<p>Att samarbeta är svårt. Konflikter av olika slag ligger latent under ytan i de flesta samarbeten eftersom parterna mycket sällan har mål som helt överensstämmer. För att mildra dessa konflikter och i möjligaste mån undvika dem använder sig parterna medvetet eller omedvetet av olika strategier. Denna uppsats undersöker genom en serie intervjuer relationer mellan huvudentreprenörer (HE) och underentreprenörer (UE) inom byggbranschen i Stockholmsområdet utifrån ett samverkanperspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av en spelteoretisk modell Tit-for-tat som förklarar hur samarbete kan uppstå mellan själviska individer, samt nätverksteori och resursberoendeteori. Undersökningen visar att alla intervjuade byggföretag har en strategi eller policy för att upprätthålla välfungerande ömsesidiga relationer i sina nätverk. Det handlar i stort sett om att kunna säkra resurser. Den bild som dock framträder är att HE spelar på flera arenor samtidigt. De har det dubbla målet att upprätthålla goda relationer med UE samtidigt som de strävar efter att genomföra åtgärder som går stick i stäv med detta. Marknaden styr och dess regler och mekanismer har företräde och renodlade strategier som bygger på samarbete blir underordnade dessa även om de i viss mån följs.</p>

Att samarbeta är svårt. Konflikter av olika slag ligger latent under ytan i de flesta samarbeten eftersom parterna mycket sällan har mål som helt överensstämmer. För att mildra dessa konflikter och i möjligaste mån undvika dem använder sig parterna medvetet eller omedvetet av olika strategier. Denna uppsats undersöker genom en serie intervjuer relationer mellan huvudentreprenörer (HE) och underentreprenörer (UE) inom byggbranschen i Stockholmsområdet utifrån ett samverkanperspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av en spelteoretisk modell Tit-for-tat som förklarar hur samarbete kan uppstå mellan själviska individer, samt nätverksteori och resursberoendeteori. Undersökningen visar att alla intervjuade byggföretag har en strategi eller policy för att upprätthålla välfungerande ömsesidiga relationer i sina nätverk. Det handlar i stort sett om att kunna säkra resurser. Den bild som dock framträder är att HE spelar på flera arenor samtidigt. De har det dubbla målet att upprätthålla goda relationer med UE samtidigt som de strävar efter att genomföra åtgärder som går stick i stäv med detta. Marknaden styr och dess regler och mekanismer har företräde och renodlade strategier som bygger på samarbete blir underordnade dessa även om de i viss mån följs.

<p>Uppsatsen behandlar stora byggföretags förutsättningar att överleva den ökade konkurrensen från europeiska byggföretag</p>

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen är byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att studera och belysa föreställningar kring kvinnliga byggmålare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns föreställningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tillträde till byggbranschen. Intervjuerna med fem kvinnliga byggmålare gav mig möjlighet att få en inblick i kvinnors slutna värld i byggbranschen, vad de själva tycker och tänker om sitt arbete och byggbranschen i stort. Genusperspektivet är en viktig del av arbetet eftersom genus är något alla människor förhåller sig till på ett eller annat sätt och som påverkar situationen i denna bransch. Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna så blir de fortfarande utsatta för skämt och uppmärksammas negativt ur det faktum att de är kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar ännu mer om frågor som är kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De känner sig inte uppskattade på samma sätt som deras manliga kollegor gör. Den hårda jargongen gör att kvinnor väljer att inte arbeta tillsammans med män, de väljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, på platser där antalet män inte är mer än antalet kvinnor eller ensamma. Kvinnorna trivs, men gör hela tiden anpassningar och utmanar sällan de manliga värderingarna.  På det viset medverkar kvinnorna till upprätthållandet av genusordningen, de accepterar och bekräftar de stereotypa föreställningar och de roller som har tilldelats dem. De djupt rotade föreställningar om kön som finns, om vilka uppgifter män respektive kvinnor bör ha, påverkar genusarbetsdelningen på jobbet.  Det kan vara föreställningar om att kvinnor är fysiskt svagare eller att kvinnor har som uppgift att ta hand om barn. Slutsatsen är att byggföretagen är anpassade till en manlig kultur. Och det är den manliga kulturen och den hårda jargongen som försvårar kvinnors inträde och trivsel i byggbranschen. Kvinnorna i undersökningen har dock en framtidstro och de ser att en attitydförändring i byggbranschen kan gynna alla, såväl män som kvinnor.

Uppsatsen behandlar stora byggföretags förutsättningar att överleva den ökade konkurrensen från europeiska byggföretag

The report intends to investigate, account for and analyze problematic behaviors that occur and women's experiences in the construction industry, as well as to report on what construction companies can do to attract more women to the construction industry.As many know, the construction industry is a male-dominated workplace with few women in Sweden, but also around the world. Through a literature study, various scientific articles, journals and articles on the subject were analyzed. From the analysis, it can be seen that a major problem in the construction industry is the rooted macho culture that contributes to, among other things, discrimination and sexual harassment. Furthermore, it can also be seen that this has a major impact on how women are treated and how construction sites are not shaped for women.In conclusion, it turns out that there are plans and ideas on how to attract more women and young girls in the future to the construction industry.

No description available.

I dagsläget finns en problematik i att verksamhetenssyn på skolhusens utformning och deras inredning inte alltid når fram till arkitekten som har till uppgift att utforma ett skolhus. Därav undersöker detta examensarbete pedagogernas syn på skolhusens utformning och inredning, med avsikt att föra dessa två parter samman i ett gemensamt underlag om hur skolhus kan utformas på bästa sätt. Ur resultatet går att utläsa att pedagogerna är entydiga i många frågor som rör utformningen av skolhus. Trots detta visar den utförda fältstudien i undersökningen på att skolhusen inte ser ut så idag.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever på gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever när det gäller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och är därmed förståelseinriktad och vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat på grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ”behandla alla lika” bidrar inte till jämställdhet. Kvinnorna i studien har en framtidstro men ses av handledarna som en ”engångsföreteelse” och deras yrkesval tas inte på fullt allvar. Byggbranschen säger sig vilja locka fler kvinnor till yrket. ”Traditionen” framförs som ett hinder för detta. För att undanröja detta hinder krävs utbildning och förändring av grundläggande värderingar om ”manligt” och ”kvinnligt”.

Byggbranschen har länge präglats av en mansdominans men har de senaste decenniet  omfattats av allt fler kvinnor. Trots fler kvinnor i branschen är den fortfarande starkt dominerad av män vilket framgår i intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter av byggbranschen relaterat till deras kön. Frågeställningarna riktade sig mot just erfarenheter av branschen men även reaktioner från omgivningen. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig i Pierre Bourdieus begrepp habitus och symboliskt våld. Även Judith Butlers teorier performativitet och diskursiv praktik ligger som underlag för att belysa ämnet kvinnor i byggbranschen. Den kvalitativa studiens underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar i byggrelaterade branscher. Det är informanter från måleri, svetsning samt VVS. Studiens resultat belyser olika typer av fördomar som kvinnor utsätts för. Dessa fördomar synliggörs i upplevelser och erfarenheter som kvinnorna vittnar om. Dessutom upplevde de en viss särbehandling relaterat till deras kön då de ofta blir ifrågasatta och utfrysta. Resultatet pekar på hur branschen är utformad för specifikt män, då bristen av arbetskläder och annan utrustning inte anpassats för den kvinnliga kroppen. Informanterna upplevde även särskilda reaktioner från kollegor och kunder på arbetsplatsen relaterat till deras kön. Kvinnorna tolkar denna reaktion som att en arbetande kvinna i byggbranschen anses vara annorlunda. Slutligen kan studiens resultat användas för att belysa dessa ojämlikheter som branschen tillämpar vilket i resultatet presenteras som en viktig del av byggbranschens förändringsprocess. Målet för samtliga informanter är fortsatt att förändra branschen genom att etablera en mer könsneutral arbetsplats anpassad efter alla.