The increasing administration in IT-systems is the target of much debate today. It is viewed as taking time from what is considered to be managers’ real tasks as well as resulting in an ineffective and stressful work environment. This view of IT-systems as problematic and time consuming can also been found among unit managers in a municipality in the north of Sweden. To be able to understand why IT-systems are perceived in this way this study’s aim has been to find what leads to this view. The results we have found is that what is usually considered a problem which presents the use of IT-systems as a given solution to why administration is problematic, is a complex problem with many involved factors. Some of these factors are presented in this study and we find that there is a need for further studies in each of these to fully understand the situation. We argue that to only see IT-systems as the problem is to reduce a very difficult and multifaceted situation into something that only scratches the surface of the problem.

Syftet med denna uppsats är att studera hur ledarskapet utövas i en kommunal vårdverksamhet där chefen är första linjens chef för mer än 40 medarbetare. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och dess upplägg har varit i två faser. En initierande fas där deltagande observationer gjordes under fem dagar. Observationerna och samtalen som fördes med chefen och personalen i den studerade verksamheten låg sedan till grund för studiens andra del. Den utgjordes av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i verksamheten samt en gruppintervju. Resultatet visar att det kan ta lång tid för en chef att komma in i verksamheten samt att det krävs ett samarbete, en distribution, av ledarskapet och överlappning av funktioner för att uppdraget ska vara möjligt att genomföra.

<p>Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar. Slutsatsen var att deltagarna kunde se sig själva i en chefsroll men det var inget självändamål.</p>

<p>Lindblom, C. och Skoog, D. (2008) Uppdrag och verklighet - En studie om</p><p>uppdragsbeskrivningens inverkan på chefskapet.</p><p>C-uppsats i sociologi.</p><p>Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi.</p><p>Undersökningens syfte var att undersöka om verksamhetschefer upplever att deras uppdragsbeskrivning stämmer överens med det dagliga arbetet inom verksamheten samt om uppdragsbeskrivningen inverkar på deras yrkesroll som verksamhetschef inom ordinärt boende, hemtjänst.</p><p>Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer.</p><p>Antal informanter som deltog i studien var fyra verksamhetschefer inom ordinärt boende inom Omvårdnad Gävle. Resultatet visade att verksamhetscheferna inte upplevde att uppdragsbeskrivningen motsvarade vad de utförde i det dagliga arbetet i verksamheten. Uppdragsbeskrivningens inverkan på ledarskap respektive chefskap upplevdes som viktig,dock upplevde inte cheferna att den var uppdaterad. Denna undersökning visar att det behövs en uppdatering av uppdragsbeskrivningen, samt en ökad kommunikation mellan chefer och politiker. Genom en ökad kommunikation tror vi att en ömsesidig förståelse kan uppnås, vilket kan medföra att klyftan mellan uppdrag och verklighet minskar.</p><p>Nyckelord: Uppdragsbeskrivning, ledarskap, chefskap, roll, agerande</p>

<p>Jag har i denna rapport studerat om det finns några skillnader mellan olika ledare beroende på deras ålder. Jag delade in respondenterna i tre olika ålderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jämfört dessa kategorier med varandra. Som utgångspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lätt kan förväxlas. Chefskap innebär att man har fokus på att lösa uppgiften, och med ledarskap så har man även fokus på att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall må bra och trivas på jobbet. I den valda litteratur redogjordes det för olika definitioner om vad ledarskap egentligen är, jag fann dock en tydlig röd tråd i de olika definitionerna och det var att ledarskap är en kombination av hur man löser uppgiften och vilken relation man som ledare har till sina anställda. Min utgångspunkt var att olika ledarstilar innebär hur kombinationen uppgiftsfokusering och relationen till anställda hanteras. Utifrån detta definierade jag fem olika huvudstilar som hanterar kombinationen uppgift/relation på olika sätt. När jag jämförde de olika ledarstilarna kom jag fram till att unga ledarna har mindre fokus på uppgiften jämfört med gamla ledarna, hos de mellangamla ledarna fanns det inget tydligt mönster. De unga ledarna hade någorlunda liknande ledarstil, en ledarstil med spår av en osäkerhet på vad man skall lägga fokus på. De mellangamla ledarna skiljde sig åt väldigt mycket, men hade till skillnad från de unga ledarna fokus på något område. De gamla ledarna liknade varandra och hade en fokusering som låg mest på uppgiften. När jag studerade olika ledaregenskaper var det tydligt att de unga ledarna jämfört med de gamla ledarna litade mer på sina anställda och lät dem agera mer fritt. Detta samtidigt som de utgick ifrån att medarbetarna skulle säga ifrån om de fick problem. Detta ligger i linje med att unga ledare har mindre fokus på uppgiften. Ytterligare skillnader var att unga ledare agerar mer kortsiktigt. De kommer också att lyssna mer på sina anställda innan de fattar beslut.</p>

<p>Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrån ett förstagångschefs-perspektiv. Frågan uppsatsen ställer är: Vilka maktkällor besitter några förstagångschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att få förståelse för ämnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått ifrån French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagångschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagångschefens makt har sammanställts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar. För insamlandet av empirin har det genomförts sju intervjuer varav två var med förstagångschefer och fem med underordnade. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av en Ad-Hoc analys som bestod av meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visar att de maktkällor som de två förstagångscheferna besitter är relativt lika men att de skillnader som finns kan bero på att den ena förstagångschefen har innehaft sin chefsposition längre än den andra. Slutligen har det gjorts förslag på framtida forskning.</p>

Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrån ett förstagångschefs-perspektiv. Frågan uppsatsen ställer är: Vilka maktkällor besitter några förstagångschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att få förståelse för ämnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått ifrån French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagångschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagångschefens makt har sammanställts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar. För insamlandet av empirin har det genomförts sju intervjuer varav två var med förstagångschefer och fem med underordnade. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av en Ad-Hoc analys som bestod av meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visar att de maktkällor som de två förstagångscheferna besitter är relativt lika men att de skillnader som finns kan bero på att den ena förstagångschefen har innehaft sin chefsposition längre än den andra. Slutligen har det gjorts förslag på framtida forskning.

Jag har i denna rapport studerat om det finns några skillnader mellan olika ledare beroende på deras ålder. Jag delade in respondenterna i tre olika ålderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jämfört dessa kategorier med varandra. Som utgångspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lätt kan förväxlas. Chefskap innebär att man har fokus på att lösa uppgiften, och med ledarskap så har man även fokus på att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall må bra och trivas på jobbet. I den valda litteratur redogjordes det för olika definitioner om vad ledarskap egentligen är, jag fann dock en tydlig röd tråd i de olika definitionerna och det var att ledarskap är en kombination av hur man löser uppgiften och vilken relation man som ledare har till sina anställda. Min utgångspunkt var att olika ledarstilar innebär hur kombinationen uppgiftsfokusering och relationen till anställda hanteras. Utifrån detta definierade jag fem olika huvudstilar som hanterar kombinationen uppgift/relation på olika sätt. När jag jämförde de olika ledarstilarna kom jag fram till att unga ledarna har mindre fokus på uppgiften jämfört med gamla ledarna, hos de mellangamla ledarna fanns det inget tydligt mönster. De unga ledarna hade någorlunda liknande ledarstil, en ledarstil med spår av en osäkerhet på vad man skall lägga fokus på. De mellangamla ledarna skiljde sig åt väldigt mycket, men hade till skillnad från de unga ledarna fokus på något område. De gamla ledarna liknade varandra och hade en fokusering som låg mest på uppgiften. När jag studerade olika ledaregenskaper var det tydligt att de unga ledarna jämfört med de gamla ledarna litade mer på sina anställda och lät dem agera mer fritt. Detta samtidigt som de utgick ifrån att medarbetarna skulle säga ifrån om de fick problem. Detta ligger i linje med att unga ledare har mindre fokus på uppgiften. Ytterligare skillnader var att unga ledare agerar mer kortsiktigt. De kommer också att lyssna mer på sina anställda innan de fattar beslut.

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar. Slutsatsen var att deltagarna kunde se sig själva i en chefsroll men det var inget självändamål.

Lindblom, C. och Skoog, D. (2008) Uppdrag och verklighet - En studie om uppdragsbeskrivningens inverkan på chefskapet. C-uppsats i sociologi. Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Undersökningens syfte var att undersöka om verksamhetschefer upplever att deras uppdragsbeskrivning stämmer överens med det dagliga arbetet inom verksamheten samt om uppdragsbeskrivningen inverkar på deras yrkesroll som verksamhetschef inom ordinärt boende, hemtjänst. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Antal informanter som deltog i studien var fyra verksamhetschefer inom ordinärt boende inom Omvårdnad Gävle. Resultatet visade att verksamhetscheferna inte upplevde att uppdragsbeskrivningen motsvarade vad de utförde i det dagliga arbetet i verksamheten. Uppdragsbeskrivningens inverkan på ledarskap respektive chefskap upplevdes som viktig,dock upplevde inte cheferna att den var uppdaterad. Denna undersökning visar att det behövs en uppdatering av uppdragsbeskrivningen, samt en ökad kommunikation mellan chefer och politiker. Genom en ökad kommunikation tror vi att en ömsesidig förståelse kan uppnås, vilket kan medföra att klyftan mellan uppdrag och verklighet minskar. Nyckelord: Uppdragsbeskrivning, ledarskap, chefskap, roll, agerande