På grund av stora pensionsavgångar står arbetsmarknaden inför en generationsväxling. Detta kommer att påverka dagens chefspositioner, och innebär att när äldre chefer pensioneras blir behovet av nya chefer allt större. Syftet med den här studien var dels att undersöka hur nästa generations arbetskraftser på att i framtiden inta en chefsposition och även om det finns vissa delar av chefskapet som de är mer positivt respektive negativt inställda till. Studien baserades på en enkätstudie där studenter från personalvetarprogrammet och civilingenjörsprogrammet vid Umeå universitet fick skatta ett antal påstående gällande chefskap. Resultatet visade att chefsattityden generellt sett var positiv för respondenterna, dock ville endast ett fåtal bli chef så snart som möjligt av sin karriär. Bland de som hade en negativ inställning till att bli chef framstod kravet att ha ansvar som den främsta anledningentill detta. Det framkom även en viss skillnad mellan programtillhörigheterna, där personalvetarstudenter tenderade att ha en positivare attityd till att bli chef än civilingenjörsstudenter.

Introduction: According to Swedish law, employers are obligated to work for equal treatment of employees regardless of ethnical background, gender, sexual orientation or disabilities. Even though individuals are protected against direct work discrimination, inequalities can still be present in other ways. Previous research within gender and organizational theory include abstract biases such as the glass ceiling and homosocial reproduction, terms used as explanations for minorities’ difficulties to reach high management positions.        Purpose: The purpose of the study is to develop the present understanding regarding how female managers with a foreign background experience biases and possibilities. We have chosen to apply an intersectional perspective on the case in order to enlarge our chances of understanding the interaction between ethnicity and gender. Since the interaction includes all existing categories a person could be divided within, we have been open for the idea that other categories besides the two we are focusing on could turn out to be of greater interest among our respondents. Method: We have made a qualitative study through an abductive method by collecting empirical material in a parallel process with developing our theory chapter. The empirical material has been collected by semi structured interviews of female managers with foreign backgrounds. Conclusion: Besides the biases that hinder women from reaching high management positions presented in previous research, we have identified other biases of importance, not based on ethnicity or gender. A majority among our respondents experienced their young age constitute a bias. Young women are not given the same amount of attention as their male peers. It is of importance to implement organizational restrictions in order to contribute to an improved work situation among minorities. By doing so, you will reach the gendered subtext, constantly reproduced within foremost hierarchical structures. / Inledning: Enligt svensk lagstiftning är arbetsgivare skyldiga att arbeta för lika behandling av anställda oavsett etnisk bakgrund, kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Trots att lagen skyddar individer mot konkret diskriminering i arbetslivet kan ojämställdhet samt ojämlikhet föreligga på andra sätt. Tidigare forskning inom genus- och organisationsteori behandlar abstrakta hinder likt glastaket och homosocial reproduktion som underliggande förklaringar till varför minoriteter upplever svårigheter med att nå högre chefspositioner. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever hinder och möjligheter i chefspositioner. Vi har valt att applicera ett intersektionellt perspektiv för att kunna tolka samspelet mellan kategorierna etnicitet och kön. Då det föreligger en intraaktion mellan fler kategorier än vad vårt fokusområde inkluderar, har vi varit öppna för idén att andra kategorier kan vara av större betydelse för studiens respondenter. Metod: Studien är av kvalitativt slag och vi har genom ett abduktivt arbetssätt samlat in empiriskt material parallellt med skapandet av vår teoretiska referensram. Materialet har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnor med utomeuropeisk bakgrund i chefspositioner. Slutsats: Utöver de hinder som föreligger kvinnor att nå högre chefspositioner som presenterats i tidigare forskning har även andra hinder framkommit som visat sig vara av betydelse utifrån andra kategorier än etnicitet och kön. Flertalet respondenter upplevde att deras ålder varit ett väsentligt hinder, då unga kvinnor inte blir lika uppmärksammade som män. För att för kunna bidra till en bättre arbetssituation för minoriteter är det viktigt att genomföra organisatoriska förändringar för att nå de underliggande könsskillnaderna som ständigt reproduceras inom framförallt hierarkiska organisationsstrukturer.

Denna kandidatuppsats inom psykologi är en kvalitativ studie som inriktar sig på̊ ämnena fördomar, chefskap och genus. Chefer fyller en viktig funktion på arbetsplatser genom att bistå med sin kunskap, sitt engagemang och sin ledarskapsförmåga. Vad chefen har som personliga egenskaper samt vilken kompetens chefen besitter har betydelse för hur väl chefen passar i sin roll och hur chefen tas emot av personalgruppen. Studiens syfte var att undersöka om det finns upplevda fördomar om chefskap ur ett genusperspektiv, och skapa en förståelse för vad dessa fördomar i så fall består av. Samt att undersöka hur upplevelsen kring en ”bra chef” är med fokus på egenskaper, beteende och genus. Studien utfördes genom att utföra semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare. Studiens resultat visar att det förekommer fördomar mot chefer utifrån deras genus och att dessa huvudsakligen består av förväntningar på personliga egenskaper hos chefen, och inte särskilt mycket på kompetens eller kunskap.

<p>Hälsa är ett begrepp som har förändrats över tid. Chefers hälsa har diskuterats en hel del men däremot har inte chefsnivåns betydelse för den egna upplevda hälsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hälsa<strong> </strong>från deras egen chefsnivå. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll. Huvudresultat: Studien visar på oavsett vilken chefsnivå man befinner sig på krävs det en hög arbetsinsats för att kunna leva upp till ansvarstagandet i chefskapet. Studien visade även ett oreflekterat arbetssätt vad det gäller kopplingen till hälsa. Resultatet i studien kan bidra till en djupare förståelse och medvetenhet för chefers egen upplevelse av hälsa utifrån deras chefsnivå. Genom att lyfta fram chefernas egna upplevelser kan kunskap framkomma om hur hälsa påverkas utifrån var man befinner sig inom organisationen. Detta för att förebygga och undvika ohälsa.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att hjälpa företagsledare att förstå hur en förändring i ledningsgruppen kan påverka de anställda. Detta kan hjälpa företag att förbereda en förändring på bästa sätt. Utifrån denna studie jämför vi olika anställdas erfarenheter och med hjälp av den teoretiska referensramen drar slutsatser om hur förändringar i arbetsledningen kan påverka de anställda.</p>

Hälsa är ett begrepp som har förändrats över tid. Chefers hälsa har diskuterats en hel del men däremot har inte chefsnivåns betydelse för den egna upplevda hälsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hälsa från deras egen chefsnivå. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll. Huvudresultat: Studien visar på oavsett vilken chefsnivå man befinner sig på krävs det en hög arbetsinsats för att kunna leva upp till ansvarstagandet i chefskapet. Studien visade även ett oreflekterat arbetssätt vad det gäller kopplingen till hälsa. Resultatet i studien kan bidra till en djupare förståelse och medvetenhet för chefers egen upplevelse av hälsa utifrån deras chefsnivå. Genom att lyfta fram chefernas egna upplevelser kan kunskap framkomma om hur hälsa påverkas utifrån var man befinner sig inom organisationen. Detta för att förebygga och undvika ohälsa.

Syftet med denna uppsats är att hjälpa företagsledare att förstå hur en förändring i ledningsgruppen kan påverka de anställda. Detta kan hjälpa företag att förbereda en förändring på bästa sätt. Utifrån denna studie jämför vi olika anställdas erfarenheter och med hjälp av den teoretiska referensramen drar slutsatser om hur förändringar i arbetsledningen kan påverka de anställda.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid. Resultatet visar att praktisk hjälp i hemmet, stöd och uppmuntran, ett bra självförtroende samt bra prestationer och hög kompetens var de faktorer som kvinnorna själva ansåg hade lett till deras framgång i yrkeslivet.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram:  Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser. Resultatet av undersökningen visade att organisationskulturen och känsloarbetet påverkar avdelningschefers val av ledarstil. Detta genom att ledningen eftersträvar en viss ledarstil som avdelningscheferna förväntas följa. Undersökningen visade vidare att känsloarbete påverkar avdelningschefernas val av ledarstil, då organisationens känsloregler styr hur de bör agera tillsammans med sina medarbetare och därmed hur de bör hantera sina känslor.

I dagens samhälle råder en hög sjukfrånvaro på kvinnodominerande arbetsplatser där äldreomsorgsverksamheter beskrivs som särskilt utsatta. För att förebygga sjukfrånvaro kan hälsofrämjande insatser vara av betydelse för att främja personals fysiska och psykiska hälsa. I en äldreomsorgsenhet i en kommun i Sverige har ett hälsofrämjande arbete genomförts i form av ett friskvårdsprojekt för att minska en hög sjukfrånvaro. Insatser genomfördes med fokus på att lyfta betydelsen av fysisk träning samt en hälsosam kosthållning och motivera personalen att arbeta med detta. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ undersökning undersöka hur en friskvårdssatsning genomfördes samt mottogs av personalen på denna äldreomsorgsenhet. För att skapa en förståelse för vilka behov personalen har och vilka förutsättningar som ges för att lyckas i ett sådant arbete, genomfördes fyra djupintervjuer med omsorgspersonal samt fyra djupintervjuer med ansvariga för projektet. Materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade en diskrepans mellan vad ansvariga ansåg att personalen var i behov av för att sänka sjukfrånvaron, och vad personalen själva ansåg sig vara i behov av. Utifrån denna diskrepans visade resultatet att personalen inte gavs de förutsättningar de ansåg sig behöva för att arbeta med insatserna i projektet. Resultatet visade även att betydelsen av en stöttande chef kunde beskrivas som större än betydelsen av ett friskvårdsprojekt.