<p>Idrottsskador har konstaterats vara både fysiskt och psykiskt fenomen, och under de senaste åren har ett ökat intresse för den psykologiska faktorn visat sig. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress och frekvensen idrottsskador hos elithandbollsspelare samt att undersöka om det finns något samband mellan grundanspänning (trait anxiety) och situationsspecifik anspänning (state anxiety). Ett tredje syfte är att undersöka huruvida en idrottares stressnivå varierar över tid och jämföra detta med de aktuella spelarnas skadefrekvens. Informanterna var 20 manliga elithandbollsspelare (19-32 år) i elitserien i Sverige, under säsongen 06/07, fördelat på två klubbar. Urvalet som gjordes var ett strategiskt urval, baserat på klubbarnas geografiska lokalisering. Mätinstrumenten som användes var SCAT och CSAI-2 som analyserades genom korrelationstest samt F-test. Vid CSAI-2 användes en ”test-retest” design för att öka studiens reliabilitet. Resultaten visade inget signifikant samband mellan stress och idrottsskador. Ingen signifikans visades heller mellan grundanspänning samt situationsspecifik anspänning och idrottsskador. I diskussionen kopplades resultaten samman med studiens teoretiska ramverk. Förslag ges för framtida forskning att undersöka spelarnas copingresurser samt kontextuella faktorer kring klubbarna.</p><p>Nyckelord: Anspänning, coping, idrottsskada, stress.</p>

Idrottsskador har konstaterats vara både fysiskt och psykiskt fenomen, och under de senaste åren har ett ökat intresse för den psykologiska faktorn visat sig. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress och frekvensen idrottsskador hos elithandbollsspelare samt att undersöka om det finns något samband mellan grundanspänning (trait anxiety) och situationsspecifik anspänning (state anxiety). Ett tredje syfte är att undersöka huruvida en idrottares stressnivå varierar över tid och jämföra detta med de aktuella spelarnas skadefrekvens. Informanterna var 20 manliga elithandbollsspelare (19-32 år) i elitserien i Sverige, under säsongen 06/07, fördelat på två klubbar. Urvalet som gjordes var ett strategiskt urval, baserat på klubbarnas geografiska lokalisering. Mätinstrumenten som användes var SCAT och CSAI-2 som analyserades genom korrelationstest samt F-test. Vid CSAI-2 användes en ”test-retest” design för att öka studiens reliabilitet. Resultaten visade inget signifikant samband mellan stress och idrottsskador. Ingen signifikans visades heller mellan grundanspänning samt situationsspecifik anspänning och idrottsskador. I diskussionen kopplades resultaten samman med studiens teoretiska ramverk. Förslag ges för framtida forskning att undersöka spelarnas copingresurser samt kontextuella faktorer kring klubbarna. Nyckelord: Anspänning, coping, idrottsskada, stress.

<p>Höga krav i kombination med låg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspänning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istället leda till att individens inlärning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har något samband med anspänning och förutsättningar för inlärning bland studenter. En enkätundersökning genomfördes där deltagarna självskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspänning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med låg kontroll är relaterade till psykologisk anspänning. Inga signifikanta effekter upptäcktes mellan förutsättningar för inlärning och höga krav i kombination med hög kontroll. Resultaten pekar på att anspänning kan tänkas uppstå då kraven överstiger de resurser studenter har att möta kraven, samt att samband mellan krav, kontroll och inlärning bland studenter behöver undersökas vidare.</p>

No description available.

No description available.

Höga krav i kombination med låg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspänning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istället leda till att individens inlärning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har något samband med anspänning och förutsättningar för inlärning bland studenter. En enkätundersökning genomfördes där deltagarna självskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspänning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med låg kontroll är relaterade till psykologisk anspänning. Inga signifikanta effekter upptäcktes mellan förutsättningar för inlärning och höga krav i kombination med hög kontroll. Resultaten pekar på att anspänning kan tänkas uppstå då kraven överstiger de resurser studenter har att möta kraven, samt att samband mellan krav, kontroll och inlärning bland studenter behöver undersökas vidare.

Syftet med denna studie är att undersöka könsskillnader i hälsa hos förvärvsarbetande, sett över ålder. Vi undersöker socioekonomiska faktorer, familjerelaterade faktorer, arbetslivsrelaterade faktorer och hög anspänning i arbete. Undersökningen av sambanden har utförts med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretiska utgångspunkter är våra viktigaste teorier Karaseks krav och kontrollmodell, samt Hochschild’s teori om dubbelarbete. Detta prövas med data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU2010) och är ett representativt urval av förvärvsarbetande kvinnor och män i åldrarna 18-65 år (N=2874). I våra genomförda korstabeller ser vi könsskillnader i hälsa i samtliga åldersgrupper, men i logistisk regression är könsskillnaden endast signifikant i gruppen 35-50 år. Denna skillnad kan inte förklaras med våra utvalda variabler, utan de beror på något annat som vi inte har kunnat mäta. Dock visar resultaten på att arbete med hög anspänning är den mest betydelsefulla variabeln för självskattad allmän hälsa i ålder 35-50 år. Trots studiens begränsning, som bland annat uppstår då summan av urvalet delas upp i tre åldersgrupper, drar vi slutsatsen med hjälp utav korstabellerna att könsskillnader i hälsa existerar över alla åldrar och den kategori som uppvisar tydligast resultat är ålder 35-50. Dock räcker inte våra utvalda variabler till för att förklara könsskillnaderna.

Syftet med denna studie är att undersöka könsskillnader i hälsa hos förvärvsarbetande, sett över ålder. Vi undersöker socioekonomiska faktorer, familjerelaterade faktorer, arbetslivsrelaterade faktorer och hög anspänning i arbete. Undersökningen av sambanden har utförts med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretiska utgångspunkter är våra viktigaste teorier Karaseks krav och kontrollmodell, samt Hochschild’s teori om dubbelarbete. Detta prövas med data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU2010) och är ett representativt urval av förvärvsarbetande kvinnor och män i åldrarna 18-65 år (N=2874). I våra genomförda korstabeller ser vi könsskillnader i hälsa i samtliga åldersgrupper, men i logistisk regression är könsskillnaden endast signifikant i gruppen 35-50 år. Denna skillnad kan inte förklaras med våra utvalda variabler, utan de beror på något annat som vi inte har kunnat mäta. Dock visar resultaten på att arbete med hög anspänning är den mest betydelsefulla variabeln för självskattad allmän hälsa i ålder 35-50 år. Trots studiens begränsning, som bland annat uppstår då summan av urvalet delas upp i tre åldersgrupper, drar vi slutsatsen med hjälp utav korstabellerna att könsskillnader i hälsa existerar över alla åldrar och den kategori som uppvisar tydligast resultat är ålder 35-50. Dock räcker inte våra utvalda variabler till för att förklara könsskillnaderna.

<p>Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2. Det fanns ingen signifikant skillnad i kognitivanspänning, somatisk anspänning eller i självförtroende hos lagidrottare och individuella idrottare. Signifikanta könsskillnader erhölls, där kvinnorna hade högre kognitiv anspänning och somatisk anspänning än männen, medan männen generellt hade ett högre självförtroende än kvinnorna. Studien visade även på tre samband. Det kan konstateras att typ av idrott inte är relaterat till individens anxiety och självförtroende, utan skillnaderna finns mellan könen. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och utifrån detta har förslag på framtida forskning behandlats.</p>

Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2. Det fanns ingen signifikant skillnad i kognitivanspänning, somatisk anspänning eller i självförtroende hos lagidrottare och individuella idrottare. Signifikanta könsskillnader erhölls, där kvinnorna hade högre kognitiv anspänning och somatisk anspänning än männen, medan männen generellt hade ett högre självförtroende än kvinnorna. Studien visade även på tre samband. Det kan konstateras att typ av idrott inte är relaterat till individens anxiety och självförtroende, utan skillnaderna finns mellan könen. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och utifrån detta har förslag på framtida forskning behandlats.