<p>Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användning</p><p>vid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningen</p><p>inleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktad</p><p>mot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ett</p><p>visuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuellt</p><p>perspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes.</p><p>Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedöma</p><p>hur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra detta</p><p>gränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testas</p><p>verktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygen</p><p>utgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på att</p><p>verktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiska</p><p>användargränssnitt i utvecklingsmiljöer.</p>

When writing code in a modern programming language many people expect to have access to certain tools and utilities, called language features, e.g. hover and diagnostics. Hover shows data types and function definitions etc., when the mouse hovers over parts of the code and diagnostics shows error messages. Encore is a new programming language that is being developed at Uppsala University as a part of a research project called Upscale. Upscale is a collaboration between various universities within the EU, with the goal of developing new technologies focused on programming that scales over many cores. Currently Encore is missing a lot ofthe common language features. An implementation would make developing in Encore a more efficient and enjoyable experience. This report will describe the implementation of some language features using the open standard called language server protocol. Implementing all of its features is a large project, as such the focus of the project is developing a base that can be built upon. The result was a foundation for language features in Encore. The system has a good response time even for large input data, is crash safe and is something that the Encore team can continue to work on. However, we found that the Encore compiler was not built with this project in mind as it lacked certain features, something that can be improved upon / När man skriver kod i ett modernt programmeringsspråk förväntar man sig att det finns vissa hjälpmedel och verktyg, så kallade språkfunktioner, t.ex. hover och diagnostik. Hover visar t.ex. datatyper eller funktionsdefinitioner när man håller muspekaren över ett kodstycke och diagnostik visar fel i koden. Encore är ett nytt programmeringsspråk som utvecklas på Uppsala Universitet som är en del av det gemensamma forskningsprojektet Upscale. Upscale är ett samarbete mellan flera universitet inom EU med målet att utveckla nya tekniker inom programmering som ska skala över många kärnor. Encore saknar i dagsläget stöd för många vanliga språkfunktioner. En implementation av dessa språkfunktioner skulle effektivisera utveckling i Encore och göra det till en behagligare upplevelse. Denna rapport kommer beskriva implementationen av stöd för språkfunktioner med hjälp av den öppna standarden language server protocol. Implementation av alla dess funktioner är ett stort arbete, således är projektets fokus att skapa en grund som kan byggas vidare på. Resultatet blev en grund för språkfunktioner i Encore. Systemet har bra responstid även för stora indata, är väl kraschsäkrat och är något som Encore-teamet kan bygga vidare på. Vi fann dock att Encore-kompilatorn inte utformad med detta projekt i åtanke då den saknade viss funktionalitet, något som kan förbättras.

Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användning vid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktad mot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ett visuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuellt perspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes. Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedöma hur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra detta gränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testas verktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygen utgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på att verktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiska användargränssnitt i utvecklingsmiljöer.

Dagens system har blivit allt mer komplexa och därmed även processen att utveckla systemen. Det finns många olika tillvägagångssätt för systemutvecklare att arbeta och flera olika verktyg att använda sig av. Den utvecklingsmiljö en utvecklare använder sig av kan därmed ha en påverkan på hur utvecklingsprocessen ser ut. Utvecklingsmiljön är ett viktigt verktyg i dagens utvecklande samhälle och vilka för- och nackdelar olika verktyg för med sig diskuteras flitigt mellan utvecklare på olika nätforum. Från dessa forum framkommer det att vissa utvecklare föredrar att använda textredigerare istället för integrerade utvecklingsmiljöer och vice versa. Tidigare forskning har exempelvis undersökt hur kännedom kring verktyg sprids effektivt mellan utvecklare (Murphy-Hill &amp; Murphy, 2011), men denna uppsats syftar till att förklara varför utvecklare använder olika utvecklingsmiljöer och bakomliggande faktorer till detta. För att åstadkomma detta har respondenter med bred kunskap inom ämnet intervjuats och nämnt faktorer som påverkat deras val av utvecklingsverktyg. Samtliga intervjupersoner har arbetat i både integrerade utvecklingsmiljöer och textredigerare och har därmed åsikter om båda miljöerna. Enligt vår studie finns inga tydliga indikeringar för vilken utvecklingsmiljö som är att föredra i alla lägen. En utvecklare använder det verktyg som passar dess arbetsprocess bäst, men kan ibland använda andra verktyg för att komplettera sin verktygslåda. Vad som styr utvecklaren har att göra med personliga preferenser, hur utvecklaren har påverkats av utbildning och erfarenheter samt potentiella restriktioner inom organisationer. / Today's systems have become more complex and thus the process of developing systems. There are many different approaches for developers to work and several tools that can be used. The environment a developer uses can therefore have an impact on how the development process proceeds. The development environment is an essential tool in today’s evolving society, and what advantages and disadvantages different tools bring are being discussed frequently between developers on various online forums. From these forums, it appears that some developers prefer to use text editors instead of integrated development environments and vice versa. Previous research has shown, for example, how knowledge about the tools is spread effectively between developers (Murphy Hill &amp; Murphy, 2011). But this paper seeks to explain why developers are using different development environments and the factors behind this. To achieve this, we interviewed respondents with broad knowledge about the subject that stated the factors that influenced their choice of development tools. All the interviewees have worked in both integrated development environments and text editors and therefore have opinions about both environments. According to our study, there are no clear indications that a specific development environment is preferred in all situations. A developer is using the tool that fits their work process best, but sometimes uses other tools to complement their toolbox. In choosing a tool the developer is influenced by personal preferences, how surroundings have influenced the developer through education and experience, and potential constraints within organizations.

Studiens syfte var att undersöka om miljöfaktorerna: lagsammanhållning, tränarens beteende och upplevd utvecklingsmiljö hade indirekta effekter på fotbollsspelares psykologiska välbefinnande genom glädje till fotbollen. Urvalet och datainsamlingen skedde genom ett samarbete med en ungdomsakademi i en svensk elitfotbollförening. Studien var en kvantitativ tvärssnittstudie där sammanlagt 108 spelare i åldrarna 13-19 deltog. Efter datainsamlingen exkluderades mätinstrument för lagsammanhållning på grund av låga värden i Cronbach’s alpha. Resultatet visade att både tränarens beteende och utvecklingsmiljön hade en indirekt effekt på spelarnas psykologiska välbefinnande genom glädje till fotbollen. Resultatet visadeockså att glädje till idrotten var relaterat till psykologiskt välbefinnande hos de ungafotbollsspelarna. Studiens resultat påvisar att unga fotbollsspelare som upplever tränaren och utvecklingsmiljön som positiv också kommer att uppleva högre nivåer av glädje och bättre psykologiskt välbefinnande. Därför är det viktigt för föreningar att skapa en miljö där tränarens beteende upplevs positivt och en långsiktig planering och strategi för att främja unga idrottares psykologiskt välbefinnande under idrottsutvecklingen.

<p>Arbetet syftar till att undersöka förutsättningarna för att skapa en virtualiserad utvecklingsmiljö för Windows som installeras och konfigureras utan manuell övervakning. Utvecklare på Sandvik Systems Development (SSD) arbetar ofta med olika utvecklingsverktyg eller använder sig av olika versioner av utvecklingsmiljöer och detta är ett problem. Det är också vanligt att utvecklarna blandar sina kontorsapplikationer med utvecklingsmiljön vilket kan vara en stor säkerhetsrisk. Ett annat stort problem är att tiden kan vara väldigt lång för inhyrda konsulter och nyanställda att få sina utvecklingsmiljöer installerade, vilket resulterar i stora kostnader för SSD. En möjlig lösning till problemen är att använda virtuella maskiner som utvecklingsmiljöer. Arbetet undersöker om det är möjligt att m.h.a. en applikation skapa, installera och konfigurera virtuella maskiner och utvecklingsmiljöer automatiskt. Målmiljön för de virtuella maskinerna är programvarorna WMware Workstation och Virtual PC. Arbetet förklarar även hur virtuella maskiner kan vara till hjälp vid mjukvaruutveckling. Detta arbete visar att det är möjligt att skapa en virtualiserad utvecklingsmiljö som med vissa restriktioner installeras och konfigureras automatiskt.</p>

Studiens syfte är att skapa större förståelse hur utvecklingsmiljön ser ut för ungdomars steg upp i elitinnebandy. I centrum för fallstudien står Jönköpings Innebandyklubb som under de senaste åren, 2014–2018, upplevt många framgångar på nationell ungdomsnivå, tre SM-guld, ett silver och en fjärde placering i de årliga Juniorallsvenska-slutspelen. Genom kvalitativa intervjuer med spelare som tagit steget från junior till senior och Christian Lindahl, utvecklingsansvarig, sammanställs egna erfarenheter och upplevelser för att förklara miljöns påverkan på individen. Analyseringen av resultatet utgår ifrån Henriksens framgångsfaktorer och specialidrottsförbundens syn på talang, talangidentifiering och talangutveckling. I slutsatsen av studiens syfte återfinns utvecklingsmiljöns enskilda faktorer som en viktig process hos den enskilda individen, respondenterna lägger dock tyngd vid förklaringen av varje enskild faktor och att vissa är mer betydelsefulla än andra.

Studien tar utgånspunkt ur tidigare forksning kring talangutveckling och den idrottsliga miljöns betydelse för hur effektiv en miljö är i att utveckla elitidrottsutövare. Syftet är att öka kunskapen kring nyckelpersoner och deras betydelse för den idrottsliga miljön genom en fallstudie med semistrukturerade intervjuer i två svenska idottsföreningar. Resultaten visar på att nyckelpersonerna inom erkänt goda idrottsliga utvecklingsmiljöer arbetar långsiktigt med de faktorer som Fahlström et al. (2016) benämner som framgånsfaktorer för en god idrottslig utvecklingsmiljö. Analysen tog utgång ur Henriksens (2010) ESF-modell och Fahlströms et al. (2016) UPF-modell för att förklara de resultat som framkommit. Ur analysen framkommer också revidering av de två modellerna som använts som teoretiskt utgångsperspektiv för att belysa hur viktig framgångsfaktor nyckelpersoner är för en god talangutvecklingsmiljö. Nyckelpersoner är drivande i alla framgångsfaktorer och därmed en avgörande faktor för en god idrottslig utvecklingsmiljö.

Jag undersöker konceptet återanvändning av kod i samarbete med webbyrån Whitespace. Genom praktik på plats i Malmö ska jag arbeta med ett utvecklingsverktyg kallat Spacecraft som de inom byrån själva utvecklat. Konceptet bygger på en komponentbaserad arbetsmetod där det i Spacecraft som utvecklingsmiljö är möjligt att strukturera sin kod baserat på komponenter med dess tillhörande HTML, JavaScript, CSS, konfiguration, bilder etc. Metoden ska göra komponenter enklare att flytta och återanvända, tanken är att detta bland annat ska bidra till en både mer effektiv- och kvalitetssäkrad produktion. Främst kommer mitt arbetet att fokusera på distribution och arkitektur för komponenter samt anpassning av funktionalitet i Spacecraft.

Arbetet syftar till att undersöka förutsättningarna för att skapa en virtualiserad utvecklingsmiljö för Windows som installeras och konfigureras utan manuell övervakning. Utvecklare på Sandvik Systems Development (SSD) arbetar ofta med olika utvecklingsverktyg eller använder sig av olika versioner av utvecklingsmiljöer och detta är ett problem. Det är också vanligt att utvecklarna blandar sina kontorsapplikationer med utvecklingsmiljön vilket kan vara en stor säkerhetsrisk. Ett annat stort problem är att tiden kan vara väldigt lång för inhyrda konsulter och nyanställda att få sina utvecklingsmiljöer installerade, vilket resulterar i stora kostnader för SSD. En möjlig lösning till problemen är att använda virtuella maskiner som utvecklingsmiljöer. Arbetet undersöker om det är möjligt att m.h.a. en applikation skapa, installera och konfigurera virtuella maskiner och utvecklingsmiljöer automatiskt. Målmiljön för de virtuella maskinerna är programvarorna WMware Workstation och Virtual PC. Arbetet förklarar även hur virtuella maskiner kan vara till hjälp vid mjukvaruutveckling. Detta arbete visar att det är möjligt att skapa en virtualiserad utvecklingsmiljö som med vissa restriktioner installeras och konfigureras automatiskt.