<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-åriga manliga fotbollsspelare i tipselitlag slutar med tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp från tipselit: Att leva med tipselit, tränaren, syn på sig själv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet påvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen därav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemål om en tränare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med. En konklusion av studien var att individer i tipeslitprojektet skulle trivas bättre om det gavs förbättrade möjligheter att ägna sig åt fritidsaktiviteter utanför fotbollen och skolarbete. Detta skulle kunna leda till färre avhopp från tipselitsatsning.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka den idrottsspecifika bakgrunden och direkta orsaker till att 18-19-åriga manliga fotbollsspelare i tipselitlag slutar med tipselit. Intervjuer genomfördes med tio före detta tipselitspelare i södra Sverige och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Fem kategorier utkristaliserades vilka beskrev det övergripande temat; Den idrottsspecifika bakgrunden, samt direkta orsaker till avhopp från tipselit: Att leva med tipselit, tränaren, syn på sig själv som fotbollsspelare, skador, och att sluta. Resultatet påvisade att de vanligaste orsakerna till att sluta med tipselit var att det tog för mycket tid och att det sociala livet utanför fotbollen därav blev lidande, samt att intresset för elitsatsning avtog. Vidare uttrycktes önskemål om en tränare, vilka spelarna kan ha en personlig relation med. En konklusion av studien var att individer i tipeslitprojektet skulle trivas bättre om det gavs förbättrade möjligheter att ägna sig åt fritidsaktiviteter utanför fotbollen och skolarbete. Detta skulle kunna leda till färre avhopp från tipselitsatsning.

Detta arbete grundar sig på fem djupintervjuer med elitsatsande elever på ett idrottsgymnasium i en medelstor svensk stad. I arbetets centrum står elevernas motivation för studier och idrott men även hur de resonerar om och påverkas av olika faktorer i sina gymnasieval. I uppsatsens inledande kapitel presenteras bakgrunden. Här ges en kort beskrivning av idrottsgymnasiet och elevhemmet där eleverna bor. Hur idrottsprogrammet är uppbyggt och skiljer sig från nationella program redovisas också. Här tas även syfte och frågeställning upp. Metodavsnittet som sedan följer tar upp avgränsningar och beskriver hur intervjuerna har genomförts. I teorikapitlet presenterar jag tidigare forskning och teorier som är relevanta för arbetet. De teorier jag behandlar här tar jag sedan upp i analysdelen, där jag jämför dem med mina resultat som presenteras under rubriken resultat. I resultatkapitlet redovisas de fem djupintervjuerna som ligger till grund för uppsatsen. Jag har valt skildra intervjuerna genom berättelser, eleverna avhandlas först individuellt och senare sammanfattas de i inledningen på analys- och diskussionskapitlet som följer resultatet. De flesta av eleverna har flyttat till staden för att kunna gå på skolan och då framför allt att kunna ta del av dess träningsmöjligheter. När det gäller skolprestationerna spelar också idrotten en viktig roll. Eleverna har i början svårt att anpassa sig till den ökade träningsdosen och det annorlunda livet hemifrån. Boendet på skolans elevhem gör ändå att eleverna snabbt kommer in livet på skolan.

Ungdomsfotbollen i Stockholm är en av de största sporterna i området där ungefär 95 000 ungdomsspelare och 100 000 ledare och föräldrar är engagerade. Idag pågår en stor debatt kring den elitsatsning som sker i sporten bland unga utövare. Både politiker och andra intressenter har debatterat om vad som kan vara bäst för ungdomarna. Utvecklingsmöjligheter för de tränare som är aktiva i ungdomsfotbollen i Stockholm finnsbland annat genom kurser som Stockholms Fotbollsförbunds erbjuder (Stockholms Fotbollsförbund, u. å.). Denna studie syftar till att undersöka kompetensutveckling för tränare hos idrottsföreningar inom ungdomsfotbollen med avgränsning till Stockholmsområdet, samt hur idrottsföreningar respektive ungdomstränare hanterar aspekten elitsatsning i samband med kompetensutveckling. Syftet har undersökts med hjälp av frågeställningarna ”Hur ser personer med erfarenhet som ungdomstränare på den kompetensutveckling som sker i deras idrottsförening?”, samt ”Hur hanterar idrottsföreningar respektive ungdomstränare aspekten elitsatsning i samband med kompetensutveckling?”. En kvalitativ ansats användes i studien, där fem semistrukturerade intervjuer genomförts med ungdomstränare i Stockholm för att samla in empiriskt material. Resultatet mynnade ut i sju olika teman och har haft utgångspunkt från tre teoretiska ramverk; IN-, I-, UT-processen, 4I-processerna samt Självstyrt lärande. Ungdomstränarna i studien menar att möjligheten till utbildningar inom idrottsföreningar sker i liten skala och att lärande på egen hand och interaktion med andra idrottstränare är den främsta nycklarna till utvecklingsmöjligheter. Respondenterna menar att de kurser som STFF kan erbjuda har en alltför grundläggande nivå och inte är särskilt utmanande. Dock är detta någonting respondenterna har förståelse för då STFFs kurser till stor del är till för att skapa baskunskaper för ungdomstränare. Kompetensutveckling avseende aspekten elitsatsning sker i liten utsträckning bland idrottsföreningar menar respondenterna och de säger att istället skapas kunskap om detta ämne till stor del genom självstyrt lärande och genom kontakt med övriga ungdomstränare. Ungdomstränarna i studien menar att de själva lär sig kring elitsatsning, för att sedan använda denna kunskap i praktiken.

<p>SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR </p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: </p><p>- Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? </p><p>- Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? </p><p>- Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? </p><p>- Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? </p><p>METOD </p><p>Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger. Datainsamlingen har skett genom att skicka ut en enkät till de 392 talangerna där vi ställde en blandning av öppna och stängda frågor för att försöka få en så bra bild som möjligt av vilka faktorer som påverkat deras utveckling som fotbollsspelare.</p><p> </p><p>RESULTAT & SLUTSATS </p><p>Vi har inte lyckats hitta någon klar väg till framgång när det gäller talangutveckling. Vi har däremot kunnat dra en del slutsatser från svaren vi fått och fått in en del förslag på förbättringar. Vi anser att det i Stockholm är en för tidig elitsatsning som påverkar många av spelarna negativt. I de tidiga tonåren kan den fysiska utvecklingen skilja sig mycket mellan olika individer/talanger och för många utslagningar i den åldern kan få många att avbryta sin elitsatsning för tidigt. Vi anser att det går att se att fotbollsgymnasium är bra för spelarnas utveckling. Det är en miljö där spelarna kan utvecklas utan att ha stora krav på kortsiktig framgång som i klubbarna. Respondenterna har överlag varit nöjda med sina karriärövergångar men det är mycket som kan gå fel vid en karriärövergång och som kan få spelarna att tappa motivationen för en fortsatt elitsatsning. Det är få som går vidare till att bli tränare eller domare, 90 % av dem som slutat spela fotboll har inte någon roll alls nu inom fotbollen. </p> / <p>AIM </p><p>The aim with this study was to examine what has happened with the football talents of Stockholm, born 1983 – 1989, both on and off the football field. The intention was to create a foundation for the football federation in Stockholm (StFF), to be used to improve their talent development. The study was based on the following main questions: </p><p>- What are the talents doing today on and off the football field? </p><p>- What is the primary influence for their development? </p><p>- How have their career transitions influenced their development? </p><p>- If they are no longer active, what are the main factors that contributed to them quitting? </p><p>METHOD </p><p>We choose to make a quantitative study. Together with the StFF, we decided to survey those who attended Bosölägret, as they at the time being were considered the best talents in Stockholm. The data collection has been made through a survey sent out too the 392 talents, where we had multiple choice and open ended questions in order to get an as good as possible view of what factors that had influenced their development as football players. </p><p>RESULTS AND CONCLUSIONS </p><p>We haven’t been able to find a clear path to success when it comes to talent development. But we have been able to draw a few conclusions based from the answers on the survey and received a few suggestions on improvements. We believe there is a too early elite investment that influences many of the players negatively. In the early teens the physical development can differ substantially between two talents/individuals and too many eliminations in that age could cause many players to abort their elite investment too early. We consider specialised football schools to be good for the development of the players. This is an environment where the players can develop without the pressure of short term success, unlike the environment in their clubs. The talents have generally been happy with their career transitions but there is a lot of aspects that can go wrong with a career transition and cause the player to quit their elite investment due to lack of motivation. Very few of the players move on to be coaches or referees, 90 % of those who have ended their playing carriers have no function at all in today’s football. </p>

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger. Datainsamlingen har skett genom att skicka ut en enkät till de 392 talangerna där vi ställde en blandning av öppna och stängda frågor för att försöka få en så bra bild som möjligt av vilka faktorer som påverkat deras utveckling som fotbollsspelare. RESULTAT &amp; SLUTSATS Vi har inte lyckats hitta någon klar väg till framgång när det gäller talangutveckling. Vi har däremot kunnat dra en del slutsatser från svaren vi fått och fått in en del förslag på förbättringar. Vi anser att det i Stockholm är en för tidig elitsatsning som påverkar många av spelarna negativt. I de tidiga tonåren kan den fysiska utvecklingen skilja sig mycket mellan olika individer/talanger och för många utslagningar i den åldern kan få många att avbryta sin elitsatsning för tidigt. Vi anser att det går att se att fotbollsgymnasium är bra för spelarnas utveckling. Det är en miljö där spelarna kan utvecklas utan att ha stora krav på kortsiktig framgång som i klubbarna. Respondenterna har överlag varit nöjda med sina karriärövergångar men det är mycket som kan gå fel vid en karriärövergång och som kan få spelarna att tappa motivationen för en fortsatt elitsatsning. Det är få som går vidare till att bli tränare eller domare, 90 % av dem som slutat spela fotboll har inte någon roll alls nu inom fotbollen. / AIM The aim with this study was to examine what has happened with the football talents of Stockholm, born 1983 – 1989, both on and off the football field. The intention was to create a foundation for the football federation in Stockholm (StFF), to be used to improve their talent development. The study was based on the following main questions: - What are the talents doing today on and off the football field? - What is the primary influence for their development? - How have their career transitions influenced their development? - If they are no longer active, what are the main factors that contributed to them quitting? METHOD We choose to make a quantitative study. Together with the StFF, we decided to survey those who attended Bosölägret, as they at the time being were considered the best talents in Stockholm. The data collection has been made through a survey sent out too the 392 talents, where we had multiple choice and open ended questions in order to get an as good as possible view of what factors that had influenced their development as football players. RESULTS AND CONCLUSIONS We haven’t been able to find a clear path to success when it comes to talent development. But we have been able to draw a few conclusions based from the answers on the survey and received a few suggestions on improvements. We believe there is a too early elite investment that influences many of the players negatively. In the early teens the physical development can differ substantially between two talents/individuals and too many eliminations in that age could cause many players to abort their elite investment too early. We consider specialised football schools to be good for the development of the players. This is an environment where the players can develop without the pressure of short term success, unlike the environment in their clubs. The talents have generally been happy with their career transitions but there is a lot of aspects that can go wrong with a career transition and cause the player to quit their elite investment due to lack of motivation. Very few of the players move on to be coaches or referees, 90 % of those who have ended their playing carriers have no function at all in today’s football.

This dissertation deals with two sports clubs and their operational development between the years 1946-1998. The research was made by a qualitative analysis of the annual reports and protocols that the clubs produced between 1946-1998. The two clubs are IFK Växjö and Växjö BK which are located in Växjö in Sweden. Our main purpose with this study was to analyze the operational development and in which way elitist drive affects the voluntary society content and culture. Results indicated that if a sports club starts with elitist sport it could have a bad impact on the voluntary sector. Elitist sport often results in more required work tasks for the members and also selection among younger athletes. A determining factor was how the clubs raised resources and how their choice of strategy in this respect affected the voluntary element in each club. The study of the development of the resources allocation, no matter if it is voluntary assistance or ready money, is a key to operate a sports club whether it is a club with elitist sport or not.

Sedan många år tillbaka har elitsatsning på barn- och ungdomar fått stor uppmärksamhet i media. Rapporteringen från media om tennisspelande juniorer som elitsatsar har skapat stora och hätska reaktioner inom både tennissverige, men även idrottssverige. Med avstamp i medias debatt om elitsatsning, ämnar följande arbete undersöka på vilket sätt tennisklubbar i Sverige möjliggör elitsatsning för juniorer upp till 18 år. För att studiens syfte skulle uppnås använde sig studien utav en ”mixed method”. En enkätundersökning skickades ut till de 40 största tennisklubbarna i Sverige, till antalet medlemmar sett. För att vidare kunna få en djupare förståelse och för att kunna fånga upp tankar, känslor och upplevelser så genomfördes semi-strukturerade intervjuer med 9 olika tennisklubbar som i någon form bedriver en elitverksamhet.  Resultatet visade att tennisklubbar möjliggör elitsatsning för juniorer på en rad olika sätt, beroende på tennisklubbens verksamhet, storlek, resurser i form av faciliteter och ekonomiska resurser. Tennisklubbarna har påverkats i olika stor utsträckning utav medias debatt om elitsatsning. Några tennisklubbar har påverkats mycket och därav fått ändra i sin verksamhet, medans några andra tennisklubbar enbart har påverkats lite eller ingenting alls. Vidare så visade resultatet att elit och elitverksamhet är ett svårdefinierat och problematiskt begrepp för många av tennisklubbarna.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Syfte</em></strong></p><p>Syftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott?</p><p> </p><p><strong><em>Metod                                                   </em></strong></p><p>Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy. Vi har bearbetat materialet i dataprogrammet SPSS. Signifikansnivån i studien är satt till mindre än 5 %.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>Vår studie visar att inställningen och attityden till studier påverkas negativt av en elitidrottssatsning. Knappt åtta av tio har angett att idrotten tar tid från studierna. Majoriteten av målgruppen elitsatsar inom sin idrott för att bli proffs. De flesta har angett att de lägger ner mer tid på idrotten än på sina studier. Båda idrotternas utövare har en snarlik inställning till idrotten, skillnaderna ser vi när det gäller sannolikheten till att kunna försörja sig på idrotten, där fotbollsspelarna anser det mer sannolikt än innebandyspelarna.</p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Fotbollsspelare som elitsatsar när de går på gymnasiet gör detta för att bli proffs och ser det som det givna framtida yrkesvalet. Studierna är också viktiga men de skulle sannolikt välja bort dessa för en karriär inom idrotten. Innebandyspelarna har i stort sett samma inställning, men anger i högre grad att det inte känns sannolikt att kunna försörja sig på sin idrott.</p>

Sammanfattning   Syfte Syftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott?   Metod                                                   Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy. Vi har bearbetat materialet i dataprogrammet SPSS. Signifikansnivån i studien är satt till mindre än 5 %.   Resultat Vår studie visar att inställningen och attityden till studier påverkas negativt av en elitidrottssatsning. Knappt åtta av tio har angett att idrotten tar tid från studierna. Majoriteten av målgruppen elitsatsar inom sin idrott för att bli proffs. De flesta har angett att de lägger ner mer tid på idrotten än på sina studier. Båda idrotternas utövare har en snarlik inställning till idrotten, skillnaderna ser vi när det gäller sannolikheten till att kunna försörja sig på idrotten, där fotbollsspelarna anser det mer sannolikt än innebandyspelarna.   Slutsats Fotbollsspelare som elitsatsar när de går på gymnasiet gör detta för att bli proffs och ser det som det givna framtida yrkesvalet. Studierna är också viktiga men de skulle sannolikt välja bort dessa för en karriär inom idrotten. Innebandyspelarna har i stort sett samma inställning, men anger i högre grad att det inte känns sannolikt att kunna försörja sig på sin idrott.