<p>Syftet med studien var att skapa en bättre förståelse för hur några juniorishockeyspelare och deras tränare ser på hur faktorerna lagsammanhållning, spelaromsättning, roller och prestation förhåller sig till varandra och hur de arbetade med dessa faktorer. Instrumenten som användes var GEQ (Group Environment Questionnaire) och två helstrukturerade intervjuguider. Deltagarna i studien var ishockeyspelarna i ett J18-lag (n=18) och deras tränare (n=1) i en medelstor klubb i Sverige. Resultatet visade att samtliga intervjudeltagare upplevde ett positivt samband mellan lagsammanhållning, spelaromsättning, rollklarhet och prestation. Sambandet beskrevs dock som cirkulärt, att alla faktorerna var beroende av varandra och påverkades av varandra. Spelaromsättningen upplevdes som positiv då den skapade konkurrens och förbättrade prestationen. Talang och intresse var basen för den formella rollfördelningen. Spelarna upplevde att de var klara över sina roller och att det bidrog till både bättre lagsammanhållning och ökad prestation.</p><p>The purpose of this study was to create a wider understanding about how some junior ice-hockey players and their coach experience how the factors cohesion, player turnovers, roles and performance are interacting whit each other and how the team is working whit these factors. The instruments that were used were GEQ (Group Environment Questionnaire) and two whole-structured interview guides. The participants of this study were the ice hockey players of a J18-team (n=18) and their coach (n=1) in a club of average size in Sweden. The results showed that all the participants experienced a positive correlation between cohesion, player turnovers, role clarity and performance. The relationship however was described like a circle, that all the factors were depending on each other and were affected by each other. The player turnovers experienced as positive though it created competition and improved performance. Talents and interests represent the base of the formal roles. The players experienced clarity in their roles which led to both better cohesion and improved performance.</p>

Syftet med studien var att skapa en bättre förståelse för hur några juniorishockeyspelare och deras tränare ser på hur faktorerna lagsammanhållning, spelaromsättning, roller och prestation förhåller sig till varandra och hur de arbetade med dessa faktorer. Instrumenten som användes var GEQ (Group Environment Questionnaire) och två helstrukturerade intervjuguider. Deltagarna i studien var ishockeyspelarna i ett J18-lag (n=18) och deras tränare (n=1) i en medelstor klubb i Sverige. Resultatet visade att samtliga intervjudeltagare upplevde ett positivt samband mellan lagsammanhållning, spelaromsättning, rollklarhet och prestation. Sambandet beskrevs dock som cirkulärt, att alla faktorerna var beroende av varandra och påverkades av varandra. Spelaromsättningen upplevdes som positiv då den skapade konkurrens och förbättrade prestationen. Talang och intresse var basen för den formella rollfördelningen. Spelarna upplevde att de var klara över sina roller och att det bidrog till både bättre lagsammanhållning och ökad prestation. The purpose of this study was to create a wider understanding about how some junior ice-hockey players and their coach experience how the factors cohesion, player turnovers, roles and performance are interacting whit each other and how the team is working whit these factors. The instruments that were used were GEQ (Group Environment Questionnaire) and two whole-structured interview guides. The participants of this study were the ice hockey players of a J18-team (n=18) and their coach (n=1) in a club of average size in Sweden. The results showed that all the participants experienced a positive correlation between cohesion, player turnovers, role clarity and performance. The relationship however was described like a circle, that all the factors were depending on each other and were affected by each other. The player turnovers experienced as positive though it created competition and improved performance. Talents and interests represent the base of the formal roles. The players experienced clarity in their roles which led to both better cohesion and improved performance.

This study aimed to examine the links between psychological safety and Intrinsic (autonomous motivation) and Extrinsic (controlled motivation) motivation in youth sport team athletes, and second to examine gender differences in psychological safety, Intrinsic and Extrinsic motivation. A cross sectional survey study was conducted with 133 participants (93 males and 39 females) from various sports including football, ice-hockey, basketball, and handball. The participants were at national and regional levels in Sweden, aged varied from 16-19 years. Regression analysis revealed that approximately 7.6% of the variability of Extrinsic motivation can be explained by levels of psychological safety. Independent t-test indicated that female athletes scored higher on psychological safety, but no gender differences were found in types of motivation. This implies that female athletes may feel safer and more supported in their team sports environment. The results of this study are discussed and highlight the importance for coaches and leaders to prioritize creating a positive team cohesion that promotes psychological safety among team members. Further research could explore other potential factors affecting motivation, and further clarify the role gender might play. / Denna studie syftade till att först och främst undersöka sambandet mellan psykologisk säkerhet och olika typer av motivation; inre (autonom motivation) och yttre (kontrollerad motivation) inom idrott, hos ungdomslag. För det andra syftade studien till att undersöka könsskillnader i Psykologisk säkerhet, inre- och yttre motivation. En tvärsnittsstudie genomfördes med 113 deltagare (93 män och 39 kvinnor) som bestod av fotbollsspelare, ishockeyspelare, basketspelare samt handbollsspelare, på nationell samt regional nivå i Sverige, i åldrarna 16–19. Regressionsanalysen visade att ungefär 7,6% av variabiliteten i yttre motivation kan förklaras av nivåer av psykologisk säkerhet. Ett oberoende t-test indikerade att kvinnliga idrottare hade högre nivåer av Psykologisk säkerhet, inga könsskillnader hittades för olika typer av motivation. Detta antyder att kvinnliga idrottare känner sig tryggare och stöttade i sin lagidrott. Resultaten från denna studie är diskuterade och poängterar vikten av att som tränare och ledare prioritera att skapa en positiv lagkänsla som främjar psykologisk säkerhet bland medlemmarna. Vidare forskning kan utforska andra potentiella faktorer som påverkar motivationen samt tydligare klargöra vilken roll genus kan spela.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhållning i deras respektive klubblag samt i deras träningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhållningen i klubblag och träningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio män (M = 18,5) som går på ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjälp av en intervjuguide baserad på Carron´s (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman där positiva och negativa påverkansfaktorer för lagsammanhållningen klargjordes i träningsgrupp på skolan respektive klubblag. Vidare visade resultaten att majoriteten av undersökningsdeltagarna upplevde en mycket god social sammanhållning i träningsgruppen på gymnasiet och generellt en medelbra social och en bra uppgiftssammanhållning i sitt klubblag. Avslutningsvis framkom att de sammanlagda negativa upplevelserna, med koppling till lagsammanhållning, upplevdes vara fler i klubblag än i träningsgruppen på gymnasiet. Resultaten motsade några samt bekräftade redan tidigare studier. / The purpose of this study was to examine elite high school handball players perception of team cohesion in their teams and elite exercise group in school. Moreover the perception of differences and similarities in team cohesion in the two groups were investigated. The participants were ten men (mean age = 18,5) elite handball high school students in Sweden. Data was collected through an interview guide based on Carron´s (1982) conceptual framework. The results were showed in themes where positive and negative factors related to cohesion were shown in both teams and elite exercise group. Further the results showed that the majority of the participants perceive very good social cohesion in the exercise group in school and generally an average social and good task cohesion in their teams. Finally the total amount of negative perception, associated with team cohesion, were more in teams comparing to the exercise group in high school. The results supported and partly contradicted previous research.