Dramaten och Operan fick som två av 26 institutioner under 2011 direktiv från regeringen att utveckla strategier för sina barn- och ungdomsverksamheter avseende åren 2012-2014. Denna studie ämnar analysera hur dessa verksamheter har närmat sig direktiven samt jämföra deras tillvägagångssätt. Därmed avgränsas studien till Dramatens och Operans barn- och ungdomsverksamheter: Unga Dramaten och Unga på Operan. Denna analys görs mot bakgrunden av regeringens styrningsmodeller för statliga myndigheter samt mot bakgrund av Sveriges kulturpolitik. Studien tittar även närmare på synen på barnkultur och hur man politiskt arbetar med att integrera barnperspektivet i kulturen. Personliga intervjuer har genomförts med anställda på Unga Dramaten och Unga på Operan samt med Dramatens och Operans förvaltare på Kulturdepartementet. Frågeställningarna för undersökningen har legat som grund för intervjuguiderna. Det har även samlats in material från sekundära källor, såsom officiella dokument, för att kunna studera det fält inom vilka dessa två kulturorganisationer verkar. Analysavsnittet söker svara på frågeställningarna för denna undersökning. Studien använder sig av målstyrning som mall för att bättre kunna strukturera och analysera det insamlade materialet. Undersökningen kommer fram till att syftet med strategierna var att de skulle fungera som ett verktyg för att tydliggöra verksamheterna. De har inte bidragit till någon förändring vad det gäller arbetsformen i organisationen. I sista kapitlet förs det även en diskussion om huruvida kulturupplevelser till fullo kan återges i traditionella resultatmätningar, såsom årsredovisningar, och om det är möjligt att mäta den effekt och potentiella nytta som kulturupplevelser kan ge barn och vuxna.

I have for as long as I can remember been interested and fascinated by theatre performances and their ability to create meaning, significance and understanding towards their audience. This has later on turned into a growing interest and curiosity for the rehearsal process, as it is within the rehearsals the meaning-making aspects of a performance are both created and produced. Moreover has this curiosity generated to be a somewhat basis for this research.  Through a lens of dramaturgy is this study seeking to investigate how meaning, significance and narrative are created and established within a rehearsal process, namely the rehearsal process of Mellanförskapet at Unga Dramaten. Explore the in-between-ness of the rehearsal process in relation to the upcoming theatrical event and moreover focus on the dramaturgical strategies within the rehearsal. By engaging with autoethnographic methods for observing the rehearsals, is the aim of this study to investigate how meaning making practices within the theatre can be understood in the eye of an observer. Semi-structured interviews with the creative team have further on contributed to additional knowledge and valuable information about the rehearsal process in general. Moreover serves the concept of making meaning as a basis for the theoretical framework, discussed in relation to meaning making practices within the theatre, namely dramaturgy and performative actions. Since Mellanförskapet aims toward teenagers as its primary audience, are aspects of theatre for a younger audience [TYA] discussed in relation to dramaturgical strategies within the rehearsal process. Moreover are themes and topics raised within Mellanförskapet such as intercultural identity, racism and bullying discussed in regards to TYA as well as dramaturgical strategies within the rehearsal process.