Den här uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebörd. Att benämna en stor mediehändelse som ett mediedrev är sällan oproblematiskt och genom att göra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt är begreppet en markör för hur kommersialiseringen av medier påverkar journalistiken. Därför diskuteras och ifrågasätts ”mediedrev” i den här uppsatsen. Expressens publicering av SD-filmen 2012 har varit utgångspunkt för analysen och frågeställningen är följande: Utifrån Expressens publicering av SD-filmen: vad är grävande journalistik och vad är ett mediedrev? En del av studien är alltså även en jämförelse mellan mediedrev och gräv och båda dessa begrepp definieras och diskuteras. Metoden som har använts är process-spårning vilket har resulterat i en omfattande kronologi över nyhetshändelsen som sedan analyserats utifrån teorier och tidigare forskning om mediedrev och grävande journalistik. Analysen visar att begreppet mediedrev är väldigt komplext och ofta har en subjektiv betydelse samt att de forskningsteorier och definitioner som finns kring ämnet är flytande och svårapplicerbara.

Essän Gesternas klichéer - ett möte med machojournalistiken är en undersökning av machokulturen inom grävande journalistik, och villa formulera nya förhållningssätt. Hur kan jag hitta nya vägar bortom de stereotypa sätten att spela på manlighet och kvinnlighet som präglat min yrkesverksamhet som journalist? Hur ser ett kvinnligt respektive manligt sätt ut att spela på stereotyper. I essän vill jag undersöka hur stereotyper påverkar arbetet och undersöka hur jag kan frigöra mig från könsrollerna. Hur ser en motbild till den stereotypa machorollen som grävande journalist ut? I essän använder jag den feministiska teoretikern Sarah Ahmed och filosofen Hans-Georg Gadamer som ingång till ny perspektiv och synsätt.) / The essay is an investigation into the machoculture within investigative journalism, and strives to articulate another approach. How can I find a mode beyond the stereotypical play on masculine and feminine that has informed my professional work as a journalist? How can a typical feminine versus masculine ”working style” be characterized? I search to put into words how stereotypes affects the profession and look into ways to liberate myself from stereotypical gender roles. In the essay I use Sarah Ahmeds feministic theory as well as Hans-Georg Gadamers philosophy to find new perspectives.

No description available.

Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                       Sverigefinnar är den största av de fem nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                       Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige. Meningen har varit att belysa även den svenskspråkiga majoriteten om sverigefinnarnas angelägenheter eftersom den största delen av minoritetsnyhetsbevakning för sverigefinnarnas del nuläget är på finska och inte når den svenskspråkiga minoriteten. Istället för att skriva korta nyheter har jag också velat gräva och kartlägga situationer mer grundligt och sätta de enskilda fallen i en bredare kontext.

This study examines the ethics of investigative journalism. Especially the ethical considerations of the methods used by the journalists. The study have used a thematic analysis through semi-structured interviews with investigative journalists about their investigations. The real life examples were used as a solid basis of what journalists have done while also considering what literature suggests for ethical journalism. The two were compared and analyzed to find a cohesive answer to the question: how do journalists reason the methods they use during a journalistic investigation? The conclusion came down to journalists following the laws and their editorial office’s own ethical rules as closely as they can while still using so-called “sneaky” methods. However if the information is important enough and there is no other way to gain it  journalists deems the act of law- and rulebreaking justified in the cause of public good.