Varför är black metal provokativt? Vad i subkulturen och musiken provocerar? För att besvara detta är arbetet indelat i två delar. Den första delen utgår från en autenticitetsdiskurs och undersöker black metal som kulturellt fenomen. Här ligger fokus på black metal som subkultur med dess tillhörande historik. Den historiska översikten delar in black metal i fyra generationer och definierar tillhörande subkulturell terminologi, likväl subkulturen och genrens utveckling. Detta sker i relation till relevanta musikexempel för de fyra generationerna. Efter detta ges en religiös bakgrund gällande de tre band som ska analyseras i arbetets andra del. Dessa tre band kommer ifrån tre olika länder med en vitt skild samhällsdiskurs och religiöst samt politiskt klimat. Syftet med att föra fram respektive religiös bakgrund avser förståelse för hur black metal använder gemensamma nämnare för provokation, då inom samma genre men inte i samma miljö. Arbetets andra del lägger vikt vid den klingande musiken och fokuserar på vad det är i musiken och dess låttexter som är provocerande. Analyserna av black metal som subkultur och musikalisk genre utgick från ett snarlikt forskningsläge. Resultatet av respektive analys var likartat. Normbrytande beteende från rådande samhällsdiskurs är skäl nog för att provocera, som subkultur var detta tillräckligt genom visuell representation för en subkulturell tillhörighet. För musiken landade resultatet dels i den aggressiva framtoning musiken bär, samt genom de tillhörande låttexternas innehåll där centrala teman inkluderar satanism, ockultism, djävulsdyrkan och bär anti-religiösa budskap.