Syftet med studien har varit att uppnå djupare förståelse för hur ungdomar i åldrarna 18–25 år som bor i två socialt utsatta områden i Falkenberg och polisen som arbetar på områdena beskriver samt uppfattar interaktionen mellan varandra. Vidare ville vi även se närmare på ungdomars samt polisens uppfattning och beskrivning av bostadsområdena för att få djupare förståelse för interaktionen mellan parterna.Till studien har det genomförts 12 kvalitativa intervjuer med tre poliser och nio ungdomar. De teorier som har tillämpats för att analysera det empiriska materialet är Loïc Wacquants teori om Territoriell stigmatisering, Michel Foucault teori om övervakning och disciplinering samt Thomas Scheff teori om sociala band.Studiens resultat påvisar att båda områden lider av territoriell stigmatisering som bidrar till en ökad övervakning av områdena som då också påverkar de sociala banden mellan polisen och ungdomar samt mellan ungdomarna i deras grupper.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser

Ett av Malmös mest problemartade områden är Seved i stadsdelen Sofielund. I Seved finns det en mötesplats som heter Arena Online där unga från Seved och hela Malmö spenderar stor del av sin tid på grund av brist på sysselsättning eller underhållning. Syftet med studien är att undersöka om kriminalitet förekommer på Arena Online samt hur kriminaliteten upplevs, definieras och förklaras utifrån Arena Onlines personal och besökare samt deltagande observationer. Syftet är även att besvara vilket inflytande kriminaliteten har på ungdomarna på Arena Online och hur detta karaktäriseras utifrån intervjuer samt deltagande observationer. I studien har en mikro-etnografisk studie utförts på Arena Online med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer samt gruppdiskussion. I resultatet framkommer det att Arena Onlines personal samt besökare upplever att kriminalitet förekommer. Detta i form av öppet narkotikabruk samt narkotikaförsäljning. Kriminella upplevs karaktäriseras av ett nonchalant beteende samt behov av att synas genom dyra materiella tillgångar samt yttre attribut. Samma beteende och bekräftelsebehov anses förekomma bland unga kriminella på Arena Online. Författaren kan inte generalisera slutsatserna i arbetet då resultaten grundar sig på enskilda personers empiri, upplevelser och syn på kriminalitet. Slutsatserna kan dock ge en indikation på hur människor på Arena Online upplever kriminalitet och en viss koppling mellan strävan efter ekonomiska statusmarkörer genom att erhålla “snabba pengar” genom kriminalitet.

Antalet anlagda bilbränderna i Sverige har ökat dramatiskt under de senaste 20 åren. I jämförelse med grannländerna kan man se att antalet bilbränder i Sverige ligger på en avsevärt högre nivå. Denna uppsats ämnade att med hjälp av Räddningstjänst Syd fastställa var i Malmö kommun bilbränderna skedde under 2018 och med hjälp av statistik från Malmö Stad undersöka om social desorganisationsteori hade någon förklaringskraft för bilbrändernas områdesuppdelade omfattning. Av Räddningstjänstens statistik över bilbränder de tillkallades till under 2018 går det att avläsa att de flesta bilbränderna centreras i, och runt, socialt utsatta områden, men att majoriteten av bilbränderna sker i övriga delar av Malmö. Sett till de socialt utsatta områdenas befolkningsmängd förekom 26 procent av bilbränderna i dessa områden, som tillsammans står för 16,2 procent av Malmös totala befolkning. I dessa utsatta områden finns ett flertal riskfaktorer som påverkar förekomsten av brottslighet. Motiven bakom bränderna tycks vara både emotionella och instrumentella, och försäkringsbolagens branschgemensamma organisation, Larmtjänst, misstänker att uppemot 52 procent av samtliga anlagda bilbränder genomförs med ett bedrägerisyfte. Genom att undersöka social desorganisationsteorins förklaringskraft användes statistik över bland annat inkomst, förvärvsgrad, mobilitet, befolkningsheterogenitet och utbildning. Teorin i sin helhet visade sig inte ha någon förklaringskraft, då endast befolkningsheterogenitet och socioekonomisk status visade sig ha ett signifikant samband, medan befolkningsmobilitet visade sig ha ett icke signifikant samband. Av arbetets kvalitativa ansats framkom det av försäkringsbolag och Polismyndigheten att framförallt en prioritering av bilbränderna måste göras från bådas håll, samt att ett utökat samarbete krävs för att kunna minska antalet bilbränder. / The number of car fires in Sweden has increased dramatically over the past 20 years. In comparison with neighboring countries, it can be seen that the number of car fires in Sweden has a considerably higher level. This essay, with the help of Rescue Services South, intended to determine where in the Malmö municipality the car fires took place in 2018 and with the help of statistics from the City of Malmö to investigate whether the social disorganization theory had any explanatory force for the occurrence of car fires in certain neighborhoods. With the data from the Rescue Services, it can be seen most of the car fires are being centered in, and around, socially vulnerable areas, but that the majority of car fires occur in other parts of Malmö. Considering the population of socially vulnerable areas, 26 percent of the car fires occurred in these areas, which together account for 16,2 percent of Malmö's total population. In these vulnerable areas, there are several risk factors that affect the occurrence of crime. The motives behind the fires seem to be both emotional and instrumental, and the insurance companies' industry-wide organization Larmtjänst, suspects that up to 52 percent of all fires are carried out with a fraudulent claim. By examining the explanatory power of social disorganization theory, statistics on income, degree of employment, mobility, population heterogeneity and education, were among other variables used. The theory in its entirety proved to have no explanatory power, since only population heterogeneity and socioeconomic status showed a significant association, while population mobility showed a non-significant association. In particular, it is factors that are closely linked to socio-economic opportunities that have the strongest correlation, which, in turn, is in good agreement with the insurance companies' beliefs regarding the proportion of insurance fraud. From the qualitative approach it emerged from insurance companies and the police that, in particular, a prioritization of the car fires must be made from both sides, and that increased cooperation is required to reduce the number of car fires.

Trygghet är en väsentlig fråga eftersom det är grundläggande för ökat välmående och därmed en mänsklig rättighet. Trygghetskänslan och att alla ska känna sig trygga på offentliga samt privata platser är därför något som bör prioriteras.  I det här kandidatarbetet undersöks vad som kan påverka trygghetskänslan och hur den fysiska miljön kan utformas för att öka den upplevda tryggheten. Syftet är att få en djupare förståelse för den fysiska planeringens roll vad gäller trygghetsskapande åtgärder och hur den fysiska planeringen kan främja trygga platser. För att besvara frågeställningarna görs en kunskapsöversikt bestående av myndighetsrapporter, vetenskapliga artikar och forskningsarbeten, samt även en platsanalys och observationer. Arbetet resulterar i ett gestaltningsförslag av ett bostadsområde som idag har trygghetsproblem, där kunskapen som getts av kunskapsöversikten, platsanalysen och observationerna tillämpas. Avslutningsvis ges en slutsats där frågeställningarna besvaras och en kort diskussion om resultatet och även förslag på vidareforskning.

Ungdomsbrottslighet är just nu högaktuellt i media och politiska debatter i Sverige, där fokus ofta ligger på vilka riskfaktorer som finns, och vilka förebyggande åtgärder som behövs. De risk- och skyddsfaktorer om ungas anslutning till brottslighet är oftast samma variabler. Det som avgör något är en risk- eller skyddsfaktor är vad utfallet blir. För att förstå vad som spelar roll för unga män, som är överrepresenterade i ungdomsbrottslighet, vilka förebyggande åtgärder som gör skillnad i unga mäns liv ämnar studien att identifiera möjliga skyddsfaktorer. Syftet är med uppsatsen är att identifiera skyddsfaktorer hos unga män mellan 18–28 år, vilka som ligger till grund för att de inte ansluter sig till brottslighet. För att sedan jämföra de identifiera skyddsfaktorerna med de skyddsfaktorer som presenteras i teorin om sociala band. Studien är genomförd med kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av fem respondenter som aldrig varit brottsligt aktiva, misstänkta eller dömda för brott. Insamlade empirin från respondenterna resulterade i att en kombination av skyddsfaktorer har bidragit till att de inte anslutit sig till brottslighet. Starka och närvarande familjerelationer identifieras som särskild framträdande och viktig skyddsfaktor. De skyddsfaktorer som teorin om sociala band innehåller prövades och resulterade i att de överensstämde med de skyddsfaktorer som identifierades av empirin. / Juvenile delinquency is currently highly topical in the media and political debates in Sweden, where the focus is often on what risk factors exist, and what preventive measures are needed. The risk and protection factors of young adults’ connection to crime are usually the same variables. What determines something is a risk or protection factor is what the outcome will be. To understand what plays a role for young adults, who are overrepresented in juvenile delinquency, what preventive measures make a difference in young adults’ lives, the study aims to identify possible protective factors. The purpose of this thesis is to identify protective factors in young adults between the ages of 18 and 28, which are the basis for them not joining crime. To then compare the identifying protection factors with the protection factors presented in the theory of social ties. The study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews of five respondents who had never been criminally active, suspected nor convicted of crimes. The empirical evidence gathered from the respondents resulted in a combination of protective factors contributing to their non-involvement in crime. Strong and present family relationships are identified as a particularly prominent and important protective factor. The protective factors contained in the theory of social ties we retested and resulted in them being consistent with the protective factors identified by the empirics.

Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

Andelen barn och ungdomar som befinner sig ett socialt utanförskap halkar efter alltmer i samhället. Att befinna sig ett socialt utanförskap kan medföra en rad negativa konsekvenser för såväl den enskilde individen som för samhället. Det finns ett stort behov av att belysa framgångsrika exempel på sociala innovationer, inriktade på unga i socialt utsatta områden, som kan förbättra deras välfärd och framtidsutsikter. Syftet med examensarbetet var att beskriva verksamheten ”Nattfotboll” utifrån programteori och undersöka dess förutsättningar för att skalas upp utifrån teorier om spridning av interventioner. Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign bestående av en fokusgruppsintervju med initiativtagare och projektledare, semistrukturerade intervjuer med 10 ledare och 21 ungdomar samt tre strukturerade observationer i samband med idrottsaktiviteter i Sandviken och i Örebro. Resultatet visade att konceptet Nattfotboll kännetecknades av flera viktiga kärnkomponenter och nyckelidéer. De komponenter som tillskrevs mycket stor betydelse för utfallet var de unga, utvalda ledare som drev idrottsverksamheten, men även den lokala projektledaren. Verksamheten visade sig främja ett relationsbygge mellan ungdomarna och ledarna som var betydelsefullt: ungdomarna fick tillgång till unga förebilder, medan de unga ledarna kunde växa som individer. Verksamheten erbjuder en träffpunkt som bidrar till att ungdomar breddar sitt kontaktnät, blir mer fysiskt aktiva och erbjuds en väg in i föreningslivet, då många av ledarna själva är idrottsaktiva. Studien visar att Nattfotbollskonceptet innehåller de fem kategorier som är nödvändiga för en framgångsrik uppskalning; Kärnkomponenter & Nyckelidéer, Upplägg, Kommunikation, Resultatmätning & Feedback samt Ledarskap. Ytterligare forskning skulle kunna bidra till att fördjupa förståelsen för vad interventionen har för betydelse för ledarna som individer. / A great number of children and adolescents who are in a social exclusion is lagging behind in society. A social exclusion can lead to a number of negative consequences for both the individual and the community. There is a great need to highlight successful examples of social innovations aimed at young people in socially vulnerable areas that can improve their well-being and prospects. The aim of the thesis was to describe the innovation Night Football on the basis of program theory and also examine its conditions for scaling up on the basis of diffusion theory and a framework for spread. The study was conducted with a qualitative study design consisting of a focus group interview with initiators and project managers, semi-structured interviews with 10 leaders and 21 young participants, as well as three structured observations in connection with sports activities in Sandviken and Örebro. The result showed that the Night Football concept was characterized by several key core components and key ideas. The components attributed to the outcome were the young, chosen leaders who run the sport activities, but also the local project manager. The innovation turned out to promote important relationships between the young people and the leaders: young people gained access to young role models, while young leaders could grow as individuals. The innovation offers a meeting point that helps young people broaden their network of contacts, becomes more physically active and they are also offered a way into sports associations, as many of the leaders themselves are connected to sport clubs. The study shows that the Night Football concept contains the five categories necessary for a successful upscale; Core components & Key ideas, Structure, Communication, Performance Measurement & Feedback, and Leadership. Further research could help to deepen the understanding of the innovations impact on the leaders as individuals.

No description available.

Att Polismyndigheten har svårt att klara upp fall av dödligt våld i kriminella miljöer är ett problem som är vida känt i dagens Sverige. I kriminalstatistiken påvisas ett ökat skjutvapenvåld, och studier samt personliga utsagor vittnar om en utbredd tystnadskultur inom kriminella kretsar och utsatta områden. Denna studie uppmärksammar den problematik som finns kopplad till utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer. Intervjuer har gjorts med fem utredare som är, eller nyligen har arbetat, med dessa ärenden inom Polismyndigheten. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet har kopplats till teorierna rational choice, broken windows, samt organisatoriskt lärande. I resultatet har identifierats svårigheter kopplade den resursbrist som tydligt framkommit under studiens gång, där det efterfrågas ett större antal utredare samt bredare kompetens, kunskap och erfarenhet. Vidare har framkommit att det förekommer svårigheter i att få människor att vittna vid dessa typer av brott. Slutligen efterfrågas av intervjupersonerna större legala möjligheter i form av övervakning. / The purpose of this study was to examine what investigative difficulties are associated with investigations of lethal violence in criminal environments. We wanted to investigate which factors tend to complicate the work for Polismyndigheten. Furthermore, we discussed the consequences that the low rate of resolved cases has on society and how it's connected to crime prevention. The material was gathered from five semi-structured interviews and the result from these was analyzed with previous studies on the subject as well as rational choice theory, broken windows theory and organizational learning theory. The result showed that difficulties related to lack of resources was a clear theme in all the interviews. This is primarily connected to a need for more investigators in the relevant sections as well as a broader set of skills, knowledge and experience distributed over the entire workforce. Furthermore, the study showed that there is a problem regarding getting witnesses to give their statements to the police during investigations of lethal violence in criminal environments. Finally, greater legal possibilities regarding surveillance were identified as a part of the result.