Swedish children’s intake of sugar and fat and to increase their intake of fruits and vegetables. Schools role in promoting a healthier diet in children must be given a greater attention. Teachers must take care of the opportunities they have that in the teaching mediate a positive view on food and meals. Sapere-method is an educational method and the aim is to practice pupils in their ability to use all their senses, to develop their language use and in the long term improve their food habits. This method is applied in schools in Västmanland. The aim with this study was to study teacher’s experiences of the Sapere-method in Västmanland, how the method was applied, what expectations there was, and what opportunities and obstacles encountered during the process. Data collection was done by interviewing teachers and the interviews were analyzed using a content analysis. The results of the study show that the Sapere method was applied because a person at the school became inspired. Expectations were a development of the children, to break the trends in society and expectations to continue the work in the future. The opportunities are that the method can be used in all school subjects, that is practiced practical and is in line with the curriculum. Obstacles in the method are lack of time, the cost and exchange of personnel in the school.

In relazione all'insegnamento, pare opportuno concentrare l'attenzione su di una peculiare forma di conoscenza prodotta nella e per la pratica professionale, il sapere d'azione, oggetto di studio soprattutto nel contesto francofono. L'ipotesi generale di ricerca che fonda il presente studio risulta incentrata sull'analisi, in prospettiva pedagogica, di tre dimensioni-chiave (la ricerca, la pratica riflessiva e la diffusione delle innovazioni e del cambiamento in ambito scolastico) che concorrono alla costruzione di tale sapere, considerato componente essenziale nello sviluppo professionale degli insegnanti. la riflessione su questi temi orienta la messa a punto di un sistema di analisi e descrizione delle iniziative di formazione continua attuate in sinergia fra il mondo della scuola e quello della ricerca scientifica.

Inledning: Maten är inte bara något som ska ge oss näring. Utan också en mötesplats där man kan uppleva glädje och njutning. För barn är bra mat avgörande för dess hälsa, välbefinnande och utveckling. Om barn ska orka leka och lära är det viktigt att de får bra mat redan från början i förskolan.Syfte: Författarna vill se om det som står på matsedeln stämmer överens med det som senare hamnar på tallriken samt se om det finns någon skillnad på förskolor som har mottagnings – respektive tillagningskök utifrån de sju gastronomiska variablerna. Metod/material: Datainsamlingen genomfördes i form av deltagande observationer med låg grad av struktur. Observationerna genomfördes på fem olika förskolor i Sverige i tre olika kommuner. Tre av dessa förskolor hade mottagningskök och två med tillagningskök. Förskolorna besöktes vid lunchtid under två dagar. Maten åts av författarna, fotograferades och bedömdes med hjälp av ett observationsschema utifrån de sju gastronomiska variablerna. Rådatan sammanställdes sedan till en analys av lunchrätten. Resultat: Det fanns en varierad kvalité av gastronomiska variablerna i lunchrätterna som serverades på förskolorna med de olika typerna av kök. Det fanns en varierad tillförlitlighet på de olika lunchrätterna som serverades och utlästes av matsedeln. Slutsats: I förskolor med tillagningskök stämde det som stod på matsedeln överens med det som sedan hamnade på tallriken vilket det bara delvis gjorde på förskolorna med mottagningskök. Upplevelsen av lunchen var olika utifrån de sju gastronomiska variablerna då det kom till tillagning – respektive mottagningskök.

Il concetto di rete dell'informazione può diventare uno schema logico con cui descrivere l'evoluzione delle politiche sulle energie rinnovabili e sulla sostenibilità? La ricerca è stata svolta analizzando l'architettura delle due reti (internet e reti energetiche) e l'evoluzione del bene prodotto e distribuito nella rete energetica, l'energia, esplicitando l'accessibilità da parte della distribuzione mondiale delle risorse petrolifere tradizionali e delle risorse rinnovabili. La struttura metodologica del progetto di ricerca si basa due tipi di analisi teorica: 1) l'analisi della nascita delle società in rete attraverso le teorie di Manuel Castells (concetto di spazio di flussi) e di Saskia Sassen e l'evoluzione delle città (cap.2 e cap.5) 2) le analisi dei flussi dei materiali e delle energie avendo come riferimento metodologico l'approccio ecologico ideato dai ricercatori dell'istituto per il Clima, l'Ambiente e l'Energia di Wuppertal, Germania (cap.3 e cap.4) La contraddizione tra città innovative e città che sono ai livelli di enormi discariche o di baraccopoli è esposta nel cap.6 attraverso casi studio e progetto dei Programmi Europei. Nell'ultimo capitolo (cap.7) si riassumono le ipotesi di partenza e i risultati della ricerca e si espongono le questioni aperte. / Can internet logic scheme be used as a basis to describe public policies evolution on renewable energies production and sharing in urban areas all over the world? The research project analyses the two networks (internet and energetic grids) architectures in actual and future urban areas. This analysis is connected with present and future forecasts energy productions from traditional fuels and from renewable sources. Theoretical analysis is conducted following a double conceptual pathway: - societal networks (Manuel Castells theory) and urban areas evolution (Saskia Sassen and Mike Davis) in order to picture the evolution of cities and towns in modern economies and in developing countries (Chapters 2 and 5); - Material and Energy Flow Analysis (approach by Wuppertal Institute for Climate, Environment and Energy) applied to renewable energy (Chapters 3 and 4) In Chapter 6 case studies are exposed on the deep cleavage between two different worlds: innovative, rich towns on a side and the landfills cities, slums on the other side. In the last part hypothesis and thesis are put together and open questions are explained (Chapter 7).