Studiens fokusområde har sitt ursprung från dels diskussioner med pedagoger ute i verksamheten gällande barns delaktighet och inflytande, men också i förhållande till den forskning som finns inom området som visar att pedagoger styr verksamheten i förskolan. Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka förskollärares uppfattning gällande barns delaktighet och inflytande för att tydliggöra hur de definierar begreppen, vad de anser vara viktigt och hur de arbetar med detta i förskolan. Studiens empiri har samlats in genom intervjuer med fyra förskollärare vilket har transkriberats, sammanställts och tolkats för att finna mönster. Resultatet visade att arbete med barns delaktighet och inflytande anses som en viktig del men det finns utmaningar med arbetet i relation till påverkansfaktorer som kommunikation, maktfördelning och miljö.

Empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätt är i högsta grad aktuellteftersom det idag läggs ett allt större ansvar på patienterna vad gäller delaktighet iutformandet av den egna vården och omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudieär därmed att undersöka empowerment och ett patient centrerat förhållningssätti mötet mellan sjuksköterskor och patienter. Fokus ligger på hur sjuksköterskornaser på detta förhållningssätt i sitt arbete med patienterna samt vilka erfarenheterpatienterna har av empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätti relationen till sjuksköterskorna. Metoden i denna systematiska litteraturstudie ärbaserad på Goodmans sju steg för hur en systematisk litteraturstudie ska genomföras.Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar. Utifrån resultatet i dessaartiklar framträder två kategorier i form av maktfördelning och samarbete samtmaktobalans och envägskommunikation. När empowerment och ett patientcentreratförhållningssätt används leder detta till maktfördelning och ett samarbete mellansjuksköterskor och patienter, vilket upplevs som positivt. Patienterna upplevervidare delaktighet och möjlighet till självbestämmande vad gäller den egna vårdenoch omvårdnaden. När empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätt inteses som ett alternativ av sjuksköterskorna upplever patienterna en maktobalansoch envägskommunikation i relationen till sjuksköterskorna. / Today patients are faced with more demands when it comes to participation intheir own care, which leads to more focus on empowerment and patient centredcare. The aim of this review is to investigate empowerment and patient centredcare when it comes to the relationship between nurses and patients. Issues thatwill be addressed are nurses views on this approach and patients experiences ofempowerment and patient centred care in the relationship with nurses. Themethod is based on Goodman's seven steps for a systematic literature review. Theresult is based on ten scientific articles. From the results of the articles differentcategories emerged such as power sharing and partnership versus power imbalanceand one-way communication. The results show power sharing and partnershipbetween nurses and patients when empowerment and patient centred care isestablished. Patients experience participation and self determination when itcomes to decision-making regarding their own care. The results also show thatpatients experience power imbalance and one-way communication in the relationshipwith nurses when nurses don’t view empowerment and patient centred careas an alternative.

Subsidiaritetsprincipen är ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebär att det finns olika nivåer av beslutsfattande. Principen har i EU två huvudsakliga funktioner; att värna medlemsstaternas suveränintet samt, om nödvändigt, ge beslutsmakten till den nivå som på mest effektiva sätt kan genomföra en åtgärd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka åtgärder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka åtgärder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och därmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats är att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, både i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrättsligt begrepp. Vidare diskuteras det i uppsatsen hur långt subsidiaritetsprincipen bör sträcka sig samt huruvida en kompetenskatalog bör skapas för att reglera förhållandet mellan EU och dess medlemsstater. Min slutsats är att subsidiaritetsprincipen endast bör reglera förhållandet mellan EU och medlemsstaterna, samt att en kompetenskatalog kan komma att innebära ett skapande av en europeisk konstitution.

<p>Subsidiaritetsprincipen är ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebär att det finns olika nivåer av beslutsfattande. Principen har i EU två huvudsakliga funktioner; att värna medlemsstaternas suveränintet samt, om nödvändigt, ge beslutsmakten till den nivå som på mest effektiva sätt kan genomföra en åtgärd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka åtgärder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka åtgärder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och därmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats är att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, både i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrättsligt begrepp. Vidare diskuteras det i uppsatsen hur långt subsidiaritetsprincipen bör sträcka sig samt huruvida en kompetenskatalog bör skapas för att reglera förhållandet mellan EU och dess medlemsstater. Min slutsats är att subsidiaritetsprincipen endast bör reglera förhållandet mellan EU och medlemsstaterna, samt att en kompetenskatalog kan komma att innebära ett skapande av en europeisk konstitution.</p>

Denna uppsats har behandlat fenomenet att den politiska makten förskjuts från riksdag och regering till domstolar. Det begrepp som används för att beskriva denna företeelse är judikalisering. I uppsatsen exemplifieras hur lagprövningsrätten ser ut i Sverige, Tyskland och USA. I uppsatsen konstateras att judikaliseringen är en påtaglig trend i vår tid och att juristernas makt ökar i förhållande till politiska institutioners. Drivkrafter till judikaliseringen är exempelvis europeiseringen, globaliseringen och en framväxande rättighetspolitik. Möjliga konsekvenser av judikaliseringen är att rätten riskerar att bli mer ojämlik, att ansvarsfördelningen mellan politik och juridik uppfattas som mer otydlig samt att det uppstår ett demokratiunderskott. I uppsatsen beskrivs också judikaliseringens utveckling i Sverige från införandet av regeringsformen 1974 till grundlagsförändringarna 2010.

Den här studien har studerat styrning och maktfördelning inom ramen för delegationsordningarna i Utbildningsnämnden i Uppsala kommun. Genom att studera vem som äger rätt att fatta vilket beslut samt var i hierarkin det sker försöker studien ta reda på om det skett några förändringar över tiden 1991-2021. Studien tar sin utgångspunkt i de delegationsorngar som fanns när Uppsala kommun var indelat i olika kommundelsnämnder och tittar på hur de förändrats över tid sedan huvudmannaskapet för skolan övergick till kommunerna. Ambitionen med kommunaliseringen var att skapa ett mer verksamhetsnära beslutsfattande. Studiens resultat pekar i riktning mot att det visserligen skett en decentraliseringen, på så sätt att beslutsfattandet över skolan förflyttats från staten ner till kommunal nivå, men att det inom Uppsala kommun snarare skett en förändring mot ökad centralisering av styrningen, med en ökad byråkratisering som följd. Rektorerna har förlorat mycket av det delegerade beslutsfattandet de hade i början på 1990-talet och idag ligger det mesta av beslutsfattandet på någon i linjechefsposition inom förvaltningen. / This study has analysed governance and the distribution of power within the frame of the schedule of delegation in the standing Committee of education in the Council of Uppsala. By studying which body has the authority to make a specific decision, and where in the power hierarchy, this thesis is aiming at figuring out if there have been any changes of the distribution of power over time. A starting point for this analysis is the schedule of delegation whick were place at the time when the city of Uppsala was divided in diffrent local councils. How where they structured at the time of the municipality school reform and what were the ambitions of more locally rooted decision making? The result of the study suggests that there have, in fact, been a decentralisation of power from the central national level to a local level, but that within the local administration we have seen a change that points to a higher degree of centralisation and bureaucratization, contrary to the initial intention of the reform. The school principals have lost a lot of the earlier delegation authority. Today much of the decisions lay instead in the hands of middle management at the council administration.