Efter flera årtionden av invandring har den svenska skolan fler elever än någonsin som talar ett annat modersmål än svenska. Tyvärr visar också studier (Begler & Ahnborg, 2011; Torpsten, 2012, s. 77–78) att elever med annat modersmål inte lyckas lika bra som övriga elever i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka, i ett svenskt sammanhang, dels vilka attityder nyanlända elever och deras lärare i engelska har till flerspråkighet och modersmålsundervisning, dels vilka förutsättningar de anser att nyanlända har för engelskinlärning, och varför, och dels vilka stödstrukturer som bör användas för att inkludera nyanlända i engelskundervisningen. Följaktligen har tretton nyanlända gymnasieelever respektive fem engelsklärare på gymnasienivå intervjuats. Elevernas och lärarnas svar indikerade att modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är av låg prioritet, framför allt från elevernas sida, medan det också framkom att elevernas motivation för engelskämnet är mest avgörande för att de ska bli godkända i engelskämnet. Dessutom är det möjligt att koppla de inkluderande strategierna som studiens lärare och elever nämner till vilken potential de har att motivera eleverna till att lära sig engelska. Sammanfattat kan den modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet som erbjuds behöva granskas ytterligare och det kan finnas ett behov av att formulera strategier för hur flerspråkighetens potential kan utnyttjas av ordinarie engelsklärare i klassrummet. Dessutom kan studiestödets funktion respektive andra alternativa stödstrukturer behöva diskuteras.

Syftet med uppsatsen har varit att få djupare kunskap om vilka delar av ämnet engelska som upplevs som svåra för andraspråkselever. Undersökningen gjordes på andrapsråkselever i årskurs nio. För att få fram hur dessa elever uppfattar språkdidaktiska strategier och identifierar problematiska aspekter i engelskundervisning, följdes syftet upp med följande frågor: i) Vilka delar av ämnet engelska upplevs som svår av andraspråkselever? ii) Hur upplever andraspråkselever att flerspråkigheten påverkar deras förmåga att lära sig engelska? iii) Hur upplever andraspråkselever undervisningsmetoderna och anpassningarna i ämnet engelska? Inspiration togs från den etnografiska metoden, där material har samlats in genom Padlet. Informanter besvarade öppna frågor om sina uppfattningar av undervisningen i engelska. Urvalet för informanterna var att de är andraspråkselever i årskurs 9 som har immigrerat till Sverige. Det teoretiska ramverket för denna studie var läroplansteori, utifrån den valdes relevanta begrepp ut för en innehålls analys av resultatet. Resultatet visade att informanterna upplever undervisningen i ämnet engelska som svår, då de dels upplever att deras förmåga är bristfällig, dels att undervisningen inte är tillräcklig i förhållande till deras förkunskaper och behov. De delar som upplevs svåra är främst talförmågan, följt av hörförmågan. Det är även dessa förmågor som informanterna efterfrågar mer träning på i undervisningen. De flesta informanterna upplever även att talutrymmet i undervisningen är snävt, vilket hämmar deras utveckling i den delen av ämnet. Flerspråkighet kan upplevas komplext och i vissa fall försvårande av inlärning av engelska, speciellt för informanterna som har låga kunskaper i svenska. Slutsatserna som kunde dras var att lärandet av engelska genom svenska är problematiskt, särskilt för de informanter som klassas som nyanlända av Skolverket, men även för de som har passerat gränsen för att klassas som nyanlända. Informanternas uppfattningar av undervisningsstrategierna i ämnet engelska tyder på att undervisningen inte alltid möter deras behov och är i många fall otillräcklig för att utveckla deras lärande i ämnet engelska.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utveckla kunskap om huruvida tysklärare på högstadiet uppfattar engelska som en resurs eller ett hinder i undervisningen och i vilka sammanhang de säger sig använda engelska för att stödja elevernas inlärning av tyska. Studiens teoretiska grund utgår från ett sociokulturellt perspektiv där språk utgör lärandets förutsättningar. Därtill hör även språkspecifika teorier såsom Hufeisens Faktormodell, Williams och Hammarbergs forskning om bakgrundspråkens roll samt forskning om pedagogiskt transspråkande. Det empiriska materialet samlades genom semi-strukturerade intervjuer med sex tysklärare. En tematisk analys resulterade i en komplex bild på engelska som resurs; samtidigt som den kan representera ett språkligt stöd för tyska vad gäller utveckling av lexikalisk och grammatisk kunskap kan det också innebära ett hot mot elevernas tredjespråksinlärning genom att ha en negativ påverkan på deras motivation. Resultaten visar utmaningar i att skapa ett flerspråkigt klassrum där lärarnas didaktiska val om hur engelska används också informeras och influeras av elevkännedom och språkens olika status i skolan och samhället i stort. Tidigare forskning visar att tredjespråkspedagogiken bör kännetecknas av att elevernas samtliga språkkunskaper systematiskt nyttjas vid inlärning av ett nytt. Denna studie indikerar däremot att olika samverkande faktorer kan ha stor betydelse för huruvida teori blir verklighet.

I dagens mångkulturella skola möter vi flertalet barn med ett annat modersmål än svenska. Eleverna har kommit till landet av många olika anledningar och har alla olika erfarenheter med sig. Forskning har börjat uppmärksamma hur man framgångsrikt kan arbeta med språkinlärning hos flerspråkiga elever utifrån deras förutsättningar och kunskaper. Ett dilemma många lärare stöter på är dock undervisningen av engelska då två språk lärs in samtidigt, vilket i sin tur kan skapa sammanblandningar mellan språken. Detta examensarbete undersöker och redogör för lärares attityder och inställning till flerspråkiga elevers inlärning i ämnet engelska men också hur flerspråkiga elever uppfattar sin engelskundervisning. Datainsamlingen har genomförts genom enskilda intervjuer med sju elever från tre olika klasser samt ett frågeformulär som delats via internet för att nå ett stort antal undervisande lärare i engelska. Resultatet analyserades och jämfördes med två teorier, tidigare forskning samt med stöd i läroplanen. Resultatet visar att lärare generellt saknar kunskaper och resurser för att kunna erbjuda flerspråkiga elever den bästa undervisningsformen. Flertalet av eleverna upplever dock att engelska är spännande och roligt samt uppskattar att lära sig två språk samtidigt. Det framkommer även att många lärare har uppfattningen att flerspråkiga elever har svårigheter vid inlärningen av två språk. Vidare forskning i ämnet vore att undersöka fenomenet i ett större perspektiv, att jämföra flerspråkiga klassrum i Sverige med andra länder för att synliggöra var svenska klassrum befinner sig i den internationella utvecklingen. / <p>Engelska</p>

Studiens syfte var att analysera förekomst och frekvens av skriftliga fel för det inkluderademomentet i grammatikundervisning för språkval spanska i årskurs 8–9; Pretérito Perfecto(motsvarar svenskans perfekt i dåtid). Vidare syften är att jämföra vilkeninformationsöverföring som sker mellan modersmålet och målspråket och dess relation tillgrammatikinlärning.Två klasser har producerat en skriftlig text för analys. Därefter har ett slumpmässigt urvalav tio elever delats in i två fokusgrupper för efterföljande diskussion.Resultat från morfologisk felanalysmodell, visar att från 19 elevtexter så förekommersammanlagt 284 Pretérito Perfecto relaterade fel. Studiens analys visar på att grammatiskafel vid användande av Pretérito Perfecto är vanligare på hjälpverbet (Haber) än påhuvudverbet (AR, ER, IR-verb). De analyserade resultaten från felanalysmodellens korpusvisar vidare på en problematik i informationsöverföring mellan svenska och spanska förbåda årskurserna, som bland annat gestaltar sig genom generaliserings fel,sammanblandningsfel och fossilisering av grammatiska regler från modersmålet.Studien tillför fördjupad kunskap kring inlärningssvårigheter för formen Pretérito Perfecto.Studiens resultat och efterföljande förslag på pedagogiska tillvägagångsätt kringkorrigering, undervisningsmål och formativt inkluderande arbetsgång i skrivprocessen:riktar sig till yrkesverksamma ämneslärare i spanska. Studien kan användas som ettkompletterande pedagogiskt-didaktiskt underlag vid undervisningsplanering.

The purpose of this qualitative study is to shed light on how secondary school teachers view the situation of newly arrived students in English teaching, and how they describe the way they teach newly arrived students in English in order to strengthen their knowledge development. Through semi-structured interviews with secondary school teachers, different teaching methods, adaptations and challenges in teaching newly arrived students were uncovered. The teachers claim that the students' previous knowledge has a great impact on their results and that language difficulties are a major challenge in teaching newcomers. The results also show that the teachers make adjustments to improve newly arrived students’ knowledge of English, and that more resources would have facilitated the teaching. With Vygotsky’s sociocultural theory as a starting point, the results were discussed in relation to relevant research. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska presterar på lucktestet i läsförståelsedelen i nationella provet i engelska jämfört med elever med svenska som modersmål. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten på lucktestet var mycket lägre än på läsförståelsedelen i elevgruppen med annat modersmål, medan dessa båda resultat överensstämde i elevgruppen med svenska som modersmål.  En slutsats av resultatet är att lucktester inte bara mäter läsförståelse, det vill säga reception av text, utan även formell grammatisk kompetens, det vill säga egen skriftlig produktion. Detta ställer större krav på behärskningen av språket i fråga och tidigare forskning kring tredjespråksinlärning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjespråksinlärare problem.

Syftet med denna studie är att undersöka bakgrundsspråkens betydelse vid språkinlärning och mer specifikt att pröva sambandet mellan antalet bakgrundsspråk och studieresultat i svenska som andraspråk. För att undersöka detta har 26 vuxna elevers rapporterade tidigare språkkunskaper jämförts med deras respektive resultat på Nationella proven för svenska som andraspråk 1.    En kvantitativ analys har utförts där samband har beräknats. Resultatet visar inte att betygsnivån ökar i paritet med antalet språk eleven lärt in, implicit eller explicit. Däremot går det att se tendens till ett samband mellan att ha studerat språk tidigare och högre betyg. Studiens slutsats är att erfarenhet av att ha studerat språk tidigare har en positiv inverkan på inlärning av ytterligare språk medan antalet språk en individ har kunskaper i inte har någon påvisbar effekt på resultatet vid inlärning av ett nytt språk.

Various studies have indicated during the past decade that language transfer in L3 may not only stem from L1 but from L2 as well, and that it might sometimes even be stronger from L2, depending on certain factors that facilitate or inhibit transfer. This phenomenon of L2 as the main transfer source in L3 has often been referred to as the ”L2 status factor” (Hammarberg, 2001). The L2 status factor hypothesis expects that the priorly acquired language which scores the highest in several transfer factors will adopt the role of ”external supplier language” (Hammarberg, 2001), i.e. it will be the main source of transfer providing L3 with linguistic features. Namely, the factors that have hitherto been proposed to condition transfer are: typology, psychotypology, proficiency, and psychoaffective factors. The aim of this investigation is to compare the transfer that two groups might exhibit with regard to the English existential expletive pronoun (there), in order to account to whether transfer in L3 might be stronger from L2 than from L1 in this syntactic context. One group consists of subjects with different L1s, L2 Swedish and L3 English; the other is formed by L1 Swedish and L2 English speakers. The informants are aged 13-14, speak the L1s and Swedish (nearly) fluently and English at a basic/intermediate level. Basing the study on the L2 status factor hypothesis, and taking several transfer factors into consideration when analyzing the collected written data, the results are discussed both from a general perspective (from aggregate group scores) and from a micro-perspective (by tracing individual differences). The results obtained suggest that transfer in L3 appears to be stronger from L2 than from L1 when evaluating the aggregate group scores, but only in some cases (and not in most) when examining the individuals separately.