Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida det mansdominerade byggarbetet och den machokultur som i vissa fall finns på arbetsplatsen påverkat kvinnliga tjänstemän i deras val av arbete, samt om de upplever att de märker av och påverkas av rådande normer och strukturer i arbetet. Metod: Examensarbetets datainsamling har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga tjänstemän från fyra olika byggföretag i Jönköpings län. Utöver det gjordes en litteraturstudie som lade en grund för undersökningen. Resultat: De intervjuade kvinnorna har i det tidiga stadiet av karriären reflekterat olika mycket på machokulturen och den manliga jargongen som skulle kunna tänkas uppenbara sig på deras framtida arbetsplatser. Vidare visar undersökningen att respondenterna i senare skeden upplevt machokulturen i liten eller större skala. Alla såg det dock inte som något särskilt anmärkningsvärt eller negativt, medan vissa vittnade om situationer som direkt går att anknyta till machokultur. Slutligen visade undersökningen att vissa intervjurespondenter upplevt skillnader gällande förutsättningar till att både utföra sitt arbete och att göra karriär. Konsekvenser: De flesta kvinnorna är ensamma på byggarbetsplatserna och har i viss mån upplevt machokulturen. Alla intervjurespondenter är eniga om att vi går åt rätt håll gällande såväl förutsättningar som bemötande. Vissa berättar dock om situationer med såväl arbetskollegor och företagsledningen som på något sätt fått dem att känna sig illa eller orättvist behandlade.  Rekommendationen är att företagen bör marknadsföra byggbranschen och då framförallt produktionsplatsen mot kvinnor. Fler studiebesök från skolans håll, då kan entreprenadföretagen visa upp byggarbetsplatsen och de yrkesroller som finns där. Byggföretagen bör också försöka få in fler kvinnor i ledande positioner som i sin tur kan bli förebilder för andra kvinnor. Förutsättningarna bör också bli jämnare när det kommer till bland annat arbetskläder och omklädningsrum. Byggföretagen bör slutligen se över om det går att förändra tjänsterna till att bli mer flexibla med arbetstiderna. Begränsningar: Då studien endast undersöker ett litet antal kvinnor på ett geografiskt begränsat område, bedöms arbetet inte ge några generaliserbara slutsatser för byggbranschen som helhet. Resultaten ger en bild av några kvinnors tankar och upplevelser av att arbeta i en mansdominerad miljö. Att komplettera studien med exempelvis enkäter till ett större urval kvinnor hade förmodligen ökat möjligheten till att dra mer generaliserbara slutsatser. / Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to investigate if, and how, the male dominated construction work and the macho culture that may exist at the workplace have affected the female officers choices of occupation, and if they are affected by prevailing norms and structures at work. Method: The data collection for this bachelor thesis was conducted in a qualitative form of semi-structured interviews with seven female officials from four different construction companies in Jönköping County. In addition, a literature study was conducted that formed the basis for the study. Findings: In the early stages of their career, the interviewed women reflected to a varied extent on the macho culture and the male jargon that might be evident in their future workplaces. The survey also shows that respondents in later stages experienced the macho culture on a small or larger scale. However, everyone did not see it as particularly remarkable or negative, while some testified to situations directly linked to macho culture. Finally, the survey showed that some interview respondents experienced differences in the conditions for both performing their work and making a career. Implications: Most women are alone at the construction sites and have to some extent experienced the macho culture. All interview respondents agree that we are going in the right direction on both conditions and response. Some, however, talk about situations with both work colleagues and company management that somehow made them feel ill or unfairly treated. The recommendation is that companies should market the construction industry and especially the construction site towards women. More study visits from the school, then the construction companies can show the construction site and the different occupational roles that are there. The construction companies should also try to get more women into leading positions, which in turn can become role models for other women. The conditions should also be more even when it comes to, for example, work clothes and changing rooms. Finally, the construction companies should review whether it is possible to change the services to become more flexible with the working hours. Limitations: As the study only examines a small number of women in a geographically limited area, the work is not expected to give any generalizable conclusions for the construction industry. The results give a glimpse of some women's thoughts and experiences of working in a male-dominated environment. Supplementing the study with, for example, questionnaires to a larger sample of women would probably have increased the possibility of giving more generalizable conclusions.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.