Bakgrund: Fotbollen är Sveriges nationalsport som attraherar många barn och ungdomar. Problemet är det att barn och ungdomar ofta blir offer för selekteringar trots de negativa konsekvenser forskningen tyder på. Föreningarna och kommunernas anläggningar är många med bra kvalitet, trots det finns det ett större behov utav fler anläggningar och utbudet möter i många fall inte efterfrågan. Kan man finna förklaringar till varför föreningarna selekterar genom att undersöka resursernas influenser på barn- och ungdomsverksamheten med ett fokus på ledare- och anläggningstillgängligheten?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om resurser, med ett särskilt fokus på ledare – och anläggningar, har en påverkan på hur svenska fotbollsföreningar bedriver selekteringsverksamhet i sina pojklag. Metod: Undersökningen är av kvalitativ karaktär, där tio stycken semi-strukturerade intervjuer genomförs för att samla in empirisk data. Annat material samlas in via relevant litteratur och vetenskapliga artiklar. Resultat: En tydlig koppling mellan resursbrist, främst i form av ledare – och anläggningstillgångar, och tidig selektering gick att identifiera i breddverksamheterna.

This dissertation deals with two sports clubs and their operational development between the years 1946-1998. The research was made by a qualitative analysis of the annual reports and protocols that the clubs produced between 1946-1998. The two clubs are IFK Växjö and Växjö BK which are located in Växjö in Sweden. Our main purpose with this study was to analyze the operational development and in which way elitist drive affects the voluntary society content and culture. Results indicated that if a sports club starts with elitist sport it could have a bad impact on the voluntary sector. Elitist sport often results in more required work tasks for the members and also selection among younger athletes. A determining factor was how the clubs raised resources and how their choice of strategy in this respect affected the voluntary element in each club. The study of the development of the resources allocation, no matter if it is voluntary assistance or ready money, is a key to operate a sports club whether it is a club with elitist sport or not.

The aim of this thesis was to understand and illuminate how readingpromotion projects can be carried out, what sort of activities they mightcontain and what sort of lasting impressions they might make. We choseto examine reading promotion projects because we consider thepromotion of reading and literacy a vital and important part of thelibraries work. The study took place at the city library of Uddevalla andthe projects included in the study were all directed towards children andyouth.The theory used in the thesis was Aidan Chambers’s model of theReading Circle which consists of the four themes of selection,‘reading’, response and the enabling adult. Methods used were semistructuredinterview, document studies and observation.The results show that reading promotion projects benefit from cooperationbetween the adults involved and that education of the adultsin order to indirectly target the children is an effective way of spreadingthe love of reading. Involving children and youth in the work anddecision making process proved to be prosperous.The conclusions are that reading promotion projects give the librarieseconomic and creative resources to try out new ways of working andcooperating. With these tools and the aim to spread the love of readingthe librarians have an increased possibility to reach out and providesupport and inspiration to all becoming readers. / Program: Bibliotekarie

Dramaten och Operan fick som två av 26 institutioner under 2011 direktiv från regeringen att utveckla strategier för sina barn- och ungdomsverksamheter avseende åren 2012-2014. Denna studie ämnar analysera hur dessa verksamheter har närmat sig direktiven samt jämföra deras tillvägagångssätt. Därmed avgränsas studien till Dramatens och Operans barn- och ungdomsverksamheter: Unga Dramaten och Unga på Operan. Denna analys görs mot bakgrunden av regeringens styrningsmodeller för statliga myndigheter samt mot bakgrund av Sveriges kulturpolitik. Studien tittar även närmare på synen på barnkultur och hur man politiskt arbetar med att integrera barnperspektivet i kulturen. Personliga intervjuer har genomförts med anställda på Unga Dramaten och Unga på Operan samt med Dramatens och Operans förvaltare på Kulturdepartementet. Frågeställningarna för undersökningen har legat som grund för intervjuguiderna. Det har även samlats in material från sekundära källor, såsom officiella dokument, för att kunna studera det fält inom vilka dessa två kulturorganisationer verkar. Analysavsnittet söker svara på frågeställningarna för denna undersökning. Studien använder sig av målstyrning som mall för att bättre kunna strukturera och analysera det insamlade materialet. Undersökningen kommer fram till att syftet med strategierna var att de skulle fungera som ett verktyg för att tydliggöra verksamheterna. De har inte bidragit till någon förändring vad det gäller arbetsformen i organisationen. I sista kapitlet förs det även en diskussion om huruvida kulturupplevelser till fullo kan återges i traditionella resultatmätningar, såsom årsredovisningar, och om det är möjligt att mäta den effekt och potentiella nytta som kulturupplevelser kan ge barn och vuxna.

Kultur är en stor del av samhället och går ofta förbi obemärkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmärksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jämförande studie är att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten påverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur både ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jämförelsen och analysen studeras material från media, hemsidor, årsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda på vilket sätt omgivningen innebär osäkerheter, möjligheter samt beroenden för de båda kulturorganisationerna. Resultaten av undersökningen visar att organisationernas finansiering påverkar deras verksamhet för barn och unga, men också även hur de agerar och organiserar sig internt.