Fysisk aktivitet (FA) är ett omdiskuterat ämne, speciellt idag när Fysisk inaktivitet blir allt vanligare i takt med att användningen av sociala medier ökar. Därför är det intressant att undersöka om sociala medier kan inspirera till att vi blir mer fysiskt aktiv. Syftet med denna studie är att beskriva hur Facebookgruppen Träningsglädje och inspiration påverkar medlemmarnas fysiska aktivitet genom socialt stöd. Studiens frågeställningar är -       Hur upplever medlemmarna i Facebookgruppen Träningsglädje och Inspiration att deras fysiska aktivitet påverkas i samband med emotionellt stöd? -       Hur upplever medlemmarna i Facebookgruppen Träningsglädje och Inspiration att deras fysiska aktivitet påverkas i samband med informativt stöd? Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning med deskriptivredovisning. Enkäten bestod av 13 frågor med svarsalternativ. Målpopulationen är gruppmedlemmarna i Facebookgruppen Träningsglädje och inspiration. Enkätundersökningen resulterade i 74 respondenter. Resultatet visar att hälften av de svarande inte upplever att de påverkats att bli mer FA dock upplever majoriteten av de svarande att de fått emotionellt och informativt stöd från gruppen. Trots att majoritet inte upplever att de påverkats av gruppen till att bli mer FA så upplever cirka 65 procent att de blivit mer FA efter de gått med i Facebookgruppen. Slutsatsen visar att majoriteten i Facebookgruppen upplever socialt stöd, men inte i samband med FA. Däremot upplever majoriteten att deras FA har ökat efter att de blev medlemmar i Facebookgruppen Träningsglädje och inspiration. Ett medlemskap i en träningsinspirerad Facebookgrupp kan öka ens fysiska aktivitet.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhållning i deras respektive klubblag samt i deras träningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhållningen i klubblag och träningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio män (M = 18,5) som går på ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjälp av en intervjuguide baserad på Carron´s (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman där positiva och negativa påverkansfaktorer för lagsammanhållningen klargjordes i träningsgrupp på skolan respektive klubblag. Vidare visade resultaten att majoriteten av undersökningsdeltagarna upplevde en mycket god social sammanhållning i träningsgruppen på gymnasiet och generellt en medelbra social och en bra uppgiftssammanhållning i sitt klubblag. Avslutningsvis framkom att de sammanlagda negativa upplevelserna, med koppling till lagsammanhållning, upplevdes vara fler i klubblag än i träningsgruppen på gymnasiet. Resultaten motsade några samt bekräftade redan tidigare studier. / The purpose of this study was to examine elite high school handball players perception of team cohesion in their teams and elite exercise group in school. Moreover the perception of differences and similarities in team cohesion in the two groups were investigated. The participants were ten men (mean age = 18,5) elite handball high school students in Sweden. Data was collected through an interview guide based on Carron´s (1982) conceptual framework. The results were showed in themes where positive and negative factors related to cohesion were shown in both teams and elite exercise group. Further the results showed that the majority of the participants perceive very good social cohesion in the exercise group in school and generally an average social and good task cohesion in their teams. Finally the total amount of negative perception, associated with team cohesion, were more in teams comparing to the exercise group in high school. The results supported and partly contradicted previous research.