<p>Studiens syfte var att undersöka lagidrottares upplevelser av hur lagsammanhållning påverkar prestationen. Studien utgick från följande frågeställningar: (1) Upplever undersökningsdeltagarna att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation? (2) Hur ser ett sådant eventuellt samband ut? (3) Genom vilka faktorer påverkar i sådana fall lagsammanhållningen prestationen? En semistrukturerad intervjuguide utvecklades för studiens syfte och intervjuer genomfördes med sex manliga och sex kvinnliga lagidrottare. Resultatet visade att samtliga undersökningsdeltagare beskrev ett positivt samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna menar att det är ett flertal faktorer som gör att lagsammanhållningen är viktig för prestationen. Två huvudkategorier kunde identifieras utifrån hur dessa faktorer påverkar prestationen, nämligen uppgiftssammanhållning och social sammanhållning. Fem underkategorier skapades utifrån de mest frekvent nämnda faktorerna. Två av underkategorierna hamnade under kategorin uppgiftssammanhållning: enighet och samarbete och motivation och ansträngning medan tre hamnade under social sammanhållning: feedback och peppning, stöd och trygghet och glädje. Merparten av funna resultat går i linje med tidigare forskning.</p>

Studiens syfte var att undersöka lagidrottares upplevelser av hur lagsammanhållning påverkar prestationen. Studien utgick från följande frågeställningar: (1) Upplever undersökningsdeltagarna att det finns ett samband mellan lagsammanhållning och prestation? (2) Hur ser ett sådant eventuellt samband ut? (3) Genom vilka faktorer påverkar i sådana fall lagsammanhållningen prestationen? En semistrukturerad intervjuguide utvecklades för studiens syfte och intervjuer genomfördes med sex manliga och sex kvinnliga lagidrottare. Resultatet visade att samtliga undersökningsdeltagare beskrev ett positivt samband mellan lagsammanhållning och prestation. Undersökningsdeltagarna menar att det är ett flertal faktorer som gör att lagsammanhållningen är viktig för prestationen. Två huvudkategorier kunde identifieras utifrån hur dessa faktorer påverkar prestationen, nämligen uppgiftssammanhållning och social sammanhållning. Fem underkategorier skapades utifrån de mest frekvent nämnda faktorerna. Två av underkategorierna hamnade under kategorin uppgiftssammanhållning: enighet och samarbete och motivation och ansträngning medan tre hamnade under social sammanhållning: feedback och peppning, stöd och trygghet och glädje. Merparten av funna resultat går i linje med tidigare forskning.

Syftet med studien var att studera lagsammanhållning, prestation och motivationsklimat i lagsporterna innebandy och ishockey för att jämföra eventuella skillnader. I enkätstudien medverkade totalt 106 deltagare varav 50 ishockeyspelare ( n = 50) och 56 innebandyspelare ( n =56). De var spelare från sju lag varav fyra ishockeylag ( n =4) och tre innebandylag Spelarna var i åldrarna 16 år till 32 år (M = 20.58, Sd = 3.60). Lagen var i division 1, 2, 3 eller 4-elit. Lagsammanhållning mättes med: Group Enviroment Questionarie, motivationsklimat med: The Perceived Motivational Climate in Sport Questionarie-3 och prestation med:Vragenlijst Evaluatie Sport Psychologische Begeleiding. Resultat visade att innebandyspelarna hade starkare lagsammanhållning, högre prestationsnivå och motivationsklimat än ishockeyspelarna. Resultaten visar att innebandyspelarna har tydligare gemensamma mål medan ishockeyspelarna hade högre rivalitet inom laget vilket skulle till en del vara förklaringen. Gemensamt för ishockeyspelarna var fokus på individuella prestationer medan innebandyspelarna hade ett gemensamt mål, vilket tidigare forskning visat har positivt samband med lagsammanhållningen. I diskussionen behandlas fenomenet att genom hög lagsammanhållning kan motivationsklimatet öka och som i sin tur korrelerar positivt med ökad prestation. I framtida forskning skulle en undersökning kring spelarnas syn på lagsammanhållning, prestation och motivationsklimat över en säsong eller mellan säsongerna vara intressant. Denna studie mäter lagsammanhållning, motivationsklimat och prestation vid ett tillfälle

<p>Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhållning, motivation och målsättning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes åt gällande uppfattningar om lagsammanhållning, motivation och målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 män (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll på elit- respektive icke elitnivå. Studien utfördes med hjälp av frågeformulär (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de är mer uppgiftsmotiverade än resultatmotiverade och främst använde tävlingsmål. Vidare framkom att elithandbollsspelare upplevde högre sammanhållning och i högre grad använde målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Avslutningsvis uppvisades skillnader i mönster av korrelationer mellan lagsammanhållning, motivation och målsättning för elithandbollsspelare jämfört icke elithandbollsspelare. Resultaten stödde samt delvis motsade tidigare studier.</p>

Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhållning, motivation och målsättning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes åt gällande uppfattningar om lagsammanhållning, motivation och målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 män (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll på elit- respektive icke elitnivå. Studien utfördes med hjälp av frågeformulär (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de är mer uppgiftsmotiverade än resultatmotiverade och främst använde tävlingsmål. Vidare framkom att elithandbollsspelare upplevde högre sammanhållning och i högre grad använde målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Avslutningsvis uppvisades skillnader i mönster av korrelationer mellan lagsammanhållning, motivation och målsättning för elithandbollsspelare jämfört icke elithandbollsspelare. Resultaten stödde samt delvis motsade tidigare studier.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat i fotboll, samt skillnaden mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare i lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat. I studien deltog 101 fotbollspelare mellan 15 år och 19 år (m=17.05, sd=0.93) från olika gymnasier med fotbollsinriktning i Halland. Lagsammanhållning mättes med ”Group Environment Questionarie” och motivationsklimat med ”The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3”. Studiens resultat visade att såväl positiva som negativa samband mellan lagsammanhållning och upplevt motivationsklimat, samt att män och kvinnor skiljer sig i vissa kategorier av lagsammanhållning och motivationsklimat. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning på området. / The purpose of this study was to examine the relation between cohesion and perceived motivational climate in football, and if male and female football players differs in cohesion and perceived motivational climate. In total 101 football players between 15 to 19 years (m=17.05, sd=0.93) from different high schools with a football academi participated. Cohesion was measured with, Group Environment Questionarie and the motivational climate with “The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3”. The results showed both positive and negative relations between cohesion and the perceived motivational climate, and some differences between men and women in team cohesion and motivational climate. The result is discussed from previous research on the area.

No description available.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med att stärka lagsammahållningen i distriktslag för flickor ser ut idag, samt belysa potentiella möjligheter och utmaningar med lagsammanhållning i lag som ses vid relativt få tillfällen. Frågeställningarna är: Hur arbetar distriktslagstränare med att stärka lagsammanhållningen i distriktslag där spelarna samlas vid relativt få tillfällen? Upplever distriktslagstränarna att det finns några skillnader i arbetet med att skapa lagsammanhållning i distriktslag jämfört med klubblag? Vilka likheter och skillnader finns i arbetet med lagsammanhållning mellan distriktslag i fotboll och ishockey? Metod För att besvara syfte och frågeställningar utgår studien från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För analys av empirin genomfördes en tematisk analys med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Respondenterna i studien utgörs av sex distriktlagstränare vilka valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat Arbetssätten som distriktlagstränarna använder för att stärka lagsammanhållningen är relativt lika där aktiviteter och lekar är vanligt förekommande inslag. Den största skillnaden mellan distriktslag och klubblag upplevs vara bristen på tid vilket även samtliga distriktlagstränare lyfter som den största utmaningen i arbetet med att stärka lagsammanhållningen i distriktslag. Vissa olikheter mellan idrotterna framträder också, exempelvis gällande upplevt stöd från förbunden, där distriktlagstränarna inom fotbollen har större möjlighet att få stöd i lagsammanhållningsarbetet från förbundet. Slutsats Distriktlagstränarna visar på ett stort engagemang i frågan om lagsammanhållning och arbetet kring detta. Lagsammanhållningsarbetet prioriteras och distriktlagstränarna anser att det är en avgörande faktor i skapandet av ett välfungerande och högpresterande lag. Arbetet med lagsammanhållning i just distriktslag kopplas även samman med en rad olika utmaningar, där brist på både tid och riktlinjer upplevs vara de största svårigheterna. Oavsett utmaningar anser tränarna att det finns mycket att vinna på ett rigoröst arbete med lagsammanhållning. / Aim and research questions The aim of the study is to investigate how the work to strengthen team cohesion in district teams for girls looks like today as well as highlight potential opportunities and challenges with team cohesion in teams that meet on relatively few occasions. The research questions are: How do district team coaches work to strengthen team cohesion in district teams where the players meet on relatively few occasions? Do the district team coaches experience any differences in the work to create team cohesion in district teams compared to regular teams? What similarities and differences exist in the work with team cohesion between district teams in football and ice hockey?  Method To answer the aim and research questions, the study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. For analysis of the empirical data, a thematic analysis was carried out based on an abductive approach. The respondents in the study are six district team coaches who were selected through a strategic selection process. Results The approaches used by the district team coaches to strengthen team cohesion are relatively similar where activities and games are common features. The biggest difference between district teams and club teams is perceived to be lack of time, which is also highlighted as the biggest challenge in the work to strengthen team cohesion in district teams. Some differences between the sports also appear, for example regarding perceived support from the Swedish football- and ice hockey associations, where the district team coaches in football have a greater opportunity to receive support in the team cohesion work. Conclusion The district team coaches show great commitment to the issue of team cohesion. The team cohesion work is prioritized, and the district team coaches consider it to be a decisive factor in the creation of a well-functioning and high-performing team. However, team cohesion work, especially in district teams, is also linked to different challenges, where lack of time and guidelines are perceived to be the biggest ones. Regardless of the challenges, the coaches believe there is much to be gained by a rigorous team cohesion work.

Syftet med studien var att undersöka lagidrottares uppfattning av tränarens uppgiftsinvolvering och dess effekt på upplevd lagsammanhållning och idrottsprestation utifrån kön och tävlingsnivå. Kopplingar gjordes till Need Achievement Theory, Achievement Goal Theory och Multidimensional Model of Leadership. Deltagare bestod av totalt N=220 manliga och kvinnliga lagidrottare från allsvenskan till U17. Frågeformulären bestod av CSAI-2, PeerMCYSQ och LSS. Resultaten visar att elitpresterande män har mer konkurrens inom lag och uppfattar tränaren som mer demokratisk än elitpresterande kvinnor. Elitpresterande kvinnor har mer förbättring inom lag. Amatörpresterande män har mindre konkurrens och uppfattar tränaren som mindre uppgiftsinvolverad. Slutsatsen är att lagidrottares olika uppfattning av tränares beteende kan bero på idrottares ansträngning, relationer och autonomi. Resultaten diskuteras i relation till tidigare studier och teori. Förslag på implikationer och framtida studie ges. / The purpose of this study was to investigate team sport athletes perception of the coachs’ task involvement and its’ effect on perceived team cohesion and athletic performance by gender and competition level. Connections were made to Need Achievement Theory, Achievement Goal Theory, and Multidimensional Model of Leadership. Participants consisted of a total of N=220 male and female team sport athletes from allsvenskan to U17. The questionnaires consisted of CSAI-2, PeerMCYSQ and LSS. The results shows that elite performing men have more competition within the team and perceive the coach as more democratic than elite performing women. Elite performing women have more improvement within the team. Amateur performing men have less competition and perceive the coach as less task involved. The conclusion is that team sport athletes varied perception of coaches behavior can depend on athletes effort, relations and autonomy. The results are discussed in relation to previous studies and theory. Suggestions on implications and future study is given.

Studiens syfte var att undersöka om miljöfaktorerna: lagsammanhållning, tränarens beteende och upplevd utvecklingsmiljö hade indirekta effekter på fotbollsspelares psykologiska välbefinnande genom glädje till fotbollen. Urvalet och datainsamlingen skedde genom ett samarbete med en ungdomsakademi i en svensk elitfotbollförening. Studien var en kvantitativ tvärssnittstudie där sammanlagt 108 spelare i åldrarna 13-19 deltog. Efter datainsamlingen exkluderades mätinstrument för lagsammanhållning på grund av låga värden i Cronbach’s alpha. Resultatet visade att både tränarens beteende och utvecklingsmiljön hade en indirekt effekt på spelarnas psykologiska välbefinnande genom glädje till fotbollen. Resultatet visadeockså att glädje till idrotten var relaterat till psykologiskt välbefinnande hos de ungafotbollsspelarna. Studiens resultat påvisar att unga fotbollsspelare som upplever tränaren och utvecklingsmiljön som positiv också kommer att uppleva högre nivåer av glädje och bättre psykologiskt välbefinnande. Därför är det viktigt för föreningar att skapa en miljö där tränarens beteende upplevs positivt och en långsiktig planering och strategi för att främja unga idrottares psykologiskt välbefinnande under idrottsutvecklingen.