Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys. Resultatet av vår studie visade att förvärvsarbetande kvinnor upplever i genomsnitt mer stress än förvärvsarbetande män. Vi kunde inte förklara könsskillnaden i stress även om faktorer som exempelvis arbeten med hög anspänning visade sig ha en viktig inverkan på stress. Resultatet visade även att andra stress-faktorer påverkade förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män olika mycket.  Ytterligare en slutsats är att arbetsrelaterad stress minskar ju äldre individen blir.  Män och kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn upplever mer stress jämfört med arbetande inom den privata sektorn.

Syftet med studien var att undersöka lagidrottares uppfattning av tränarens uppgiftsinvolvering och dess effekt på upplevd lagsammanhållning och idrottsprestation utifrån kön och tävlingsnivå. Kopplingar gjordes till Need Achievement Theory, Achievement Goal Theory och Multidimensional Model of Leadership. Deltagare bestod av totalt N=220 manliga och kvinnliga lagidrottare från allsvenskan till U17. Frågeformulären bestod av CSAI-2, PeerMCYSQ och LSS. Resultaten visar att elitpresterande män har mer konkurrens inom lag och uppfattar tränaren som mer demokratisk än elitpresterande kvinnor. Elitpresterande kvinnor har mer förbättring inom lag. Amatörpresterande män har mindre konkurrens och uppfattar tränaren som mindre uppgiftsinvolverad. Slutsatsen är att lagidrottares olika uppfattning av tränares beteende kan bero på idrottares ansträngning, relationer och autonomi. Resultaten diskuteras i relation till tidigare studier och teori. Förslag på implikationer och framtida studie ges. / The purpose of this study was to investigate team sport athletes perception of the coachs’ task involvement and its’ effect on perceived team cohesion and athletic performance by gender and competition level. Connections were made to Need Achievement Theory, Achievement Goal Theory, and Multidimensional Model of Leadership. Participants consisted of a total of N=220 male and female team sport athletes from allsvenskan to U17. The questionnaires consisted of CSAI-2, PeerMCYSQ and LSS. The results shows that elite performing men have more competition within the team and perceive the coach as more democratic than elite performing women. Elite performing women have more improvement within the team. Amateur performing men have less competition and perceive the coach as less task involved. The conclusion is that team sport athletes varied perception of coaches behavior can depend on athletes effort, relations and autonomy. The results are discussed in relation to previous studies and theory. Suggestions on implications and future study is given.

Syftet med studien är att studera om det finns könsskillnader i jobb, som är en riskfaktor för stress, samt se om detta delvis kan förklaras med hjälp av tid en lägger på hushållsarbete. Det har formulerats fyra hypoteser för att söka besvara denna frågeställning. Teorier vi använt oss av är Karaseks krav/kontroll-modell, Antonovskys teori om KASAM (känsla av samhörighet), Hochshilds teori om “The second shift”, “Doing gender”, samt även kön som utgör en stor del. Datan som använts är tagen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och för denna studie blev det slutgiltiga urvalet 1637 personer mellan 18-65 år, som förvärvsarbetar och är samboende. Det används Chi2, ANOVA och logistiska regressioner för att besvara hypoteserna. En slutsats är att det är vanligare för kvinnor att känna jobbanspänning än vad det är för män, och det är även vanligare att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män.

No description available.

Anspänning, oro och stress är tre begrepp som har studerats länge, vilket har gett upphov till flertalet modeller, teorier och domäner där dessa begrepp har studerats och fortfarande studeras. I denna uppsats så kommer dessa tre begrepp bland annat att redogöras för var för sig med koppling till mätmetoder, idrott och kognitiv neurovetenskap. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur idrottsprestationer kan påverkas av anspänning, oro och stress för att utifrån det kunna redogöra för evidensbaserade metoder som kan appliceras för att främja en idrottsprestation. Först kommer anspänning att redogöras för, anspänning följs sedan av oro som i sin tur följs av stress som sista begrepp. Avslutningsvis så behandlas även problematik och möjligheter för dessa begrepp inom forskningsfältet och dess tillämpningsområden.

Muskuloskeletala besvär som triggerpunkter eller generellt ökad muskeltonus utgör ett stort hälsoproblem i dagens samhälle. Spända axlar och käkar är exempel på reflexmässiga skyddsreaktioner vid negativ, okontrollerbar stress. Sådana ihållande muskelspänningar kan på flera sätt hämma sångrösten samt orsaka röststörningar. I det här arbetet har fyra personer, som i sin tur representerar olika discipliner vad gäller arbete med röst, intervjuats; en sångpedagog, en logonom, en logoped och en fysioterapeut. Detta i syfte att belysa hur ihållande muskelspänningar kan påverka sångrösten samt på vilka sätt sångare kan motverka röststörningar orsakade av muskelspänningar. Utifrån en fenomenografisk ansats gjordes insamlingen av forskningsmaterial genom kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och struktur. Därefter användes fenomenografiska analysmetoder vilka bland annat visade på att muskelspänningar hos sångare ofta förekommer i nacke, käke och tunga samt att ihållande muskelspänningar kan ge upphov till symtom som minskat tonomfång, minskad uthållighet och värk eller smärta i nacke, huvud och hals. De kan även leda till kompensatoriska beteenden som exempelvis förändrad sångteknik. Sångare under stress bör vara extra vaksamma då de psykologiska faktorerna har stor inverkan på kroppens muskeltonus. Röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar kan bland annat motverkas genom fysisk träning och stretch samt ökad medvetenhet om god sångteknik och röstfysiologi.

Inledning: Ospecifika behandlingskomponenter är marginellt studerade inom sjukvården. En kommunikationsmodell som påverkar behandlingseffekterpositivt, skulle kunna förbättra behandlade individers hälsa. Syfte: Att undersöka om kommunikationen(neutral/positiv) under en ”behandlingssession” med enbart vila påverkade personers behandlingstilltro, subjektiva (avslappning, muskelspänningar, stress) och objektiva (puls, blodtryck) grad av anspänning, samt om förändring i puls och grad av avslappning skiljde sig åt motpersoner från en tidigare nålbehandladreferenskohort. Metod: Randomiserad kontrollerad experimentell studie. Personer (>18 år) valdes med ett bekvämlighetsurval och randomiserades till positiv(n=60) eller neutral (n=60) kommunikation under en ”behandlingssession” av 30 min vila där behandlingstilltro, anspänningsnivå, puls och blodtryckmättes före och efter. Resultat: Positiva kommunikationsgruppen erhöll högre behandlingstilltro avseende avslappning, muskelspänningar och stress (md, 86, 83,84 mm på Visuell Analog Skala) än neutrala (md 75; p=0,023, 73; p=0,046,70; p=0,003), samt sänkte pulsen mer (m, -6,2 slag) än neutrala (m -3,2 slag; p=0,048). Båda grupperna minskade subjektiv anspänning (p<0,001), utan skillnader (ns) mellan grupperna. Sänkningen i puls, före jämfört med efter behandlingssessionen, var större än nålbehandlade kohortens, m -4,7 respektive m -2,8, (p=0,046). Konklusion: Studien belyser vikten av positiv kommunikation vad gäller tilltro till behandlingseffekter, för att öka dem. Tillsammans med tidigare forskning som visar att personers tilltro till behandlingseffekter gynnar dessa, indikerar det på att ospecifika behandlingskomponenter tycks vara en underutnyttjad potential inom vården som bör studeras vidare.

Stamning är en talstörning som cirka en procent av världens befolkning har. Stamning uttrycks olika hos olika individer och det finns inte enig forskning om vad ursprunget är. Studien handlar om de fysiologiska och emotionella skillnaderna mellan ett stammande tal och sång, samt om hur sång kan påverka stamning. Genom att intervjua personer som både stammar och sjunger och analysera litteratur har frågeställningarna gett form åt ett intressant resultat men som också gett nya frågor.  Studiens frågeställningar har varit:  Vad händer i kroppen och röstorganet vid tal respektive sång?  Hur reflekterar personer som stammar som också sjunger, över händelseförloppet som sker vid tal respektive sång? Kan sång bidra till att man inte stammar? Resultatet pekar på att mycket av det som sker i kroppen, fysiologiskt och emotionellt, vid ett ett stammande tal påverkas av den andning och tajmning av stavelser som sker vid sång. Detta innebär att sången har betydelse för talet men kanske inte som botemedel. Det finns starka kopplingar till andningen både i intervjuerna med personer som stammar och i diskussionen kring Oskar Guttmanns teori och det lektor Per Alm skriver om andningens betydelse för talet.

Det är av stort intresse för lärare och tränare att öka elevers inre motivation. Det finns flera studier av hur feedback påverkar den inre motivationen inom olika områden men motsvarande studie för ryttare saknas. Ridundervisning innefattar tre individer – tränare, ryttare och häst. Frågan är därför om ryttares inre motivation påverkas av tränarens feedback i samma utsträckning som i andra idrotter. I studien användes en inomgruppsdesign med 35 ryttare och tre betingelser; positiv feedback, negativ feedback samt ingen feedback. Instrumentet Intrinsic motivation inventory (IMI) användes för att mäta inre motivation som en funktion av fyra faktorer: intresse/nöje, upplevd kompetens, press/anspänning samt ansträngning. Resultaten visade att samtliga faktorer förutom ansträngning påverkades av vilken typ av feedback ryttaren fick. Intresse/nöje och upplevd kompetens var högst vid positiv feedback och lägst vid negativ feedback medan press/anspänning, som är negativt relaterat till inre motivation, var lägst vid positiv och högst vid negativ feedback. Av de 35 deltagarna var 19 kända av experimentledaren sedan tidigare. När tidigare känd/tidigare okänd användes som mellangruppsvariabel fanns en huvudeffekt för faktorn press/anspänning. De tidigare okända deltagarna upplevde högre anspänning än de tidigare kända deltagarna under alla betingelser. För faktorn ansträngning fanns en interaktionseffekt. De tidigare okända ansträngde sig mest vid positiv feedback och minst vid negativ feedback medan de tidigare kända deltagarna visade motsatta reaktioner. Störst effekt hade feedbacken på upplevd kompetens vilket kan leda till förbättrade prestationer. Slutsatsen av studien är att positiv feedback gynnar den inre motivationen hos ryttare och kan därmed förbättra deras utveckling och prestationer. / It is of utmost interest for teachers to increase student’s intrinsic motivation. Several previous studies have examined the impact of feedback on intrinsic motivation, but corresponding studies on riders are missing. Three individuals are involved at riding lessons – coach, rider and horse. The question therefore arises if the rider´s intrinsic motivation will be as affected by coaches’ feedback as in other sports. In this study, a within group design was used with 35 participating riders and three conditions: positive, negative or no feedback. The Intrinsic motivation inventory (IMI) was used to measure intrinsic motivation as a function of four factors: interest/joy, perceived competence, pressure/tension and effort. All factors except effort were affected by the type of feedback. Interest/joy and perceived competence were highest at positive and lowest at negative feedback, while pressure/tension that is negatively related with intrinsic motivation was lowest at positive and highest at negative feedback. Of the 35 participants, 19 were previously known by the experimenter. Previously known/unknown were used as a between factor variable. That revealed a main effect on pressure/tension. The previously unknown participants experienced more pressure/tension at all conditions. An interaction was revealed for perceived effort: the previously unknown stated most perceived effort at positive and least at negative feedback while the reactions were the opposite for the previously known. Feedback had greatest effect on perceived competence which may lead to better performance. The conclusion is that positive feedback increases the intrinsic motivation in riders and hence, is beneficial on their development and performance.