Syftet med examen, inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, är att transformera Nitrolackfabriken, på Lövholmen i Stockholm, till en burleskklubb för festsugna att besöka. Detta adderar ett nytt sätt att samlas i ett nattlivsformat som i längden kommer förstärka Stockholms uteliv genom gemenskap, kultur och dans. Genom att använda inredningsarkitektens metoder och verktyg för att analysera, förstå samt transformera ett befintligt rum till nytt bruk, önskar jag med mitt projekt inspirera Stockholm att implementera fler variationer på klubbscener i en innerstads alltmer insomnande nattliv.   En stads nattliv är väsentligt för gemenskap, kultur, välmående och även turism, men i Stockholm har allt fler klubb- och konsertlokaler tvingats stänga ner. Detta har påverkat staden till att få en minskad variation på nattliv och nattklubbar som är i samband med show eller underhållning är nästintill obefintligt.   Burlesk, en varietéunderhållning som varit aktiv sedan 1860-talet, spelar idag en aktiv och viktig roll på olika klubbar runt om i världen. Det hedrar en gammal konstform samtidigt som det underhåller och hjälper festdeltagare att enas i en klubbmiljö samt skapar ett sammanhang att samlas runt.    Burlesken är också i ständig transformation. På 1600-talet betydde burlesk parodi, gyckleri eller hån. Under 1800- och 1900-talen uppkom burlesken, med inspiration från ordet, i form av varietéunderhållning som innehöll dans och ”striptease”, i feministisk anda. Interiörerna för dessa shower hölls i lokaler med viktoriansk stil, något som många förknippar med burlesk idag.   När stora delar av Stockholm stad revs under 1940-talet och framåt förlorade stadskärnan många historiska byggnader, och därmed deras vackra interiörer. Eftersom äldre och historiska interiörer idag är få eller rivs (och i takt med burleskens transformation och utveckling), vill jag förädla konstformen genom att bidra med ett nytt interiörsförslag som tillgängliggör burlesk ytterligare. Jag anser att en burleskklubb, på rätt plats i Stockholm, kan främja Stockholms trötta nattliv.   Mitt designförslag, ”Transparent Terrain”, är en burleskklubb placerad i Nitrolackfabriken på Lövholmen. Designförslaget är anpassat utefter Nitrolackfabrikens volym, mått och rumsligheter, men inte förhållet till dess skick eller exteriöra aspekter. Nitrolackfabrikens utsida fungerar alltså som skal där dess insida är lekytan jag använt mig av.   Designförslaget är framtaget genom analyser, undersökningar, abstraktioner och ytterligare metoder. Detta har sammanfattats i gestaltningar i form av planlösningar med fokus på form, aktivitet och rörelse genom rummet – både för besökaren och burleskartisten.

Den här uppsatsen undersöker kombinationen av gurlesk estetik och existentialistisk ångesttematik i Mare Kandres Bübins unge (1987) och Aliide, Aliide (1991). Syftet är att nå en djupare förståelse för det jag här kallar för det mörka flickskapet, en benämning på den existentiella smärta som Kandres flickkaraktärer ständigt tycks erfara och som utgör ett av de mest återkommande och uppmärksammade inslagen i romanerna – men även i författarskapet i stort. Uppsatsen både vidareutvecklar och bryter med föregående studier av detta tema: medan tidigare läsningar tenderar att söka efter orsaken till karaktärernas inre mörker i själva flickskapet, är min ambition att undersöka kopplingen mellan flickskap och mörker utan att prioritera det förra framför det senare. Att läsa romanernas skildringar av det mörka flickskapet som gurleska uttryck för existentiell ångest visar att verken inte nödvändigtvis behöver förstås som tematiserande ett kvinnligt betingat lidande, men samtidigt att den skildrade existentiella ångesten kan bottna i just kvinnlig erfarenhet. Med avstamp i Arielle Greenbergs teori om det gurleska och Maria Margareta Österholms vidareutveckling av begreppet samt Martin Heideggers fenomenologiska syn på existentiell ångest gör jag en komparativ analys av romanernas skildringar av det mörka flickskapet. I analysen diskuteras följande frågor: Vilka gurleska drag kan identifieras i skildringarna av det mörka flickskapet? Vilka likheter och skillnader finns mellan Kandres skildringar av smärtsamt flickskap och Heideggers beskrivning av existentiell ångest? Hur samverkar de gurleska och existentialistiska uttrycken, och hur påverkar de varandra? Uppsatsens slutsats är att det mörka flickskapet i romanerna ger uttryck för en gurlesk existentialism – ett begrepp som utöver att ringa in en estetisk och filosofisk säregenhet hos Kandre visar att de till synes omaka inriktningarna existentialism och gurlesk kan mötas i symbios.