Although gender power order is a recognized phenomenon in our society, little research has illustrated the detailed expressions to expose its impact. It’s often regarded to have an abstract meaning, something we aim to concretize in this study. Our issue is to identify expressions of gender power order in a male dominated organisation and the purpose sets to define the impact those expressions have on the organisation and its employees. To approach this subject we adopt an emancipatory approach on gender power order, with gender equality as the desirable end state. A case study to get insight and reach understanding of employees experiences was conducted using mixed methods. To get a credible overview of the current state our respondents are selected equally based on gender and hierarchical positions. Data sources include a survey and semi structured interviews concerning our three main themes; organisational power, gender power and organisational culture power. We can conclude that gender power order permeates the organisation vertically as well as horizontally. The result of the study presents seven expressions that we interpreted in our empirical analysis. The mapped expressions can due to the complexity of gender power order both consciously and unconsciously be perceived and maintained by the employees. The fact that gender power order has its impact on the organisational environment impedes the purpose of equality work. To raise awareness of the organisation’s hidden reality should therefore be the starting point for moving forward towards men and womens equal rights, obligations and possibilities.

The macho culture's influence on values and norms is deeply rooted in society and is brought into the world of sport. Sports such as ice hockey and football have been labeled as macho sports. "A real man" is considered to be tough, tough and aggressive. In football and ice hockey, there are contexts where masculine norms are expressed, which can affect men's well-being and perception of the world around them. Previous studies have shown a tendency for how the phenomena manifest themselves behind the men's closed locker room doors in various sports activities. This study aimed to investigate whether the masculine norms and macho culture were expressed in elite sports activities and how gender equality within the associations affects women and men. Lately, the view of the traditional man who is considered callous and responsible has taken on new forms. The view of men's masculinity has changed where gender equality has contributed to masculinity being shaped and changed in different ways. Despite the changes, the demands and expectations on men are getting higher and harder to achieve. This results in men becoming increasingly insecure and afraid of not achieving the masculine ideal. The overall aim is to get men and women's descriptions and reflections on masculinities and macho culture related to their own lives and participation in elite sports activities, problematize the area constructions of masculinities, and to gain an understanding of how gender equality prevails among men and women in sports culture. R.W Connell's theory of hegemonic masculinity is constituted in the study where the concept of gender describes relations of masculinities and structures of social practice. The basis of the empirical data collection is applied in qualitative method with semi-structured interviews introduced among 8 participants. The selection consists of elite athletes, both women and men aged between 20-35 years. This was a conscious choice to see if there are differences in their reflections on the macho culture in the associations. The result shows that the macho culture expressed itself more and more in the past and that it has improved over time as the associations have rules and policies that have3to do with gender equality. In ice hockey and floorball, the associations work preventively against gender equality, which includes various forms of lectures, and that previously experienced players give lectures about their own previous experiences that dealt with how mental illness characterized their lives and the macho culture. Football also has certain rules for gender equality and values that must be followed and taken into account. Most of the respondents expressed that they felt safe in their associations and that the macho culture was worse in the past and it has become much better in recent years. Even several even felt that there is no macho culture at all.

Essän Gesternas klichéer - ett möte med machojournalistiken är en undersökning av machokulturen inom grävande journalistik, och villa formulera nya förhållningssätt. Hur kan jag hitta nya vägar bortom de stereotypa sätten att spela på manlighet och kvinnlighet som präglat min yrkesverksamhet som journalist? Hur ser ett kvinnligt respektive manligt sätt ut att spela på stereotyper. I essän vill jag undersöka hur stereotyper påverkar arbetet och undersöka hur jag kan frigöra mig från könsrollerna. Hur ser en motbild till den stereotypa machorollen som grävande journalist ut? I essän använder jag den feministiska teoretikern Sarah Ahmed och filosofen Hans-Georg Gadamer som ingång till ny perspektiv och synsätt.) / The essay is an investigation into the machoculture within investigative journalism, and strives to articulate another approach. How can I find a mode beyond the stereotypical play on masculine and feminine that has informed my professional work as a journalist? How can a typical feminine versus masculine ”working style” be characterized? I search to put into words how stereotypes affects the profession and look into ways to liberate myself from stereotypical gender roles. In the essay I use Sarah Ahmeds feministic theory as well as Hans-Georg Gadamers philosophy to find new perspectives.

Denna studie syftar till en granskning av synen på psykisk ohälsa inom svensk elitishockey för herrar. Empiriskt bygger studien på en kombination av kvantitativ- och kvalitativ data, i form av en onlinebaserad enkätstudie med 456 respondenter, intervju med en representant från Svenska Ishockeyförbundet, samt analyser av intervjuer med svenska ishockeyspelare som öppet berättat om deras erfarenheter av psykisk ohälsa i media.   Resultatet indikerar på att en stor del av ishockeyrörelsen är överens om att psykisk ohälsa är ett problem inom idrotten. Det går också att dra slutsatser om att det på många håll idag arbetas för lite med frågan från föreningarna och förbund och att problemet inte tas på tillräckligt stort ansvar. Däremot är de flesta överens om att det i dagens samhälle är enklare än någonsin att öppna upp sig kring sin psykiska ohälsa, vilket även visar sig i ishockeyn där flera personer öppet valt att prata om sin ohälsa under det senaste året.

I tidigare intervjuer med fackförbundet Byggnads framkom det att byggbranschen präglas av något som kallas machokultur. Det vill säga att arbetsmiljön kännetecknas av manlighet, tufft arbetsklimat samt sexistiskt eller könsdiskriminerande språk. Byggnads startade tillsammans med Byggcheferna en kampanj 2015 som heter "Stoppa machokulturen" där de framför att byggbranschen är en av Sveriges minst jämställda bransch och att fler kvinnor behövs men också att machokulturen måste bort. Därför har vi i denna studie valt att undersöka just machokulturen och kvinnors status inom byggbranschen genom att intervjua både arbetsledare och medarbetare för att komma fram till ett resultat. Resultatet konstaterade att en machokultur existerar då både kränkande ord samt sexistiska och könsdiskriminerande ord förekommer i princip varje dag. Dock irriterar inte detta medarbetarna eller arbetsledarna på något vis då de poängterar att detta är så som byggbranschen fungerar. Intervjupersonerna anser även att kvinnor på arbetsplatsen är positivt, ingen av intervjupersonerna ser något hinder i könet utan snarare att kvinnan måste ha intressen som är mer manliga. De slutsatser vi kommit fram till är att utbildning är det som krävs och fattas, utbildning till både skyddsombud, arbetsledare och medarbetare. Detta för att bygga upp en medvetenhet om att kvinnor behövs inom branschen och att de kan utföra samma arbete som män kan. / In previous interview with the trade union Byggnads, it emerged that the construction industry is characterized by a culture called macho culture. The work environment is characterized by greed, tough working climate, and sexist or gender discriminating language. Byggnads, together with the Byggcheferna, started a campaign 2015 called the "Stop macho culture". In which they argue that the construction industry is one of Sweden's least-equalized industry and that more women are needed but also that the macho culture must be removed completely. Therefore, in this study we have chosen to investigate the exact macho culture and women's status in the construction industry by interviewing both supervisors and employees to arrive at a result. The result found that a macho culture exists when abusive as well as sexist and gender discriminating words occur every day. However, this does not irritate employees or supervisors in any way as they point out that this is the way the construction industry works. Interviewers also consider that women in the workplace are positive, none of the interviewees sees any obstacles in the sex but rather that the woman must have interests that are more male. The conclusions we have come to are that education is what is required and missing, education for both the protection officer, the supervisor and the employees. This to build awareness that women are needed in the industry and that they can do the same work as men can.

Detta är en historisk litteraturstudie av en förändring i Sveriges mansideal under sekelskiftet. Författaren har uppmärksammat en destruktivitet i dagens sociala manskultur inom fotboll och annan lagsport, där en exkluderande och våldsfrämjande mansnorm råder. Hon söker svar på hur det gick till när kyrkans inflytande på manlig fostran minskade och hur detta har samband med att fotbollen etablerades i Sverige.    I arbetet studeras vad som hände med det kristna mansidealet när män på grund av den industriella och vetenskapliga revolutionen flyttades från kyrka och hushåll till fabriker, byggarbeten och akademier. Studien omfattar även hur fotbollen gjorde entré bland de unga männen när fäderna inte längre fanns närvarande i landets hushåll. Arbetet ger en grundläggande inblick i det socioekonomiska samhällets uppkomst och konsekvenser, en ny uppdelning mellan de binära könen samt vad som gick män förlorat när samhällsstrukturen förändrades under den industriella och vetenskapliga revolutionen.    Studien lutar sig mot begreppen sekularisering och hegemonisk maskulinitet. I arbetet framgår att män hamnade i utanförskap och minskat maktinflytande då de separerades från kyrka och hushåll. Framför allt män i arbetarklassen fick utstå ett förtryck där de dagligen förnedrades i sin samhällsposition. Fotbollen introducerades av medelklassen som ett sätt att fostra arbetarklassens unga män då dessa uppfattades som lösaktiga och ovårdade. Snart blev fotbollen en plats som ersatte utanförskapet och förtrycket med klassöverskridande manlig gemenskap och som stärkte mäns självförtroende genom att bekräfta en fysisk överlägsenhet.

Byggbranschen är mansdominerad och präglas av bristande mångfald. Undersökningar visar att machokultur och hård jargong leder till att många lämnar branschen.NCC är en av de största aktörerna på den svenska byggmarknaden och syftet med arbetet var att undersöka hur NCC Building Örebro/Värmland arbetar med mångfaldsfrågor och vilka resultat det gett. Som en del av arbetet har även medarbetarnas inställning till mångfald samt skillnader mellan länen vad gäller mångfald bland de anställda undersökts.Datainsamling har skett genom litteraturstudier, intervjuer och en enkätundersökning. Intervjupersoner valdes ut utifrån deras roll i företaget eller specifika projekt.En kvantitativ undersökning genomfördes för att undersöka den etniska mångfalden inom avdelningen och för att undersöka medarbetarnas uppfattning om arbetsmiljön och inställning till mångfald och jämställdhet.Undersökningen visar att NCC arbetar aktivt med frågor rörande mångfald, jämställdhet och inkludering vilket med stor sannolikhet bidragit till en bättre psykosocial arbetsmiljö. Det framgår dock att machokultur och hård jargong fortfarande existerar på arbetsplatserna. Resultatet av undersökningen tyder även på att en majoritet av medarbetarna är positivt inställda till mångfald och jämställdhet i branschen samt att de är villiga att arbeta med frågorna.Det finns tydliga skillnader mellan länen beträffande mångfald bland de anställda. Undersökningen visar att en större andel kvinnor inom produktionen i Värmland sannolikt bidragit till en positiv kulturförändring och bättre psykosocial arbetsmiljö i jämförelse med Örebro. / The construction industry is male-dominated and suffers from a lack of diversity. Studies have shown that macho culture and a rough jargon leads to people leaving the industry.NCC is one of the biggest actors on the swedish construction market and the purpose of this study was to research how NCC Building Örebro/Värmland works with questions regarding diversity and what results it has generated. Attitudes towards diversity among the employees and differences in diversity between the counties have also been researched as a part of this study.Data was collected through literature studies, interviews and a survey. The interviewees were chosen for their function in the company or their part in a specific project.A quantitative survey was performed to research the ethnic diversity in the division and to research the employees perception of the working environment and attitudes towards diversity and gender equality.The research shows that NCC are working actively with questions regarding diversity, gender equality and inclusion and that it most probably contributed to a better psychosocial work environment. However, it’s clear that macho culture and rough jargon still exists at the workplaces. The results of the research also indicates that a majority of the employees have a positive attitude towards diversity and gender equality and that they are willing to work with the issue.There are clear differences between the counties regarding diversity among the employees. The research shows that there is a larger proportion of women among the employees in the construction phase in Värmland and that it probably have contributed to positive cultural change and an improvement of the psychosocial work environment.

No description available.

Detta examensarbete porträtterar, genom en enkätstudie, kvinnors upplevelser och erfarenheter vad gäller karriärmöjligheter samt arbetsklimat inom den samhällsbyggande sektorn i Sverige. Rapporten syftar till att synliggöra mansdominansen samt de könsnormer som råder inom samhällsbyggnadssektorn, men även att lyfta blicken framåt. Mångfald berikar branschen och rekrytering bör ske på meritokratiska grunder. För att få en sanningsenlig bild över hur jämställdheten ser ut i byggbranschen så skrivs rapporten som ett självständigt arbete, inte tillsammans med något specifikt företag. En anonym enkätundersökning har även utförts. Enkäten riktar sig till kvinnor på olika arbetsplatser och positioner i branschen och har skickats ut till kvinnor som läst samma utbildning som mig, Samhällsbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet. På så sätt har jag gett en bild av hur branschen upplevs av några av kvinnorna i den. Det är tydligt att flera av kvinnorna har negativa erfarenheter av könsnormer och flera har även upplevt både vertikal och horisontell könssegregation. Det är dock av vikt att beakta branschens bredd och att det kan se väldigt olika ut på dessa olika arbetsplatser. Samhällsbyggnadsbranschen utgörs dels av konsulter, dels av entreprenörer och vidare arbetar många som myndighetsanställda eller kommunanställda. Rapporten granskar även könsfördelningen hos några av de stora företagen inom samhällsbyggnad, eftersom dessa kan anses branschledande och bidrar till en något bredare bild. Vidare vill jag inspirera med mitt examensarbete, med svar och verktyg för framtiden. Aktiv implementering av jämställdhetsarbete och kunskap om jämställdhetsfrågor bromsar machokultur, könssegregering samt könsmaktsordning. Kvinnor bör inte göra resan på egen hand, alla bör engagera sig för att förändringen skall ske på riktigt samt långsiktigt. Mycket har hänt sedan kvinnor tillträdde branschen, och mer skall ske.

Purpose: The purpose of this study was to analyse and develop a deeper understanding of how the construction industry analyse and describes the gender segregation within the construction industry. Method: To answer the study's research questions, two qualitative methods were used. The first method was a qualitative text analysis and was used to find information and analyze what the male dominance means for the construction industry, what more women can mean to the industry and why the companies want to bring more women into the industry. The second method was phenomenography and was used as semi-structured interviews to create an understanding of what motivates women to work in a male dominated industry.  Empiricism and Analysis: The basis used for this study’s text analysis is 25 industry related texts from various companies and organisations in the construction industry. In addition to these, five semi structured interviews with female craftsmen in the construction industry have been made and used as supplementary documentation for the text analysis. Conclusions: The conclusions that could be made is that the male dominance contributes with a macho culture in the workplaces. This is usually seen as something negative but not always. More women in the construction industry have contributed with a better balance and a better atmospheare at the workplaces. If women in young ages are encouraged to start construction related education or to start working in the construction industry, the norm about the "masculine" industry will begin to disappear. The existing women in the industry are motivated, among other things, by different and challenging tasks, good colleagues and the safety of having a steady income. / Syfte: Syftet med denna studie var att analysera och skapa en djupare förståelse för hur byggbranschen analyserar och beskriver frågan om genusarbetsdelning inom byggbranschen. Metod: För att besvara studiens frågeställningar användes två kvalitativa metodansatser. Den första var en kvalitativ textanalys och användes för att finna information och analysera vad mansdominansen innebär för byggbranschen, vad fler kvinnor i branschen kan innebära samt varför företagen vill få in fler kvinnor i branschen. Den andra metodansatsen var fenomenografi och användes i form av semistrukturerade intervjuer för att ur ett medarbetarperspektiv skapa förståelse för vad som motiverar kvinnor i byggbranschen att arbeta där. Empiri och analys: Det underlag som använts till studiens textanalys är 25 stycken branschrelaterade texter från olika företag och organisationer inom byggbranschen. Utöver dessa har fem stycken semistrukturerade intervjuer med kvinnliga hantverkare i byggbranschen genomförts och använts som kompletterande underlag till textanalysen. Slutsatser: De slutsatser som kunde dras är att mansdominansen i byggbranschen bidrar med en machokultur på arbetsplatserna. Denna ses oftast som något negativt men inte alltid. Fler kvinnor till byggbranschen har bidragit till en bättre balans och stämning på arbetsplatserna. Om kvinnor tidigt uppmuntras att börja på byggrelaterade utbildningar eller att börja arbeta i byggbranschen, kommer normen om det “manliga” yrket att börja försvinna. De befintliga kvinnorna i branschen motiveras bland annat av varierande och utmanande arbetsuppgifter, bra kollegor och tryggheten med att ha en fast inkomst.