Bakgrund: Fotbollen är Sveriges nationalsport som attraherar många barn och ungdomar. Problemet är det att barn och ungdomar ofta blir offer för selekteringar trots de negativa konsekvenser forskningen tyder på. Föreningarna och kommunernas anläggningar är många med bra kvalitet, trots det finns det ett större behov utav fler anläggningar och utbudet möter i många fall inte efterfrågan. Kan man finna förklaringar till varför föreningarna selekterar genom att undersöka resursernas influenser på barn- och ungdomsverksamheten med ett fokus på ledare- och anläggningstillgängligheten?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om resurser, med ett särskilt fokus på ledare – och anläggningar, har en påverkan på hur svenska fotbollsföreningar bedriver selekteringsverksamhet i sina pojklag. Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär, där tio stycken semi-strukturerade intervjuer genomförs för att samla in empirisk data. Annat material samlas in via relevant litteratur och vetenskapliga artiklar. Resultat: En tydlig koppling mellan resursbrist, främst i form av ledare – och anläggningstillgångar, och tidig selektering gick att identifiera i breddverksamheterna.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att utforska hur elever/spelare resonerar kring sina upplevelser om urval och selekteringsprocessen inom NIU-gymnasium samt elitidrott (fotboll och ishockey) på manliga ungdomssidan från 16 år och uppåt. Syftet är vidare att belysa vilka egenskaper elever/spelare upplever är viktigast vid uttagningsprocessen. Frågeställningar: - Hur upplevs selektering och urvalsprocessen i praktiken av elever/spelare? - I vilken mån upplever elever/spelare att rekryteringsansvariga/skolan tar hänsyn till kriterierna varje NIU-gymnasium ska göra inför urval och selektering? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats. Detta då studien avsett att undersöka elever/spelares tankar och åsikter kring urval och selekteringsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide har använts vid intervjuerna. Sex intervjuer genomfördes, tre personer verksamma inom fotbollen och tre personer verksamma inom ishockeyn. Deltagarna i studien var mellan 16–20 år gamla och har gått eller går på ett NIU gymnasium samt är aktiva inom sin idrott.  Resultat Vad gäller resultatet framkommer det att kontakter inom idrotten är av stor vikt för att ta sig vidare i selekteringsprocessen, även egenskaper som spelförståelse, drivkraft och inställning är viktigt. När det gäller metoder för uttagningsprocessen så nämns tryouter som en väldigt central del men även scouting förekommer. Flertalet av deltagarna upplever orättvisor vad gäller selekteringsprocessen och kopplar oftast det till kontakterna inom sporten. Sett till användandet av de fem NIU kriterierna är upplevelsen bland majoriteten att man oftast bara tar hänsyn till det första kriteriet, idrottsspecifika färdigheter och förutsättningar. De andra kriterierna hamnar oftast i skymundan och man hoppas kunna lösa dessa under resans gång. Slutsats Slutsatsen vi kan dra utifrån studien är att selekteringsprocessen är ett komplext område som väcker mycket diskussioner. Respondenternas upplevelser varierar angående om det sker en rättvis eller orättvis bedömning vid olika urval. Utifrån respondenternas upplevelser lyder slutsatsen att man tagit sig långt i arbetet med selekteringsprocessen, den kritik som dyker upp är att alla spelare bör få fler chanser och inte selekteras bort redan efter en uttagning. / Aim The purpose of the study was to investigate how students/players reason about their experiences of selection and the selection process within NIU high school and elite sports, football and icehockey on the male youth side from 16 years and up. The purpose was also to illustrate whatattributes that are most important in the selection process. The study is based on the following questions: - How is the selection and selection process experienced in practice by students/players?- In what way do students/players feel that the person in charge of recruitment/the school takes consideration to the criteria that each NIU high school must make before selection? Method The study has used a qualitative method. This is because the study is intended to examine students/players thoughts and opinions about the selection and selection process. A semistructured interviewguide has been used in the interviews. Six interviews were conducted, three people were active in football and three people were active in ice hockey. The participants in the study were between 16–20 years old and have attended or are attending a NIU high school and are active in their sport. Results  It appears that contacts in the sport are of great importance to move forward in the selection process, also attributs such as game understanding, drive and attitude are important. When it comes to methods for the selection process, tryouts are mentioned as a very central part, but scouting also occurs. Most of the participants experience injustices regarding to the selection process and usually link it to the contacts within the sport. In terms of the use of the five NIU criteria, the experience among the majority is that they usually only take consideration into the first criterion, sports-specific skills and conditions. The other criteria usually end up in the shadows and the persons who is responsible hopes to be able to solve these during the journey. Conclusion The selection process is a complex area that raises a lot of discussions. The respondents experiences vary regarding whether there is a fair or unfair assessment in different selections. Based on the respondents experiences, the conclusion is that they have come a long way in the work with the selection process, the criticism that arises is that all players should get more chances and not be selected away already after one selection.

Alla föreningar jobbar annorlunda med elit- och breddverksamhet. Syftet med den här studien är att se hur ungdomsverksamheten i en ishockeyförening påverkar ungdomarnas beslut om att fortsätta eller sluta. Studien är gjord från spelarperspektivet och berör ämnen som idrottsmiljön, machokultur, selektering, TV-pucken och anledningar till att sluta. Anledningen till de ämnena är att de har fått mer utrymme i media under den senaste tiden och är aktuella.  Studien består av intervjuer med tolv spelare, jämnt fördelade i föreningens U15-lag och U16-lag. De har fått ge sin bild av hur deras tid i ungdomslagen har varit samt varför deras lagkamrater har slutat i föreningen. Utifrån resultatet framkom det att de har en positv bild av föreningen, det erbjuds en bra miljö med förutsättningar för att utvecklas. Respondenterna hade olika upplevelser av hur selekteringen påverkar individer men en genomgående uppfattning är att det är en anledning till att deras lagkamrater valt att sluta. Det framkom inte någon överdriven mängd av machokultur utan hellre att den stämningen som är i omklädningsrummet bidrar till en gemenskap. Det framkom även att de känner av en ökad press desto äldre de blir och att ishockeyn inte bara är roligt längre. I slutet av studien läggs det även fram konkreta förslag för framtiden.

This dissertation deals with two sports clubs and their operational development between the years 1946-1998. The research was made by a qualitative analysis of the annual reports and protocols that the clubs produced between 1946-1998. The two clubs are IFK Växjö and Växjö BK which are located in Växjö in Sweden. Our main purpose with this study was to analyze the operational development and in which way elitist drive affects the voluntary society content and culture. Results indicated that if a sports club starts with elitist sport it could have a bad impact on the voluntary sector. Elitist sport often results in more required work tasks for the members and also selection among younger athletes. A determining factor was how the clubs raised resources and how their choice of strategy in this respect affected the voluntary element in each club. The study of the development of the resources allocation, no matter if it is voluntary assistance or ready money, is a key to operate a sports club whether it is a club with elitist sport or not.

Sammanfattning Problemområde:Inom NIU-fotboll finns det olika sätt att organisera sig. Vilken påverkan har de olika organisationsformerna på identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats på utbildningen Syfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva och analysera på vilka grunder som pojkar respektive flickor väljs ut till två olika Nationellt godkända idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer påverkar dessa talangidentifikationsprocesser. Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats. Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sätt att organisera sin NIU-utbildning och att detta påverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna.

Syfte och frågeställningar – Syftet var att undersöka selektering inom ungdomsfotbollen i Stockholm. I synnerhet ville vi undersöka motiven och genomförandet av tidig selektering inom akademiverksamheter. Detta kan ligga till grund för att sprida kunskap om ämnet ochfå en större förståelse för selekteringarnas motiv, genomförande och problem.  Den här studiens frågeställningar är: - Vilka är motiven till tidig selektering?  - Hur genomförs selekteringen? - Vilka problem uppstår genom selekteringen? Metod – I detta arbete genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre fotbollstränare i föreningar som genomför tidiga selekteringar (i studien definierat som 10 år eller yngre). Intervjupersonerna var mellan 21–29 år gamla och hade varierad erfarenhet av akademiföreningar.  Resultat – Det framkom att målet med akademiverksamheterna anses vara att producera elitfotbollsspelare och att selekteringen är en viktig del i det. Motiven till selekteringen var att från en tidig ålder kunna forma spelarna samt att spelarna ska få träna med likasinnade. Selekteringsprocessens genomförande varierade mellan de olika föreningarna. Studien påvisade även av tränarna identifierade problem med deras selektering. Det innefattade hets från föräldrar och en konkurrenssituation med andra föreningar. Tränarna i studien vittnade även om en otydlighet, vilken innefattade avsaknad av vetenskapligt stöd och tydliga bedömningskriterier vid selektering. Slutsatser – De slutsatser som drogs var att det i akademierna i Stockholm inte finns ett gemensamt sätt att selektera på utan klubbarna jobbar på ett eget sätt i processen att selektera sina yngsta lag. Ytterligare slutsats var att det i föreningarnas selekteringsprocess medför flera olika problem och att denna process därför är i behov av vetenskaplig förankring.

Idag har det blivit allt svårare för en tidigare kriminell individ att komma ut på arbetsmarknaden då det blivit vanligare att arbetsgivare kräver utdrag ur belastningsregistret under en rekryteringsprocess. Samtidigt pratas det om att allt fler branscher kräver att en arbetssökande ska ha en akademisk utbildning för att vara aktuell för anställning. Syftet med studien är därför att undersöka hur företrädare för privata verksamheter, som ansvarar för rekryteringsfrågor, värderar betydelsen av akademisk utbildning för en tidigare dömd individs möjligheter att erhålla anställning. I studien används en kvalitativ metod där sju informanter intervjuas för att få svar på studiens tre frågeställningar som är: 1.) Vilken betydelse tillskrivs den akademiska utbildningen vid en rekryteringsprocess till ett privat företag i en bransch där eftergymnasial utbildning är ett krav för anställning? 2.) Tillhör det företagets rutin att i samband med rekryteringsprocesser, begära utdrag ur belastningsregistret? samt 3.) Kan uppgifter om relevant och fullföljd akademisk utbildning bidra till att öka sannolikheten för anställning, även om det finns uppgifter om tidigare domar i belastningsregistret? Empirin analyseras med hjälp av humankapitalteorin och filterteorin samt begreppet stigmatisering. Resultat och analys visar att en akademisk utbildning är av stor betydelse under en rekryteringsprocess, att det inte är rutin att kontrollera belastningsregister i de branscher där en akademisk utbildning är ett krav eller meriterande samt att samtliga informanter är negativt inställda till att anställa en tidigare dömd individ.

<p>The purpose of this thesis is to describe the marketing channels Gen Y is exposed to, uses and is influenced by. The thesis also seeks to comment on whether there are other factors, in addition to the marketing channels described, which influence Gen Y in their consumption choices. In addition, we intend to develop knowledge about whether the generalizations of Gen Y have any bearing, or if they are only assumptions with no support. From the empirical results, we have seen a consensus among the respondents concerning which properties they want commercials to hold, but they differ in their opinions regarding which marketing channels the commercials should be distributed through. Overall, the respondents want the commercials to be entertaining, relevant to their interests, and they want to be able to choose themselves whet­her to take part of them or not.</p>

Syfte Syftet med studien är att undersöka fem lärares syn på talangidentifikation, hur de realiserar uttagningsprocessen till NIU samt hur de förhåller sig till relativ ålderseffekt (RAE) i uttagningsprocessen. Frågeställningarna vi ämnar att besvara är: Hur ser lärarna på talangidentifikation? Hur realiseras uttagningsprocessen vid NIU och vilka utmaningar ser lärarna med uttagningsprocessen? Vilken kunskap har, och hur förhåller sig lärarna till RAE vid uttagningsprocessen? Metod 
 Metoden som använts är kvalitativ och genomförs med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Målet med våra intervjuer att ta reda på hur lärarna upplever uttagningsprocessen samt deras förhållningssätt i arbetet med RAE. Anledningen till den kvalitativa karaktären är att vi har ett område vi vill kartlägga samt samla djupare information om, i detta fall RAE i samband med uttagning till NIU. Urvalet bestod av fem lärare; lärare 1, lärare 2, lärare 3, lärare 4 och lärare 5 som alla hade olika erfarenheter av läraryrket och arbetet med NIU Resultat
 Studiens resultat visar att det finns skillnader mellan de lärare som är involverade i individuella idrotter kontra lagidrotter i vad man anser att en talang bör besitta för egenskaper. För de lärare, lärare 3 och 4 som representerade individuella idrotter framgick det att den idrottsspecifika kunskapen vägde tyngst vid identifiering av en talang och att denna identifiering redan kan göras vid en tidig ålder. Lärare 1,2 och 5 som representerade lagidrotter lade en stor vikt vid att en talang måste besitta psykologiska färdigheter för att kunna identifieras som talang. Vidare visar resultatet att uttagningen är en rättsosäker process där uttagningarna ser olika ut beroende på idrott och i vissa fall skola. Gällande svårigheter med uttagningsprocessen och vad de värderade kom likartade svar fram i form av att de var rädda för att välja bort någon som senare skulle utvecklas. Vid frågan om värdering kom ord som drivkraft och målmedvetenhet fram. Samtliga av de intervjuade lärarna nämner inte att de aktivt tar hänsyn till relativ ålderseffekt i uttagningsprocessen. Lärare 2 och 5 är de lärare som lyfter att de tar hänsyn till den fysiska mognaden i uttagningen men inte vilken tid på året de elever som ansöker till NIU är födda på. Slutsats Studiens resultat belyser ett problem som finns i och med den rättsosäkerhet som råder vid uttagningsprocessen till NIU. Studien visar även att lärarna har olika uppfattning om vad talang är och hur talang identifieras. Resultatet visade att RAE är utbrett fenomen men något som inte tas hänsyn till i uttagningsprocessen till NIU. / Aim The aim of this study is to examine how five teachers view talentidentification, how they execute the tryout process to elite academy schools and also how they relate to relative age effect(RAE) in the tryout process. The questions being answered in this study are: 1. How do the teachers view talentidentification? 2. How is the tryout process being performed and what difficulties do the teachers experience with the tryout process? 3. What knowledge do the teachers have in regards to RAE and how do they relate to RAE during the tryout process? Method The method being used is qualitative and is executed by performing semi-structured interviews. The purpose of our interviews is to examine how the teachers experience the tryout process and their approach when working with RAE. The reason for the explorative nature is because we have an area to survey and also gather deeper information about, in this case, RAE in relationship to the tryout process to elite academy schools. The selection consisted of five teachers (teacher 1, teacher 2, teacher 3, teacher 4 and teacher 5) that all had different experiences of working as a teacher and with elite academy school. Results The result showed that there are differences among teachers involved in individual sports in relation to teachers working with team sports, in regards to what kind of attributes a talent should possess. For the teachers, teacher 3 and teacher 4, which represented individual sports it appeared that sport specific knowledge was most important when identifying a talent. This identification can be performed at an early age. Teacher 1, 2 and 5 which represented team sports stressed the importance of the psychological skills that a talent must possess, in order to be identified as a talent. The result also showed that the tryouts is an equivocal process where the tryouts is executed differently depending on the sport and in some cases which school. In regards to difficulties with the tryout process and what the teachers valued similar responses were received. All teachers described the fear of eliminating someone who could possibly develop late and they all valued attributes as drive and dedication. All teachers also mention that they do not take RAE in consideration during the tryout process. Teachers 2 and 5 mention taking the physical development into consideration during the tryout process, however not which month a student applying is born. Conclusions This study brings up a problem that is very current due to the equivocality which is present during the tryout process to elite academy schools. The study also showed that the teachers had different opinions in regards to what talent is and how to identify it. The result showed that RAE is a rife phenomenon however it is not being taking into consideration during the tryout process to elite academy schools.

Syftet med studien var att ta reda på hur barnkonventionens inkorporering i svensk lagstiftning kan påverka elitidrottens verksamheter. Studien tog sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori som syftar till att förklara sambandet mellan resultatet och de olika villkoren som påverkar inträdet av lagstiftningen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ datainsamling där de intervjuade personerna har insyn och erfarenhet av barnkonventionen. Respondenterna representerar fyra olika elitföreningar i fotboll, en Svensk Elitfotbollsansvarig och tre experter på barnrättsperspektivet inom idrotten.   Resultatet visar på att en del föreningar kommer att behöva ändra om helt i sin verksamhet medan andra redan har tillämpat värdefulla resurser. Att barnkonventionen blir till svensk lagstiftning kommer att ge mer tyngd vilket leder till flertalet debatter och mer utrymme i media. För att denna inkorporering och utveckling skall kunna tillämpas hos föreningar måste idrottsrörelsen ta sitt ansvar. Kommuner kan få större makt då de redan idag styr en stor del av de bidrag som föreningarna får. Skulle föreningarna inte följa barnkonventionen så kan det leda till sanktioner. Dessutom så kan föreningar för första gången ställas inför rätta om lagen inte följs. Vad det sedan innebär är det ingen som vet ännu, utan de intervjuade respondenterna anser att första domstolsbeslutet blir avgörande. Samtliga experter anser att den tidiga selekteringen kan strida emot barnkonventionens villkor och detta blir något föreningarna måste se över. Däremot betonar SEF-representanten att elitförberedande verksamheter fortfarande ska få finnas och klubbarna behöver få en vettig chans att bedriva den verksamheten.