Hållbarhet blir allt viktigare i dagens samhälle och inte minst social hållbarhet. Denna aspekt är något som fastighetsbolag måste beakta. Inte minst påverkas fastighetsbolagets lönsamhet av social hållbarhet. I socialt utsatta områden uppstår en stor problematik, inte bara för de boende utan även förhyresvärden då det är vanligare att mer underhåll behöver göras. Detta kan exempelvis innebära reparationer vid flytt, klottersanering, renhållning av utemiljö, sabotage, städning, hantering av störningar, obetalda hyror och vakanser. Alla dessa faktorer bidrar till kostnader för fastighetsbolaget, därför blir det allt mer väsentligt att vidta trygghetsskapande åtgärder. Dessutom ur hyresgästernas perspektiv är det viktigt att de känner sig trygga och vill bo kvar. Då social hållbarhet kan anses vara ett relativt nytt ämne finns det inte nog med studier som visar effekterna av dessa åtgärder. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om sociala hållbarhetsåtgärder och dess ekonomiska effekter. Denna uppsats undersöker vilka åtgärder fastighetsbolag gör samt vilka möjligheter det finns för att skapa trygghet och bidra till social hållbarhet för sina hyresgäster. Utöver detta undersöks om det och i så fall vilka ekonomiska effekter dessa åtgärder leder till. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, primär datainsamling verkställs genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsbolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. En kompletterande litteraturstudie har utförts med resultat från tidigare studier. Resultaten av studien indikerar att de vanligaste sociala hållbarhetsåtgärderna är att ha det helt, rent och snyggt i fastigheterna och runt omkring. Även belyses vikten vid att ha bra, fungerande belysning samt undvika mörka och trånga utrymmen. Att som hyresvärd ha en bra och nära kontakt med sinaboende hyresgäster och hela tiden visa sin närvaro och engagemang ses som ett vinnande koncept i socialt utsatta områden. Dessutom anses det betydelsefullt som fastighetsbolag att vara delaktig i eller skapa sociala projekt för hyresgästerna samt samarbeta med myndigheter och andra fastighetsägare. Resultaten av denna uppsats indikerar att sociala hållbarhetsåtgärder utförda av fastighetsbolag ökar bolagets lönsamhet såväl som välfärden i samhället och bidrar till en ökad samhällsnytta genom exempelvis lägre arbetslöshet och minskad kriminalitet. Utförda sociala hållbarhetsåtgärder bidrar till en ökad upplevd trygghet vilket ökar områdets attraktivitet, minskar antalet vakanser och leder till högre hyror och fastighetsvärden. Åtgärderna kan även minska fastighetsbolags kostnader för reparationer och underhåll, vilket bidrar till ett högre driftnetto. / Today’s society has rendered sustainability more important than ever before, including social sustainability. This aspect of sustainability is something real estate companies must acknowledge. Among other things, social sustainability affects real estate companies profitability. In socially disadvantaged areas, problems arise, not only for the tenants but also for the landlord as it is more common that more maintenance and operations need to be done. This can, for example, involve repairs during relocation, graffiti removal, upholding the outdoor environment, sabotage, cleaning, handling of disturbances, unpaid rents and vacancies. All these factors contribute to costs for the real estate company, hence making it increasingly important to take security-creating measures. In addition, it is essential that tenants feel safe and want to stay. As social sustainability is considered a relatively new topic, there are few studies which show the effects of these measures. The purpose of this thesis is to contribute to the knowledge about social sustainability and its economic effects. This essay examines what measures real estate companies take, as well as which measures exist to create security and therefore contribute to social sustainability for tenants. In addition, it is investigated whether and, if so, what economic effects these measures lead to. The study was conducted using a qualitative method, where primary data collection was done through interviews with eight people from different real estate companies. All respondents possess knowledge of theircompany’s social sustainability work. A supplementary literature study has been performed with results from previous studies. The results of this study indicate that the most frequent social sustainability measure taken is to ensure that the property is functional and esthetic. The importance of having good lighting and avoiding cramped dark spaces is also highlighted. As a landlord, having close contact with your tenants and constantly showing one’s presence and commitment is seen as a winning concept in socially disadvantaged areas. In addition, it is considered important to create social projects for the tenants and to collaborate with authorities and other property owners. The results of this thesis indicate that social sustainability measures carried out by real estate companies increase the company's profitability as well as welfare in society and contribute to an increased societal benefit through, for example, lower unemployment and reduced crime. Executed social sustainability measures contribute to an increased experience of security, which increases the area's attractiveness, reduces the number of vacancies and leads to higher rents and property values. The measures can also reduce real estate companies' costs for repairs and maintenance, which contributes to a higher operating net.

Syftet med studien var att undersöka de tre brottsförebyggande åtgärdsförslagen för socialt utsatta grupper i socialt utsatta områden presenterade av regeringen i 34-punktsprogrammet. Detta via en jämförande analys av texten i förhållande till Brottsförebyggande Rådets kunskapsöversikt inom samma problemområde. Denna undersökning grundar sig i frågeställningarna om vilka åtgärder 34-punktsprogrammet och Brottsförebyggande rådets översikt presenterar samt hur de överensstämmer vad gäller åtgärdsmål och målgrupp. Underlaget för studiens bakgrund ger läsaren förutsättningar att förstå brottsprevention i förhållande till brottsförebyggande åtgärder, 34-punktprogrammets innebörd och centrala aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Med stöd av studiens tematiska innehållsanalys har flertal gemensamma teman återfunnits där samverkan och ökad kunskap varit betydande i brottsförebyggande arbetet mot gängkriminaliteten i socialt utsatta områden. Studiens resultat har däremot visat på att det råder en viss diskrepans vad gäller definitionen av socialt utsatta grupper och socialt utsatta områden samt en vaghet om hur 34-punktsprogrammet förhåller sig till Brå’s kunskapsöversikt. Studiens resultat möjliggör förslag på vidare forskning i form av jämförelse med internationell forskning. Ännu ett förslag är att undersöka huruvida en gemensam definition av brottsförebyggande arbete påverkar beredningen av kriminalpolitiska åtgärdsförslag. Ett slutligt aktuellt förslag är även att undersöka effektiviteten av åtgärderna för att tillhandahålla information om huruvida åtgärderna är tillämpningsbara inom svensk kriminalpolitik. / The purpose of the study was to examine the three crime prevention measures for socially vulnerable groups in socially vulnerable areas presented by the government in the 34-point program. The purpose is fulfilled by a comparative analysis of the 34-point program in relation to the Crime Prevention Council's research review within the same problem area. This study is based on what measures the 34-point program and the Crime Prevention Council's research review present, as well as how they correspond in terms of action goals and target group. The basis for the study's background provides the reader with the prerequisites to understand crime prevention in relation to crime prevention measures, the meaning of the 34-point program and key actors in crime prevention work. With the support of the study's thematic content analysis, several common themes have been found where collaboration and increased knowledge have been significant in crime prevention work against gang crime in socially vulnerable areas. The results of the study, on the other hand, have shown that there is a certain discrepancy regarding the definition of socially vulnerable groups and socially vulnerable areas, as well as a vagueness about how the 34-point program relates to Crime Prevention Council's research review. The results of the study enable proposals for further research in the form of comparison with international research. Another proposal is to investigate whether a common definition of crime prevention work affects the preparation of criminal policy measures. A final current proposal is also to investigate the effectiveness of the measures to provide information on whether the measures are applicable in Swedish criminal policy.