<p>Syftet med studien var att skapa en bättre förståelse för hur några juniorishockeyspelare och deras tränare ser på hur faktorerna lagsammanhållning, spelaromsättning, roller och prestation förhåller sig till varandra och hur de arbetade med dessa faktorer. Instrumenten som användes var GEQ (Group Environment Questionnaire) och två helstrukturerade intervjuguider. Deltagarna i studien var ishockeyspelarna i ett J18-lag (n=18) och deras tränare (n=1) i en medelstor klubb i Sverige. Resultatet visade att samtliga intervjudeltagare upplevde ett positivt samband mellan lagsammanhållning, spelaromsättning, rollklarhet och prestation. Sambandet beskrevs dock som cirkulärt, att alla faktorerna var beroende av varandra och påverkades av varandra. Spelaromsättningen upplevdes som positiv då den skapade konkurrens och förbättrade prestationen. Talang och intresse var basen för den formella rollfördelningen. Spelarna upplevde att de var klara över sina roller och att det bidrog till både bättre lagsammanhållning och ökad prestation.</p><p>The purpose of this study was to create a wider understanding about how some junior ice-hockey players and their coach experience how the factors cohesion, player turnovers, roles and performance are interacting whit each other and how the team is working whit these factors. The instruments that were used were GEQ (Group Environment Questionnaire) and two whole-structured interview guides. The participants of this study were the ice hockey players of a J18-team (n=18) and their coach (n=1) in a club of average size in Sweden. The results showed that all the participants experienced a positive correlation between cohesion, player turnovers, role clarity and performance. The relationship however was described like a circle, that all the factors were depending on each other and were affected by each other. The player turnovers experienced as positive though it created competition and improved performance. Talents and interests represent the base of the formal roles. The players experienced clarity in their roles which led to both better cohesion and improved performance.</p>

Syftet med studien var att skapa en bättre förståelse för hur några juniorishockeyspelare och deras tränare ser på hur faktorerna lagsammanhållning, spelaromsättning, roller och prestation förhåller sig till varandra och hur de arbetade med dessa faktorer. Instrumenten som användes var GEQ (Group Environment Questionnaire) och två helstrukturerade intervjuguider. Deltagarna i studien var ishockeyspelarna i ett J18-lag (n=18) och deras tränare (n=1) i en medelstor klubb i Sverige. Resultatet visade att samtliga intervjudeltagare upplevde ett positivt samband mellan lagsammanhållning, spelaromsättning, rollklarhet och prestation. Sambandet beskrevs dock som cirkulärt, att alla faktorerna var beroende av varandra och påverkades av varandra. Spelaromsättningen upplevdes som positiv då den skapade konkurrens och förbättrade prestationen. Talang och intresse var basen för den formella rollfördelningen. Spelarna upplevde att de var klara över sina roller och att det bidrog till både bättre lagsammanhållning och ökad prestation. The purpose of this study was to create a wider understanding about how some junior ice-hockey players and their coach experience how the factors cohesion, player turnovers, roles and performance are interacting whit each other and how the team is working whit these factors. The instruments that were used were GEQ (Group Environment Questionnaire) and two whole-structured interview guides. The participants of this study were the ice hockey players of a J18-team (n=18) and their coach (n=1) in a club of average size in Sweden. The results showed that all the participants experienced a positive correlation between cohesion, player turnovers, role clarity and performance. The relationship however was described like a circle, that all the factors were depending on each other and were affected by each other. The player turnovers experienced as positive though it created competition and improved performance. Talents and interests represent the base of the formal roles. The players experienced clarity in their roles which led to both better cohesion and improved performance.

The purposes of this study was to examine what effects a specific team intervention program had on the ice-hockey players’ perceptions of their roles and the teams’ task cohesion. Further the purpose was to examine the benefits from having clear roles and strategies to develop role clarity. It was an intervention study with experimental design and a mixed method approach. Participants were two Swedish male junior ice hockey teams including one experimental team (n=14) and one control team (n=16). The intervention took place during competitive season and was based on communication training, mutual sharing and role development. The results showed that the role clarity decreased in both teams during the time of the intervention. The players in the intervention team felt significant more appreciated than the players in the control team. Overall did the intervention team have more positive trends than the control team. Perceived benefits from role clarity were good cooperation, communication, self-confidence and determination. Suggested strategies to develop role clarity were to communicate with team mates and coach, practice and adjust to the team. Positive effects from the intervention were improved communication, positive attitude, self-confidence, calmness, cohesion and openness. / Syftet med studien var att undersöka vilka effekter ett specifikt laginterventionsprogram hade på spelarnas upplevelse av sina roller och lagets uppgiftsinriktade lagsammanhållning. Vidare var syftet att  undersöka de fördelar som kommer med att ha en klar roll och vilka strategier som används för att skapa rollklarhet. Studien var en interventionsstudie med experimentell design med ett mixat tillvägagångssätt. Deltagare I studien var två juniorishockeylag; ett experimentlag (n=14) och ett kontrollag (n=16). Interventionen pågick under tävlingssäsong och baserades på communikationsträning, ömsesidigt utbyte och rollteori. Resultatet visade att rollklarheten minskade under interventionstiden. Spelarna i interventionslaget upplevde sig sifnifikant mer uppskattade än spelarna i kontrollaget. Överlag hade interventionslaget mer positiva trender i fler variabler än kontrollaget. Upplevda fördelar med klara roller var bra samarbete, kommunikation, självförtroende och beslutsamhet. Föreslagna strategier för utvecklande av rollklarhet var att kommunisera med lagkamrater och tränare, träna och anpassa sig till laget. Positiva effekter av interventionen var förbättrad kommunikation, positiv attityd, självförtroende, lugn, lagsammanhållning och öppenhet.