Syftet med min studie är att få en inblick i provokativa bilders betydelse och plats i bildundervisningen. Detta med fokus på bildlärare och bildlärares hantering av bilder som kan uppfattas som provocerande eller kränkande. Denna studie har varit en ingång till att få svar på mina funderingar. Jag har med hjälp av kvalitativ metod haft intervjuer med bildlärare kring provokativa elev- och samhällsbilder. Resultatet visar att samhällsbilder som anses vara provokativa tar en större plats i bildundervisningen än elevernas provokativa bilder och jag anser att det kan vara så för att det kan vara lättare att distansera sig från samhällets provokativa bilder än elevbilder. För att analysera mitt resultat har jag använt mig av Sociokulturellt lärande och visuell kultur som teoretiska utgångspunkter.

Kultur är ett fenomen under ständig förändring. Under 1960-talet skedde en kulturell omstart i Hollywood, där de regler och produktionskoder som filmskapare följde började ifrågasättas. Detta skedde i samband med rockmusikens popularitet samt en attityd som ifrågasatt allt från konventionell etik, politik, sexualitet och religion. Denna uppsats har analyserat detta skifte från denna synvinkel: symbiosen mellan filmproduktion och rockstilen, och vad det innebar under skiftet mellan gamla och nya Hollywood. Filmerna Scorpio Rising (1963), Faster Pussycat! Kill! Kill! (1965), Bonnie and Clyde (1967), Easy Rider (1969), Invocation of my Demon Brother (1969), Mean Streets (1973) och Apocalypse Now (1979) har alla analyserats, och i det avseendet hur multimodala och semiotiska element brukats av filmskaparna på ett nyskapande och transgressivt sätt. Vår slutsats diskuterar de gemensamma nämnarna utifrån ramverket av grundad teori, och demonstrerar hur, samt varför, vissa val gjordes av filmskaparna. Resultatet av vår forskning tyder på att innovation först kommer utifrån motkultur, individualitet och provokation. Uppsatsen avrundas med en reflektion om hur uppkommande filmskapare kan framgångsrikt bryta regler på ett innovativt, provocerande och intelligent tillvägagångssätt.

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om måltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för ätredskap som kan förändra en måltidsupplevelse. Ett sätt som effektivt skapar förutsättningar för ett öppnare sinne, och därmed kreativa idéer, är att arbeta med provokationer. Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa ätredskap har på måltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för måltidskunskapen. Metod/material Arbetet bygger på två typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frågeformulär och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sätta ord på vad de upplevde då de åt mat med olika konsistens endast med hjälp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med måltid. I de estetiska laborationerna skapades en måltidssituation där både maten och ätredskapen var en del av gestaltningen. Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till både känslomässiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas inställning till ätredskapen, där vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska. Viktiga egenskaper hos föremålen framkom som sedan fanns i åtanke då maten till den estetiska laborationen utformades. Den estetiska laborationen påverkades alltså av reaktionerna vid den sensoriska och genererade idéer om måltiden och dess gestaltning. Slutsatser Resultatet visar att provokativa ätredskap i måltidssammanhang kan ge upphov till starka reaktioner, både positiva och negativa. Det oväntade momentet kan även frammana idéer till förhöjda måltidsupplevelser. Genom att kombinera sensoriska och estetiska metoder kan båda disciplinerna utvecklas

Syftet med den här studien är att, genom att kontrollera sambandet mellan ungdomars Internetanvändning och deras åsikter kring hur ungdomar bör uttrycka sig på Internet, undersöka vilken typ av Internetanvändare som är mer eller mindre sannolik att acceptera, utföra eller utsättas för aggressiva/provocerande beteenden på Internet. Studien utfördes genom en kvantitativ enkätundersökning där 139 gymnasieelever från en medelstor stad i Hallands län fick svara på frågor om deras Internetvanor och deras åsikter kring beteenden på Internet. Därefter utfördes olika statistiska test i SPSS för att undersöka sambandet mellan deltagarnas Internetanvändning och deras åsikter om beteenden på Internet. Studien kom fram till att det finns ett samband mellan ungdomars aggressiva/provocerande beteenden på Internet och hur ungdomar använder Internet. Studien visar även ett samband mellan ungdomars utsatthet for aggressiva/provocerande beteenden och hur de använder Internet. Dessutom visar studien att ungdomar uppfattar sig själva generellt som bättre uppträdande än andra ungdomar, men anser varken att andra ungdomar uttrycker sig aggressivt/provocerande eller särskilt välbemötande. / The purpose of this study is the investigate adolescents’ opinions concerning online behaviors to find out whether they accept, use or are victims of aggressive/provocative behaviors online. By investigating the connection between adolescents’ use of Internet and their opinions of how other adolescents should behave online the study aims to find out which type of user is more likely to engage in aggressive/provocative behaviors online. A quantitative survey was carried out on 139 upper secondary school students at a school in an average sized city in Halland’s county. The participants answered questions concerning their online habits and their opinions about online behavior. To analyze the results the computer program SPSS was used in order to investigate the connection between the participants’ online habits and their opinions about online behavior. The study concluded that there is a connection between upper secondary students’ aggressive/provocative behaviors online and their online habits. The study also shows that there is a connection between adolescent’s exposure to these kinds of behaviors and their Internet habits. Finally, the study shows that adolescents’ interpret themselves as less aggressive/provocative than their peers, although they interpret other adolescents’ as neither aggressive/provocative nor particularly polite.

En innovation handlar i grund och botten om en förståelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kärnvärden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tio respondenter. Utifrån en fenomenologisk ansats har dessa kärnvärden utvecklats från begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var – relatera, förändra och kommunicera – centrala begrepp för respondenterna. Inom innovation var det istället – mening, kvalitet och tillväxt. Genom att anta en tydlig och provocerande syn på kreativitet och innovation har dessa kärnvärden använts som redskap för att utmana den svenska innovationsstrategin N2012.27 i vilken svenska Regeringen vill utveckla det svenska innovationsklimatet till år 2020. Studiens resultat visar att denna satsning är missriktad och otydlig. Det är inte det innovativa Sverige som i första hand bör eftersträvas, det är den kreativa medborgaren. / Innovation is all about the understanding and implementation of the complex creativity in a innovation process. This study delivers six central themes regarding the experienced creativity. These themes is a product out of interviews from ten participants. With a phenomenological approach these themes has been made representive of the concepts innovation and creativity. The themes within creativity were – relate, change and communicate. Within innovation the themes were – meaning, quality and growth. By adopting a provocative approach these themes has been used as tools to challenge the Swedish innovation strategy N2012.27 in which the Swedish Goverment wishes to elaborate the national innovation climate until the year of 2020. The result of this study shows that this investment is misguided and vague. The pursuit of the innovative Sweden shouldn’t be the primary target. It should rather be in the pursuit of the creative citizen.

ABSTRAKT Detta kandidatarbete består av en enda frågeställning som undersöks med stöd av relevant forskning och författarens egen prövande gestaltning. De begrepp som fokuseras på i detta arbete är situerad kunskap och intra-aktion, men även ett antal andra relevanta medietekniska begrepp tas upp. Arbetet ämnar undersöka provokationer när det gäller ljud och bild som står i kontrast till varandra samt hur begreppen intra-aktion och situerad kunskap kan hjälpa medietekniker att medvetet påverka människors upplevelse av konstinstallationer. I detta kandidatarbete så har fyra installationer designats och producerats samt att experiment utförts på ett antal testpersoner. Installationerna i detta kandidatarbete är skapade med Logic Pro X (Apple Inc 2017) och visades för testpersonerna med hjälp av en skärm och tillhörande ljud genom ett par hörlurar. Nyckelord: Intra-aktion, Situerad Kunskap, Provokation / ABSTRACT This bachelor thesis consists of a single research question that is examined with the support of relevant research and the author's own tentative interpretation. The concepts that are focused on in this bachelor thesis are situated knowledge and intra-action, but also a number of other relevant media technical concepts are addressed. The goal is to investigate provocations in terms of sound and image that stand in contrast to each other and how the concepts of intra-action and situated knowledge can help media technicians to consciously influence people's experience of art installations. In this bachelor thesis, four installations have been designed and produced, and experiments have been performed on a number of test subjects. The installations in this bachelor thesis were created with Logic Pro X (Apple Inc 2017) and were shown to the test subjects using a screen and associated audio through a pair of headphones Keywords: Intra-action, Situated Knowledge, Provocation

No description available.

Vi har i detta kandidatarbete gjort en deltagande observation på en hemsida där sexuella tjänster annonseras ut. På hemsidan finns det ett forum där sexköpare och sexsäljare diskuterar sina tankar om sex och köp av sexuella tjänster. Ofta uttrycker sig sexköparna som om de vore offer i sexbranschen och inte kan hjälpa att de har en stark sexualdrift. De skyller på att det så länge det finns ett utbud av sexuella tjänster, kommer att finnas en efterfrågan på att köpa sexuella tjänster. Vi har också lagt märke till att det finns en acceptans hos sexköparna när det gäller när det gäller personer som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning och att kåta okontrollerade män ofta håller varandra om ryggen.I motsats till sexköparna anser vi att så länge det finns en efterfrågan på köp av sexuella tjänster kommer också marknaden för sexuell trafficking att finnas. Detta eftersom många som är offer för sexuell trafficking annonseras ut som om att de säljs av fri vilja. Av den anledningen kommer vi i detta kandidatarbete problematisera kring kring sexuell trafficking som en konsekvens av sexköparens handlingar. Vi vill som medieproducenter, genom bilder, belysa sexköparens ansvar samtidigt som vi synliggör samhällsproblemet sexuell trafficking med hjälp av provokativ nätaktivism. / In this bachelor essay we´ve made an participant observation on a website where sexual services are for sale. This website contains a forum where sexbuyers and sexsellers discuss their thoughts about sex and purchase of sexual services. Sexbuyers often express themselves as victims because of their own extreme sexual cravings. They argue that as long as there is sexual services for sale, there is going to be a demand to buy them. We notice that there is an acceptance for sexbuyers to have an temporary sexual relation in exchange for money. We notice in our studies that these so called “intemperated horny men” tend to protect one another.We consider, in contrast to the sexbuyers, that as long as there is an existing “craving” for sexual services, the phenomenon of sexual trafficking will continue. Much because many victims of sexual trafficking are being sold as if it was by their own free will. Because of this, we will in this bachelor essay problematize sexual trafficking as a consequence of sexbuyers actions.We as mediaproducers would like to, through pictures, shed light on the consequences of sexual trafficking and at the same time emphasize this through provocative internet activism.

Den här uppsatsen undersöker punken och några aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka några av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nämns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare på. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som låg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag åt Pistols har också lagt grunden för föreställningen om vad punkestetik är. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tänkas fungera utifrån en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet. Säkerhetsnålen som en symbol inom punken kan förstås som en kritik av konsumtionssamhället. Den tvetydiga användningen av svastikan på kläder och flygblad är mer svårtolkad, den kan ses utifrån sitt rent provocerande värde eller som att den tillhör en gammal värld och därför är utan betydelse. Från detta har jag följt punkens förgreningar mot en politiskt medveten subkultur där aktivism, anarkistisk teori och D.I.Y.-filosofi är rådande. D.I.Y. (Do It Yourself) är en viktig aspekt av punkens utveckling. Punken påverkar även andra konstnärliga uttryck som syns hos till exempel den samhällskritiske konstnären Banksy. Det går också att se ett kulturhistoriskt intresse för den ursprungliga punken, som nu blivit en del av kulturarvet. Utifrån bland annat den ideologiska förförståelsen som framträder i min undersökning har jag analyserar två verk av den svenska konstnären, och punkmusikern, Ella Tillema. På verket Mitt Hjärta Är En Bomb 2009 har jag lagt en feministisk blick och Den Postapokalyptiska Skapelseberättelsen (Partyt är Över) 2011 har analyserats utifrån en mottagarkontext med förståelse för anarkistisk aktivism, djurrättsfrågor och dess symboler. Punken som subkultur kan förstås som en motkultur och punkestetik som en motestetik. En slutsats som min undersökning leder till är att punkestetik kan ses både som förhållningssätt och som stil, D.I.Y.-aspekten är betydelsefull i båda avseenden. Som förhållningssätt handlar det bland annat om att inte vara en passiv konsument, utan vara delaktig och det blir i sin praktik till en slags samhällskritik. Identitet och tillhörighet är en viktig del av för att förstå punkestetik som stil. Stilen skapas dels utifrån bilder som haft stort genomslag inom subkulturen, till exempel Reids. Dels utifrån en teknisk amatörism, i vissa fall skenbar, som markerar D.I.Y.-praktiken där alla har möjlighet att vara delaktiga. Det är dock min mening att stil och förhållningssätt inte kan särskiljas om man vill förstå vad punkestetik är.

Varför är black metal provokativt? Vad i subkulturen och musiken provocerar? För att besvara detta är arbetet indelat i två delar. Den första delen utgår från en autenticitetsdiskurs och undersöker black metal som kulturellt fenomen. Här ligger fokus på black metal som subkultur med dess tillhörande historik. Den historiska översikten delar in black metal i fyra generationer och definierar tillhörande subkulturell terminologi, likväl subkulturen och genrens utveckling. Detta sker i relation till relevanta musikexempel för de fyra generationerna. Efter detta ges en religiös bakgrund gällande de tre band som ska analyseras i arbetets andra del. Dessa tre band kommer ifrån tre olika länder med en vitt skild samhällsdiskurs och religiöst samt politiskt klimat. Syftet med att föra fram respektive religiös bakgrund avser förståelse för hur black metal använder gemensamma nämnare för provokation, då inom samma genre men inte i samma miljö. Arbetets andra del lägger vikt vid den klingande musiken och fokuserar på vad det är i musiken och dess låttexter som är provocerande. Analyserna av black metal som subkultur och musikalisk genre utgick från ett snarlikt forskningsläge. Resultatet av respektive analys var likartat. Normbrytande beteende från rådande samhällsdiskurs är skäl nog för att provocera, som subkultur var detta tillräckligt genom visuell representation för en subkulturell tillhörighet. För musiken landade resultatet dels i den aggressiva framtoning musiken bär, samt genom de tillhörande låttexternas innehåll där centrala teman inkluderar satanism, ockultism, djävulsdyrkan och bär anti-religiösa budskap.