Inledning: Maten är inte bara något som ska ge oss näring. Utan också en mötesplats där man kan uppleva glädje och njutning. För barn är bra mat avgörande för dess hälsa, välbefinnande och utveckling. Om barn ska orka leka och lära är det viktigt att de får bra mat redan från början i förskolan.Syfte: Författarna vill se om det som står på matsedeln stämmer överens med det som senare hamnar på tallriken samt se om det finns någon skillnad på förskolor som har mottagnings – respektive tillagningskök utifrån de sju gastronomiska variablerna. Metod/material: Datainsamlingen genomfördes i form av deltagande observationer med låg grad av struktur. Observationerna genomfördes på fem olika förskolor i Sverige i tre olika kommuner. Tre av dessa förskolor hade mottagningskök och två med tillagningskök. Förskolorna besöktes vid lunchtid under två dagar. Maten åts av författarna, fotograferades och bedömdes med hjälp av ett observationsschema utifrån de sju gastronomiska variablerna. Rådatan sammanställdes sedan till en analys av lunchrätten. Resultat: Det fanns en varierad kvalité av gastronomiska variablerna i lunchrätterna som serverades på förskolorna med de olika typerna av kök. Det fanns en varierad tillförlitlighet på de olika lunchrätterna som serverades och utlästes av matsedeln. Slutsats: I förskolor med tillagningskök stämde det som stod på matsedeln överens med det som sedan hamnade på tallriken vilket det bara delvis gjorde på förskolorna med mottagningskök. Upplevelsen av lunchen var olika utifrån de sju gastronomiska variablerna då det kom till tillagning – respektive mottagningskök.