Med ökningen av dödligt våld, sprängningar och skjutningar har frågan om gängkriminalitet blivit en av de viktigaste politiska frågorna i Sverige. Det ökade intresset för kriminalpolitik har resulterat i förslag om skärpta straff för gängrelaterad brottslighet och narkotikabrott. Syftet med denna studie är att undersöka ifall straffskärpningar för försäljning av narkotika framställs som nödvändiga och vilka möjliga implikationer som införandet av straffskärpningen kan ha på individer i utsatta områden och samhället i stort. Forskningsfrågorna besvaras genom en tematisk analys av statliga dokument utifrån stämplingsteorin och critical race theory samt det teoretiska begreppet inkludering och exkludering av välfärden. En tematisk analys av SOU 2021:68, Proposition 2022/23:53, Lagrådsremiss och remissvar visar att försäljning av narkotika framställs som en del av en bred samhällsproblematik som riskerar att skada välfärdssamhället och andra grupper än just kriminella nätverk. Vidare visar den tematiska analysen att grupper och områden som redan är stämplade med stigma riskerar att stigmatiseras ytterligare genom skärpning av narkotikastrafflagen. Dessutom visar analysen att straffskärpningen kan potentiellt ha negativa kriminogena effekter på lång sikt såsom ökad brottslighet och ökad våldsutövning.