No description available.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag. Metoderna som används i undersökningen är schematisk observation med fältanteckningar och intervju.RESULTAT: I resultatet kan det utläsas att de barn som av pedagogerna uppfattas som tysta får många möjligheter till muntlig kommunikation med pedagogerna. Det går även att utläsa att situationen har betydelse för hur många möjligheter barnet får till kommunikation med pedagogerna. De kommunikationsformer som har undersökts har visat sig förekomma ungefär lika ofta.

Empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätt är i högsta grad aktuellteftersom det idag läggs ett allt större ansvar på patienterna vad gäller delaktighet iutformandet av den egna vården och omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudieär därmed att undersöka empowerment och ett patient centrerat förhållningssätti mötet mellan sjuksköterskor och patienter. Fokus ligger på hur sjuksköterskornaser på detta förhållningssätt i sitt arbete med patienterna samt vilka erfarenheterpatienterna har av empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätti relationen till sjuksköterskorna. Metoden i denna systematiska litteraturstudie ärbaserad på Goodmans sju steg för hur en systematisk litteraturstudie ska genomföras.Resultatet är baserat på tio vetenskapliga artiklar. Utifrån resultatet i dessaartiklar framträder två kategorier i form av maktfördelning och samarbete samtmaktobalans och envägskommunikation. När empowerment och ett patientcentreratförhållningssätt används leder detta till maktfördelning och ett samarbete mellansjuksköterskor och patienter, vilket upplevs som positivt. Patienterna upplevervidare delaktighet och möjlighet till självbestämmande vad gäller den egna vårdenoch omvårdnaden. När empowerment och ett patientcentrerat förhållningssätt inteses som ett alternativ av sjuksköterskorna upplever patienterna en maktobalansoch envägskommunikation i relationen till sjuksköterskorna. / Today patients are faced with more demands when it comes to participation intheir own care, which leads to more focus on empowerment and patient centredcare. The aim of this review is to investigate empowerment and patient centredcare when it comes to the relationship between nurses and patients. Issues thatwill be addressed are nurses views on this approach and patients experiences ofempowerment and patient centred care in the relationship with nurses. Themethod is based on Goodman's seven steps for a systematic literature review. Theresult is based on ten scientific articles. From the results of the articles differentcategories emerged such as power sharing and partnership versus power imbalanceand one-way communication. The results show power sharing and partnershipbetween nurses and patients when empowerment and patient centred care isestablished. Patients experience participation and self determination when itcomes to decision-making regarding their own care. The results also show thatpatients experience power imbalance and one-way communication in the relationshipwith nurses when nurses don’t view empowerment and patient centred careas an alternative.

The purpose of this study is to gain increased understanding of managers´ attitudes and knowledge about its role in the internal organizational communication. We want to understand how managers define dialogue and further understand the role that dialogue plays for managers. We want to see whether the different managers highlight some common foundations or differences in the dialogue. With the help of the following two questions we wish to understand managers´ relationship to the dialogue within the internal organizational communication:   -What meaning does the dialogue have for managers in the private sector? -What role does the dialogue play in the internal organizational communication according to these managers?   We use qualitative interviews as the data collection method of our material. Using material from the interviews and mainly in accordance with William Isaacs’ theory of dialogue, we can answer our questions.   The result shows that managers' views on the dialogue in many cases are similar to Isaacs’ vision but differs in part. The managers believe that employees are there to contribute to the company. The dialogue is used so that the employees in the business understand and reach the financial goals and visions. Isaacs says that all people are part of a whole and the dialogue is needed to achieve agreement and change. Isaacs also takes up the four pillars of an effective dialogue: listen, respect, await and talk undisguised.  Several of the managers agree with Isaacs that there has to exist a certain platform for an effective dialogue. We discovered three categories of the dialogues’ meaning and role for the managers and that the categories depend on the type of organization. All managers believe that the dialogue’s role is an important part of a well functioning organization. / Syftet med denna undersökning är att få ökad förståelse kring chefers syn och kunskap om dialogens betydelse inom den interna organisationskommunikationen.  Vi vill förstå hur chefer definierar dialog och vidare försöka förstå vilken roll dialogen spelar för chefer. Vi vill se om de olika cheferna belyser några gemensamma grundpelare eller skillnader vad gäller dialog. Med hjälp av följande två frågeställningar önskar vi förstå chefers relation till dialogen inom intern organisationskommunikation:    - Vad betyder dialog för chefer inom den privata sektorn? - Vilken roll spelar dialogen i den interna organisationskommunikationen enligt dessa chefer?   Vi använder oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod av vårt material. Med hjälp av materialet från intervjuerna och huvudsakligen William Isaacs teori om dialogen kan vi besvara våra frågeställningar.    Resultatet visar att chefers syn på dialogen i många fall är lik Isaacs syn men skiljer sig delvis.  Cheferna anser att människan är till för verksamheten och dialogen är till för att människorna i verksamheten ska kunna förstå och nå de ekonomiska mål och visioner vilka är uppsatta. Isaacs menar att alla är delar av en helhet och dialogen krävs för att kunna uppnå samförstånd och förändring. Isaacs tar även upp fyra grundpelare för en fungerande dialog; lyssna, respektera, avvakta och tala oförställt. Flera av cheferna håller med Isaacs om grunderna för en dialog. Vi kommer fram till tre kategorier för dialogens betydelse och roll för cheferna och att kategorierna är beroende av verksamhetstypen.  Samtliga chefer anser att dialogens roll är en viktig del för en fungerande verksamhet.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en värld där vi medborgare blir rörligare. Dels på så sätt att vi distanserar oss från partipolitiken men också på så sätt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhället blir mer mobilanpassat. Partier måste finna nya vägar för nå medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste åren varit en populär väg för partier, men det finns också andra vägar. En sådan väg är appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare. Appar är ett relativt nytt område och denna studie syftar till att kartlägga de svenska riksdagspartiernas mobilapplikationer och undersöka huruvida de är tvåvägskommunikativa och relationsskapande. Metod och material: Materialet i denna studie består av appar från svenska riksdagspartier och deras sidoorganisationer i form av ungdoms- och kvinnoförbund samt lokala partiorganisationer. Urvalet består av de tio appar som har någon av ovanstående organisationstyper som avsändare, då avsändare bestående av enskilda politiker sorteras bort. Metoden som studien utgår från är kvalitativa innehållsanalyser med fokus på att tolka innehållet för att finna såväl latenta som manifesta budskap i apparna. Huvudresultat: Studien visar att det under perioden december 2013 finns få appar från de svenska riksdagspartierna och enbart hälften av partierna har appar. Dessa är till innehåll och funktion spretande och skiljer sig mycket åt i utformning. Hur kommunikationen och de relationskapande aspekterna ser ut i apparna är också varierade och överlag begränsade. Apparna är ett nytt fenomen för partierna och det är troligt att resultatet beror på att de ännu inte vet hur de ska använda denna kanal på ett effektivt sätt, när det kommer till att engagera och skapa relationer till dagens rörliga väljare. Vi menar att detta är ett viktigt bidrag i forskningen om nya kanalers funktion och kommunikation inom svensk politik.

Denna uppsats undersöker ideella organisationers användande av sociala medier. Syftet är att presentera hur ideella organisationer använder sig av tvåvägskommunikation på sociala medier och hur de kan optimera sitt användande av detta. Dessutom förklaras vilka effekter tvåvägskommunikation respektive envägskommunikation har på följares engagemang på sociala medier. Målet är att presentera hur en ideell organisation kan använda sig av de sociala mediernas förutsättningar för tvåvägskommunikation och vilka effekter detta kan ha för dem. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ metod för att få en inblick i hur ideella organisationer upplever sitt användande av sociala medier och tvåvägskommunikation specifikt. Av denna anledning utförs en intervju för att fråga ut sex Sverigebaserade organisationer kring deras erfarenheter. Dessutom utförs en innehållsanalys av de valda organisationernas Facebooksidor för att kunna jämföra detta med intervjuresultaten för att öka undersökningens validitet. Uppsatsens slutsats är att ideella organisationers tvåvägskommunikation på sociala medier kan förbättras genom användandet av statistiska verktyg. En annan slutsats är att ideella organisationer till högre grad använder sig av tvåvägskommunikation än envägskommunikation på sina Facebooksidor. Dessutom konkluderar uppsatsen att envägskommunikation genererar fler reaktioner och kommentarer från användare på Facebook än tvåvägskommunikation, medan tvåvägskommunikation genererar flest delningar. / This paper researches non-profit organizations’ use of social media. The aim is to present how non-profit organizations make use of two-way communication on social media and its effects. The paper also shows the effects on follower participation through use of two-way communication compared to use of one-way communication and recommends how to improve it. The paper consists of a qualitative method in order to learn more of the experiences of social media and two-way communication by non-profit organizations. Six Swedish organizations are researched through both interviews and content analyses of the organizations’ Facebook pages in order to compare the two and thus increase the validity of the research. The conclusion of this essay is that non-profit organizations make use of two-way communication on social media more often than one-way communication. Use of two-way communication leads to a higher amount of shares on Facebook posts than the use of one-way communication, while one-way communication instead leads to a higher amount of likes and comments. One way for non-profit organizations to improve their use of two-way communication is through statistical tools made available on the different platforms.

Social media provides a new position of power to the single individual within PR and marketing campaigns. When a company uses social media as a communication tool in their PR and marketing practice, they have to adapt themselves after the customers' needs and the new communication structure within social media. Communication in social medi is different from traditional media, which is more one-way communicative and visual in its interaction, rather than the digital media that are more two-way communicative av viral through dialogue. If a company creates PR and marketing campaigns within social media without adjusting to the new rules of communication through dialogue, and instead try to apply traditional one-way communication to their social campaigns, they put themselves and their brands in risk of public humiliation and loss of customers; the speed of the viral dialogue over social media can spread bad news fast, and with the newfound power of the single individual, the impliacations can thus be devastating for a company and its brand. If an organization does not respond and take part of the criticism that may be directed at them through the customers' comments, the negative dialogue among clients and the public within social media can quickly create a hazard enviorment for a company and its brand to be seen in.  The public within these social media platforms are more independent and continuously conversing with each other on a local an global scale. They share information, opinions and experiences with both strangers and friends, and if company wants to ahve a chance of creating a dialogue with a positive outcome with their customers, they have to adapt to the conversations to be able to satisfy the customers' needs. In that meaning, they have to be prepared to talk with their customers more than they talk at them to be able to take in all the feedback and possible criticism they may receive, and then use it in a constructive way for the company's development of their productions and relationship with their customers.  To succeed with PR and marketing through social media, the company and communicators need to define a communication strategy over how to maintain a viral dialogue with their customers, and how to handle and respond to comments and criticism the company may recieve. By doing so, the company can figure out how to satisfy the needs of both the organization and of their customers at the same time as they create closer and more personal bonds to their target groups. It is therefore critical for a company to research their target groups' behaviors and needs before they commence any campaign or dialogue over the social web to be able to construct well-planned campaigns thar enforces trustful and stabile relations with their target groups, the company's campaigns will probably not appeal to their customers, which can lead up to open criticism and a bad repuation for the organization over the social web.  Social media is a huge field of knowledge that needs research and education to be handled correctly to be able to eliminate the risks of being social through social media. However, if PR and marketing campaigns in social media are well thought out and open for dialogue and feedback, then PR and marketing through social media is the most effective tool to enhace and develop a company's brand and its relationship with their customers. Social media is the communication of the future, and it is crucial that companies and communicators are able to understand and handle the new commnication structure of social media in their PR and marketing practices to have a chance to gain customers in our digital world. The communicators and companies that know how to use the dialogue through social media for their own benefit can use their knowledge as the new competitive weapon in the battle of gaining customers.

<p>I dagens arbetsliv verkar det, överlag, som att det ställs höga krav på personliga egenskaper. Det som bestämmer vilka egenskaper som tas med i en platsannons är vilka personliga krav tjänsten fordrar för att en anpassning till arbetsgruppen ska vara möjlig. Vid utformandet av en platsannons bör de personliga egenskaperna som anges tas i beaktning då tolkningar kring dem kan se ut på olika sätt beroende på vilken kontext en individ befinner sig i. Utifrån det valde vi att genomföra den här studien vars syfte var att ta reda på om det språkliga budskapet angående de personliga egenskaperna i platsannonser når fram på, ett för arbetsgivaren, önskvärt sätt; samt om det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar gällande de personliga egenskaper som återges. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats, som besvarats i uppsatsen. Den första frågan behandlade vilka konsekvenser kommunikationskanalen och envägskommunikationen får för hur budskapet i en platsannons når fram och tolkas av mottagaren. Nästa fråga som undersöktes var hur arbetsgivaren och de arbetssökande tolkar de personliga egenskaperna i annonserna. Slutligen besvarar frågorna tre och fyra om det finns några skillnader och samband mellan tolkningarna av de personliga egenskaperna. Vår studie stöds av en teoretisk referensram som bland annat behandlar kommunikation och tolkningslära, rekrytering och platsannonsering samt beskrivningar av de personliga egenskaper som vi har fokuserat på i undersökningen.</p><p>För att få svar på syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Studien utgår från två platsannonser, vars utformare vi intervjuade. Då syftet var att få två olika perspektiv på fenomenet intervjuade vi även arbetssökande. Under intervjuerna fokuserade vi till stor del på respondenternas tolkningar kring de personliga egenskaperna som fanns i platsannonserna.</p><p>Efter genomförd studie samt analys av den, kom vi fram till en övergripande slutsats; vilken är att det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar angående de personliga egenskaperna. Arbetsgivarnas tolkningar inryms i de arbetssökandes, trots det uppstod ett tolkningsproblem. Tolkningsproblemet visade sig i form av att de arbetssökande lade en bredare betydelse bakom egenskaperna än arbetsgivarna. Att de arbetssökande hade en bredare tolkning av begreppen, medförde att de hade ett större urval av tolkningar att välja på. Det ger i sin tur upphov till att den arbetssökande kan välja en tolkning som inte stämmer överens med arbetsgivarens. Vi upptäckte dessutom att det fanns betydande samband mellan egenskaperna. Med samband menar vi att egenskaperna är sammankopplade med varandra och därför upptäcktes en svårighet för våra respondenter att entydigt definiera dem. På grund av att samband mellan egenskaperna existerar så tolkas de på ett brett sätt; därför påträffades även skillnader angående tolkningarna, vilket återkopplas till vår övergripande slutsats.</p> / <p>Today it seems like it is important with individual personal qualities in the labour market. The factor that determines what kind of qualities that ought to be included in a work ad are which personal demands the position requires, in due to the individuals’ possible adjustment to the work group. When forming the work ad the personal qualities ought to be considered because the interpretations regarding them can appear in different ways depending on which context the individual exist in. On this basis we chose to go through with this study. The purpose of the study was to find out if the linguistic message regarding the personal qualities reaches the recipient in a, for the employer desirable way; and if there are any differences between interpretations regarding the personal qualities through the two perspectives, employer and the persons looking for jobs. On the basis of the purpose of the study, some questions have been formed. These questions have been answered in this essay. The first questions discuss what consequences the channel of communication and the one-way-communication cause regarding the messages ability to reach and be interpreted by the recipient. The next question examined was how the employer and the jobseeker interpret the personal qualities in the work ads. The last thing examined is whether or not there are any differences or connections between the interpretations of the personal qualities. The theoretical reference supports our study. The theoretical references consist, among other things, of communication and the knowledge of interpretation, recruitment and job advertisement and descriptions of personal qualities.</p><p>In order to answer and approach the purpose and the questions of the study, we used a qualitative method with interviews. The study is based on two work advertisements. The creators of these ads were interviewed. Because of the purpose we wanted to have two different perspectives on the phenomenon, thus we interviewed jobseekers as well. During the interviews we focused on the respondents interpretations about the personal qualities in the work ads.</p><p>After completing the analysis and the study, we came to an overall conclusion; which was that there are differences between the employer and the jobseekers interpretation about the personal qualities. The employers interpretations is included in the jobseekers, despite this a problem regarding the interpretations occurred. These problems were shown in the form of the jobseekers wider view of the qualities, than the employers. The jobseekers wider interpretation of the qualities resulted in a larger selection of interpretations. The jobseeker can choose an interpretation that might not be equal with the employers. We also discovered that there are significant connections between some of the qualities. These connections result in a difficulty for the respondents to define the qualities in a homogeneous way. Because of the existence of these connections they are interpreted in a wider way; thus differences was also discovered, which reconnects to our overall conclusion.</p>

I dagens arbetsliv verkar det, överlag, som att det ställs höga krav på personliga egenskaper. Det som bestämmer vilka egenskaper som tas med i en platsannons är vilka personliga krav tjänsten fordrar för att en anpassning till arbetsgruppen ska vara möjlig. Vid utformandet av en platsannons bör de personliga egenskaperna som anges tas i beaktning då tolkningar kring dem kan se ut på olika sätt beroende på vilken kontext en individ befinner sig i. Utifrån det valde vi att genomföra den här studien vars syfte var att ta reda på om det språkliga budskapet angående de personliga egenskaperna i platsannonser når fram på, ett för arbetsgivaren, önskvärt sätt; samt om det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar gällande de personliga egenskaper som återges. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats, som besvarats i uppsatsen. Den första frågan behandlade vilka konsekvenser kommunikationskanalen och envägskommunikationen får för hur budskapet i en platsannons når fram och tolkas av mottagaren. Nästa fråga som undersöktes var hur arbetsgivaren och de arbetssökande tolkar de personliga egenskaperna i annonserna. Slutligen besvarar frågorna tre och fyra om det finns några skillnader och samband mellan tolkningarna av de personliga egenskaperna. Vår studie stöds av en teoretisk referensram som bland annat behandlar kommunikation och tolkningslära, rekrytering och platsannonsering samt beskrivningar av de personliga egenskaper som vi har fokuserat på i undersökningen. För att få svar på syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Studien utgår från två platsannonser, vars utformare vi intervjuade. Då syftet var att få två olika perspektiv på fenomenet intervjuade vi även arbetssökande. Under intervjuerna fokuserade vi till stor del på respondenternas tolkningar kring de personliga egenskaperna som fanns i platsannonserna. Efter genomförd studie samt analys av den, kom vi fram till en övergripande slutsats; vilken är att det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar angående de personliga egenskaperna. Arbetsgivarnas tolkningar inryms i de arbetssökandes, trots det uppstod ett tolkningsproblem. Tolkningsproblemet visade sig i form av att de arbetssökande lade en bredare betydelse bakom egenskaperna än arbetsgivarna. Att de arbetssökande hade en bredare tolkning av begreppen, medförde att de hade ett större urval av tolkningar att välja på. Det ger i sin tur upphov till att den arbetssökande kan välja en tolkning som inte stämmer överens med arbetsgivarens. Vi upptäckte dessutom att det fanns betydande samband mellan egenskaperna. Med samband menar vi att egenskaperna är sammankopplade med varandra och därför upptäcktes en svårighet för våra respondenter att entydigt definiera dem. På grund av att samband mellan egenskaperna existerar så tolkas de på ett brett sätt; därför påträffades även skillnader angående tolkningarna, vilket återkopplas till vår övergripande slutsats. / Today it seems like it is important with individual personal qualities in the labour market. The factor that determines what kind of qualities that ought to be included in a work ad are which personal demands the position requires, in due to the individuals’ possible adjustment to the work group. When forming the work ad the personal qualities ought to be considered because the interpretations regarding them can appear in different ways depending on which context the individual exist in. On this basis we chose to go through with this study. The purpose of the study was to find out if the linguistic message regarding the personal qualities reaches the recipient in a, for the employer desirable way; and if there are any differences between interpretations regarding the personal qualities through the two perspectives, employer and the persons looking for jobs. On the basis of the purpose of the study, some questions have been formed. These questions have been answered in this essay. The first questions discuss what consequences the channel of communication and the one-way-communication cause regarding the messages ability to reach and be interpreted by the recipient. The next question examined was how the employer and the jobseeker interpret the personal qualities in the work ads. The last thing examined is whether or not there are any differences or connections between the interpretations of the personal qualities. The theoretical reference supports our study. The theoretical references consist, among other things, of communication and the knowledge of interpretation, recruitment and job advertisement and descriptions of personal qualities. In order to answer and approach the purpose and the questions of the study, we used a qualitative method with interviews. The study is based on two work advertisements. The creators of these ads were interviewed. Because of the purpose we wanted to have two different perspectives on the phenomenon, thus we interviewed jobseekers as well. During the interviews we focused on the respondents interpretations about the personal qualities in the work ads. After completing the analysis and the study, we came to an overall conclusion; which was that there are differences between the employer and the jobseekers interpretation about the personal qualities. The employers interpretations is included in the jobseekers, despite this a problem regarding the interpretations occurred. These problems were shown in the form of the jobseekers wider view of the qualities, than the employers. The jobseekers wider interpretation of the qualities resulted in a larger selection of interpretations. The jobseeker can choose an interpretation that might not be equal with the employers. We also discovered that there are significant connections between some of the qualities. These connections result in a difficulty for the respondents to define the qualities in a homogeneous way. Because of the existence of these connections they are interpreted in a wider way; thus differences was also discovered, which reconnects to our overall conclusion.

Personer väljer att volontärarbeta för många fler anledningar än för att ideellt arbete måste genomföras för en förening. Volontärarbete kan ge en individ erfarenheter, social gemenskap och få känna sig behövd samt uppskattad i det arbete som utförs. En utmaning underCovid-19-pandemin var att olika restriktioner tillsattes och de flesta evenemang ställdes in. De enda evenemang som var tillåtna att genomföras var elitidrottsevenemang med hårda förhållningsregler anpassade efter pandemin. En förhållningsregel var att inga fysiska träffar fick genomföras vilket betydde att alla förberedelser med volontärerna fick organisationerna genomföra digitalt. Detta problem ansågs intressant och därför valdes detta fenomen att studeras mer ingående. Studiens syfte var att utifrån ett digitalt kommunikationsperspektivundersöka hur evenemangsorganisationer upplevt den sociala interaktionen via digitala kanaler. Studien har använts sig av en kvalitativt intervjumetod där fem olika specialister harintervjuats samt övrigt material som studien tilldelats från respektive respondent. Med hjälp av intervjuerna undersökte vi hur organisationerna har upplevt den social interaktionen och tillhörigheten via de digitala kanalerna samt om de digitala kanalerna kunde upplevas som enenvägskommunikation. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar med att förbereda sina volontärer inför ett fysiskt evenemang med hjälp av digital kommunikation. Evenemangsorganisationer anser att det digitala inte kan ersätta det fysiska mötet förvolontärerna eller för organisationerna, men det digitala kan definitivt vara ett komplement till de fysiska mötena i framtiden. / There are many reasons for why people choose to volunteer and carry out non-profit work for an association: socialization, gaining experience and a feeling of being needed and being appreciated for the work they do. Due to the challenges that arose during the Covid-19pandemic, strict restrictions were implemented, meaning that companies and organizations had to adapt and therefore cancel most of their events. The only events that were allowed to take place were elite sports events with strict rules and they had to follow the authorities guidelines of the pandemic. These guidelines encouraged people to not attend physical meetings, which meant that all preparations with the volunteers had to be carried out digitally. This problem was considered interesting and therefore this phenomenon was chosen to be studied more in detail. The purpose of this study was to examine, from the perspective of digital communication, how event organizations experienced social interaction through digital channels. A qualitative interview method has been conducted for this study. Five different specialists who were in charge of the digital communication to their volunteers have been interviewed as well as other material that the study has gained access to from each respondent. During the interviews the respondents explained how they worked with different digital tools in order to reach out and communicate with their volunteers digitally. In addition, we have studied how the event organizations have experienced the social interaction through digital channels and the overall experience of these different channels. The results of this study show that there are both advantages and disadvantages when preparing volunteers digitally for a physical event. Event organizations believe that the digital aspect is something that can not replace the physical meetings for volunteers and organizations. However, digital meetings can instead be seen as a complement to the physical meetings in the future. The following essay is written in Swedish.