Studien är en fallstudie över nattlivets utveckling under den senaste tioårsperioden i Stockholm stad. Syftet är att utforska hur politiken, de reglerande myndigheterna, och branschen förhåller sig till det geografiska rummet och dess förutsättningar, samt vad deras förhållningssätt, gett för återverkningar i lokaliseringen av nattlivet. Studien har genomförts genom intervjuer med politiker, tjänstemän och nattklubbsägare som alla är involverade i produktionen och regleringen av nattliv. En kartering av stadens nattlivsverksamheter har också genomförts. Studien bidrar till det forskningsfält som behandlar nattlivs-politik och reglering i koppling till det neoliberala paradigmet, genom att sätta utvecklingen av nattliv i ett geografiskt sammanhang. Resultaten visar att staden vill utöka nattlivet men är begränsade av de nationella lagarna. Under den studerande perioden har nattlivet utökats söderut och nya nattlivsdistrikt har bildats. Denna utveckling går att se som en samspelsprocess mellan bransch, politik och regelverk.

Syftet med examen, inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, är att transformera Nitrolackfabriken, på Lövholmen i Stockholm, till en burleskklubb för festsugna att besöka. Detta adderar ett nytt sätt att samlas i ett nattlivsformat som i längden kommer förstärka Stockholms uteliv genom gemenskap, kultur och dans. Genom att använda inredningsarkitektens metoder och verktyg för att analysera, förstå samt transformera ett befintligt rum till nytt bruk, önskar jag med mitt projekt inspirera Stockholm att implementera fler variationer på klubbscener i en innerstads alltmer insomnande nattliv.   En stads nattliv är väsentligt för gemenskap, kultur, välmående och även turism, men i Stockholm har allt fler klubb- och konsertlokaler tvingats stänga ner. Detta har påverkat staden till att få en minskad variation på nattliv och nattklubbar som är i samband med show eller underhållning är nästintill obefintligt.   Burlesk, en varietéunderhållning som varit aktiv sedan 1860-talet, spelar idag en aktiv och viktig roll på olika klubbar runt om i världen. Det hedrar en gammal konstform samtidigt som det underhåller och hjälper festdeltagare att enas i en klubbmiljö samt skapar ett sammanhang att samlas runt.    Burlesken är också i ständig transformation. På 1600-talet betydde burlesk parodi, gyckleri eller hån. Under 1800- och 1900-talen uppkom burlesken, med inspiration från ordet, i form av varietéunderhållning som innehöll dans och ”striptease”, i feministisk anda. Interiörerna för dessa shower hölls i lokaler med viktoriansk stil, något som många förknippar med burlesk idag.   När stora delar av Stockholm stad revs under 1940-talet och framåt förlorade stadskärnan många historiska byggnader, och därmed deras vackra interiörer. Eftersom äldre och historiska interiörer idag är få eller rivs (och i takt med burleskens transformation och utveckling), vill jag förädla konstformen genom att bidra med ett nytt interiörsförslag som tillgängliggör burlesk ytterligare. Jag anser att en burleskklubb, på rätt plats i Stockholm, kan främja Stockholms trötta nattliv.   Mitt designförslag, ”Transparent Terrain”, är en burleskklubb placerad i Nitrolackfabriken på Lövholmen. Designförslaget är anpassat utefter Nitrolackfabrikens volym, mått och rumsligheter, men inte förhållet till dess skick eller exteriöra aspekter. Nitrolackfabrikens utsida fungerar alltså som skal där dess insida är lekytan jag använt mig av.   Designförslaget är framtaget genom analyser, undersökningar, abstraktioner och ytterligare metoder. Detta har sammanfattats i gestaltningar i form av planlösningar med fokus på form, aktivitet och rörelse genom rummet – både för besökaren och burleskartisten.

Under 2010-talet har det rapporterats om en ökning och förändring i Stockholms nattliv, samtidigt som lokaltidningar skrivit om enskilda nedstängningar av HBTQ+klubbar. Vi ser därmed ett behov av att samla kunskap och skildra erfarenheter som är situerade i Stockholms HBTQ+nattliv, då vi anar att olika delar av nattlivet existerar på olika villkor och har olika förutsättningar för att etableras och fortleva. Syftet med denna studie är att undersöka hur HBTQ+nattlivet i Stockholm utvecklats under 2010-talet, genom att utforska HBTQ+nattplatsers roller, förutsättningar och samla levda erfarenheter från personer som är medskapare i Stockholms HBTQ+ nattliv: Nattlivsarrangörer, HBTQ+ personer och Stockholms stad. För att värna den mångfald av upplevelser som ryms inom HBTQ+nattlivet anammar vi en explorativ ansats till medskaparnas perspektiv som samlats genom kvalitativa intervjuer och en kvalitativ enkät. För att situera de erfarenheter som upplevts i HBTQ+nattlivet har vi även, utifrån klubbguider och samtal, inventerat de HBTQ+nattplatser som funnits i Stockholm under 2010-talet. Denna inventering presenteras i en serie ‘röriga’ kartor som skildrar HBTQ+nattlivets olika sätt att organiseras och dess geografiska utbredning. Centrala begrepp i studien är kodade rum och emotionella geografier samt förståelsen för hur upplevelser av att röra sig i staden samspelar med stadens materialitet och producerar normer och kroppsligt situerad kunskap. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i tre nivåer: nattklubben, kvarteret och staden. Resultatet illustrerar att HBTQ+nattlivet är en viktig frizon i stadens mer riskfyllda, heteronormativt präglade geografi och ett tryggt rum för HBTQ+personer för identitetsutforskning, queera kulturuttryck, självacceptans och för att knyta värdefulla sociala kontakter. I gränslandet mellan klubben och staden uppstår konflikter och friktion mellan kvarterets boende och klubbens arrangörer och besökare, och att arrangera klubb präglas av en konstant kamp att få synas och höras i kvarteret. Studien visar att olika grupper inom HBTQ+spektrat har olika förutsättningar att ta plats i staden, där gay-identifierande män är mest framträdande i det permanenta HBTQ+nattlivet, och lesbiska och queeridentifierande publiker främst skapar rum i nattlivet i form av oregelbundet återkommande klubbevent. Resultatet indikerar vidare att HBTQ+identifierande POCs har varit minst representerade i HBTQ+nattlivet under 2010-talet. Konflikter kring klubbens ljudnivåer, tillsammans med höga hyresnivåer, är de mest framträdande utmaningarna som HBTQ+nattlivsarrangörer erfarer. Det har lett till en minskning i antal HBTQ+nattplatser, omlokalisering från den centrala innerstaden och en ökning av mer efemära nattplatser under den studerade tidsperioden. Viktiga sociala mötesplatser har gått förlorade och HBTQ+personers möjlighet att kollektivt ta plats i staden har avsevärt påverkats. Steg har tagits från kommunens sida i maj 2021 att lyfta nattlivet i stort i stadens planering. Den här studien visar att HBTQ+nattlivsarrangörer är i behov av riktat stöd och erkännande från kommunen av den viktiga sociala infrastruktur som HBTQ+nattlivet utgör, för att säkerställa dessa platsers överlevnad och stadens status som HBTQ+vänlig. / During the 2010s, there have been reports of changes in Stockholm’s nightlife, as well as of closures of LGBTQ+ clubs. We thus see a need to gather knowledge and highlight experiences that are situated in Stockholm’s LGBTQ+ nightlife, as we suspect that different parts of the nightlife exist on different terms and have different conditions for establishment and survival. The purpose of this study is to investigate the development of the LGBTQ+ nightlife in Stockholm between 2010 and the beginning of 2020 and to explore the roles and conditions of LGBTQ+ nightlife through experiences of people who are co-creators of Stockholm’s LGBTQ+ nightlife. In ‘co-creators’ we include LGBTQ+ nightlife organizers, LGBTQ+ nightlife participants as well as planning representatives and policymakers in Stockholm municipality. To safeguard the diversity of experiences that can be found within the LGBTQ+ nightlife, we adopt an exploratory approach to the co-creators’ perspectives, that are gathered through qualitative interviews and a qualitative questionnaire. In order to situate the experiences in the LGBTQ+ nightlife of Stockholm during the 2010s, we also make an inventory of the LGBTQ+ night-time spaces that have existed in the city during this period. The inventory is presented as a series of ‘messy’ maps that embrace the heterogeneous character of the different ways Stockholm’s LGBTQ+ nightlife is organized. Central concepts in this study are coded spaces and emotional geographies, and the understanding of how experiences of moving through the city interact with the city’s materiality and produce norms and bodily situated knowledge. The empirical material is analyzed on the basis of three scales: the nightclub, the neighborhood and the city. The results illustrate that LGBTQ+ night-time spaces are important safe(r) spaces for LGBTQ+ people in an otherwise heterosexualized city. They are spaces for exploring queer identities and culture, cultivating self-acceptance and making valuable social contacts. In the borderland between the club and the city, conflicts and friction arise between the neighborhood’s residents and the club’s organizers and visitors, which hinders the LGBTQ+ nightlife to be seen and heard in the neighborhood. The study shows that different social groups within the LGBTQ+ community have different conditions for taking up space in the city, where gay-identifying men are the most prominent group in the permanent LGBTQ+ nightlife, and queer and lesbian identifying groups mainly create night-time spaces through irregular pop-up events. The empirical material further indicates that queer POC publics are the least represented within Stockholm’s LGBTQ+ nightlife during the 2010s. Conflicts surrounding noise pollution, along with rent increases, are the main obstacles facing all types of LGBTQ+ night-time spaces in Stockholm, which have led to a reduction in numbers, an increased relocalization to peripheral urban areas, and the adoption of more ephemeral forms of nightlife organization. Important social infrastructure has been significantly affected and the presence of LGBTQ+ nightlife in Stockholm has been reduced. Steps have been taken by Stockholm municipality as of May 2021 to promote the city’s nightlife in general. This study shows that LGBTQ+ night-time venues are in need of direct support and municipal recognition of the provision of safe spaces that they constitute, in order for Stockholm’s LGBTQ+ nightlife to survive and to maintain the city’s status as progressive and LGBTQ+ friendly.

The purpose of this study was to examine in depth and analyze how and on what basis selection of guests managed by doormen primarily in an exclusive bistro in Stockholm. Qualitative methods in the form of personal interviews with door staff and participant observations were made. Interviews with doormen who work at two other similar places have also been carried out in order to find the differences and similarities in the selection process. To connect the results in a scientific way, we have mainly used Pierre Bourdieu's theories of capital forms and the field, and Göran Ahrne and Apostolis Papakostas organization theories. Previous research related to the phenomenon of selection in one way or another, along with the overarching theories, are used to answer the questions and purpose of this study. The study has concluded that membership, social networks, appearance and material assets are critical to be included in bistros that happens to have implicit rules and criteria. It has been found that these mechanisms can be translated in to sociological terms as social capital, cultural capital and doxa (norms). It would also show that the doormen in this study consider the individual’s class membership to be a more important attribute rather than ethnicity in the selection process. / Studiens syfte var att på djupet undersöka och analysera hur och på vilka grunder selekteringen av gäster sköts av dörrvakterna på framförallt en exklusiv krog i Stockholm. Kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer med dörrvakterna samt deltagande observationer gjordes. Intervjuer av dörrvakter som arbetar på tre andra snarlika krogar har också genomförts i syfte att hitta skillnader och likheter i selekteringsprocessen. För att koppla resultaten på vetenskapligt vis har vi främst använt oss av Pierre Bourdieus teorier kring kapitalformer och fält, samt Göran Ahrne och Apostolis Papakostas organisationsteorier. Tidigare forskning som berör fenomenet selektering på ett eller annat sätt har tillsammans med de övergripande teorierna används för att besvara syfte och frågeställning. Studien har kommit fram till att bland annat medlemskap, sociala nätverk, utseende, materiella tillgångar och attityd är avgörande för att bli inkluderad på krogar som visar sig ha implicita regler och kriterier. Det har visat sig att dessa mekanismer kan översättas till sociologiska begrepp som socialt kapital, kulturellt kapital och doxa (normer). Det skulle även visa sig att dörrvakterna i denna studie betraktar individers klasstillhörighet som ett viktigare attribut än etnicitet i selekteringsprocessen.

Bakgrund: Sociala tillställningar som barer, restauranger och evenemang utgör miljöer med folkansamlingar. Studerat ur ett säkerhetsperspektiv utgör miljöer med folkansamlingar en fara, likt andra platser, men en gemensam faktor är mycket folk vid ett och samma tillfälle. I syfte att minska antalet olyckor och skador är ett säkerhetsarbete en del av samhällets satsning och arbetet styrs initialt av lagar. Det finns inbyggda tekniska åtgärder i lokalens byggnad och verksamheten har ett ansvar för att etablera ett organisatoriskt säkerhetsarbete. Det är inte skrivet i sten hur helheten av ett säkerhetsarbete ska bedrivas men empiri och teorier inom området ger en insikt i tillvägagångssätt. Syfte: Studien undersöker hur verksamheter inom nattlivs- och evenemangsbranschen bedriver ett säkerhetsarbete utifrån fara för personer som besöker lokalen. Specifikt ämnar uppsatsen undersöka metodiken och arbetssättet bakom säkerhetsarbetet samt vilka eventuella teoretiska antaganden som arbetet baserats på. Uppsatsen undersöker eventuella skillnader beroende på verksamhetens omfattning. Metod: Metoden är en kvalitativ deskriptiv studie, induktiv ansats och tillämpar kvalitativ innehållsanalys. Urvalet är strategiskt och utgår från två städer i Sverige. Totalt har sex stycken verksamheter intervjuats med en variation av maximalt antal gäster och typ av tillställning. De benämns som "små verksamheter" maximalt 1500 personer och "stora verksamheter" över 1500 personer. De små verksamheterna är nattklubbar och de stora verksamheterna är en nattklubb med evenemang, en verksamhet med evenemang och en arena. Resultat och slutsats: Studien är en indikation hur ett säkerhetsarbete bedrivs inom nattlivs- och evenemangsbranschen. De små verksamheterna bedriver arbetet utifrån ett vardagligt säkerhetsarbete, i syfte att uppfylla rådande lagar. Organisatoriska barriärerna är beroende av de inbyggda tekniska åtgärderna. Utan ett tekniskt system finns ingen strategi. De saknar barriärer för att hantera oförutsedda händelser. De stora verksamheterna har ett säkerhetsarbete med oberoende barriärer och beslutsfattande på fler nivåer. De har fler barriärer för utförutsedda händelser då organisationen kan agera utan teknik. De två mindre av de stora verksamheterna inte är lika utarbetade som den största, arenan. Den ena hanterar folkmassan innan, under och efter eventet men enbart med ett fokus på brand och utrymning. Den andra kan precis som arenan styra hur människorna rör sig under eventet. Det är dock enbart den största verksamheten (arenan) som följer en teoretisk ram, den så kallade riskhanteringsprocessen. På arenan sker beslut på fler nivåer och de hanterar risker utifrån riskens karaktär. Genomgående finns en bristande insikt i lokalens design och ett gap mellan bygg och förvaltning. Att hantera den mänskliga aspekten är särskilt undermålig i de mindre verksamheterna. Enligt rådande empiri och teorier behöver strategier utarbetas för multipla säkerhetssystem i syfte att hantera oförutsedda händelser. / Background: Public gatherings in confined spaces such as bars, restaurants and events relates to crowds. From a safety focused perspective, environments with crowds carry with them a degree of risk. A work of safety is therefore an effort to recude accidents and injuries. The safety guidelines are initially regulated by laws which contains a mixture of technical systems and a risk management team. There is no step by step guide which details how to set up a safety procedure, rather agreed upon empirics and theories in the field which provides a broad and loosely defined set of terms which can be met. Scope: The aim of the study is to explore the work safety procedures in the field of nightlife and social gatherings. Specifically, this thesis explores the strategy and methods of implementing safety procedures and if they are based on theoretical assumptions. It also explores differences between the size of venues. Method: The study is done in a qualitative nature, using qualitative content analysis with an inductive design. The selection of locations have been strategically chosen from two towns in Sweden. The study contains six objects with an variation of maximum amount of guests and type of event. They are called "small venues" with a maximum of 1500 person and "large venues" with a capacity exceeding 1500 person. In the study small venues are nightclubs while the large venues include a nightclub with event, a venue with musical gathering and an arena. Results and conclusion: The study is represents a small selection of how the work safety procedures are organised in the field of the nightlife and entertainment industry. The safety guidelines of the small venues are made to meet the minimum standards set in place by the law. The safety procedures of these venues primarily rely on technical barriers. These organisations were observed to have very basic emergency procures and very little idea how to handle unknown incidents. The studies large venues have independent safety organizations several levels of independent risk management. These venues have extended their strategies to handle unknown incidents, because they can act independently or interact with technical support. The two smaller of the larger venues, do not have the same established safety strategies in place as the biggest one. They all have a strategy to control crowd movements in case of emergency. The other venue take one more step, and features strategies to handle the movement of the crowd during the event routinely. The biggest venue’s strategies are extrapolated from a basis of one theoretical assumption, a safety management model. Throughout the brand lack of understanding relate to the design of the actual place. There is also a perceived knowledge gap between the buildings design and the management of the venue. There is little effort to manage the behaviour in these venues, especially the small venues observed in the study. According to empirics and theories the venues in the study need to develop strategies to create multiple safety systems (barriers) to handle unknown incidents.

The consumer behaviour is adapting within industries due to new technologies such as smart phones. As consumer behaviour changes so do companies by adapting their way of engaging and interacting with their customers. This provides potential to innovate new service offerings. Successfully launching new services which provide value for the customer is faced with risk of failure. To mitigate risks associated with failure, a clear understanding of the customer can aid with understanding what value a service offering should provide to be successfully adopted by the market. Due to customer experience being unique for each individual, personalization is a technique which could be used within software to improve the customer experience. Challenges could arise in terms of scarcity of data which can impact the performance negatively of a data driven algorithm. However, veracity is another aspect of data known to be associated with the potential to improve performance. Based on these two issues, this study conducted a sequential mixed methods study consisting of an etnographic study on Instagram to better understand the customer experience within nightlife. Furthermore, the netnographic study enabled the construction of a gold standard, which were used while conducting a GSDMM topic modelling experiment with the purpose to evaluate what topics required further pre-processing due to high ambiguity of the text content. Findings from the netnographic study and its implication for customer experience was discussed from the point of view of a software service offering. This study suggests software offerings within nightlife to improve customer experience during the pre-purchasing phase by considering aspects related to age, interests in atmosphere, type of activity, preferred music genres, spending time with friends or facilitating escapism. The discussed service has negligible control during the post-purchasing stage suggesting that the firm could innovate controlled touchpoints, such experiences can be related to anticipation, joy, celebration, social adventures, memory of previous nights out (stories), current music preferences or new desires occurring spontaneously. Upon adopting a service dominant logic, this study suggests that software services can facilitate the customer experience within nightlife through co-creation, since with the proper usage of data, network effects could occur between the customer and an organizer or venue within nightlife, but also between customer to customer. A future study is proposed to investigate how the coordination could be conducted through crowd-sourced based interactions where the software functions as an overseer of a multi-actor setting to provide further insights regarding how such coordination impacts the co-creation of value. / Konsumentbeteende förändras inom industrier mot bakgrund av att nya teknologier introduceras, till exempel smarttelefoner. Då konsumentbeteendet förändras, gör även företagen förändringar i hur de involverar och interagerar med kunder. Dessa förändringar ger möjligheter för att utveckla eller ta fram nya tjänster. Samtidigt finns utmaningar vid lansering av nya tjänster. För att minska riskerna vid lansering av nya tjänster kan en god förståelse av konsumenten tydliggöra vilket värde en tjänst bör erbjuda för att bemötas positivt av marknaden. Då kundupplevelse är unikt för varje person, kan individualiseringstekniker inom mjukvara tillämpas för att förbättra kundupplevelsen. Det kan däremot uppstå problem när det är bristfälligt med data som algoritmen kan använda sig av. Kvalité och valt fokus på data kan dock förbättra algoritmens prestationer. Mot bakgrund av de två redogjorda problemen, genomfördes en sekventiellt blandad metodstudie bestående av en nätnografisk studie på Instragram för att utöka förståelsen av kundupplevelsen inom nattlivet. Resultatet från nätnografistudien har därefter använts för att konstruera en guldstandard vilket tillämpades på en ämnesklassificerare vid namn GSDMM. Syftet med ämnesklassifikationsexperimenten var att förstå vilka ämnen som skrivs med en hög grad av tvetydighet och därför komma att kräva en mer gedigen förbehandling av den textbaserade informationen. För att tillägga, har insikter från nätnografistudien diskuterats och dess betydelse för kundupplevelsen utifrån en mjukvarutjänsts perspektiv. Studien tyder på att mjukvarutjänster inom nattlivet kan förbättra kundupplevelsen i förköpsstadiet genom att beakta aspekter relaterat till ålder, föredragen stämning, typ av aktivitet, föredragna musikgenrer, att vara med vänner eller framhävning av eskapism. Den diskuterade tjänsten har försumbar kontroll av kundupplevelsen i efterköpsstadiet, därför föreslås införandet av kontrollerbara interaktioner med tjänsten. Sådana upplevelser bör fokusera på att spänna förväntningar, glädje, firande, sociala äventyr, minnen från tidigare utgångar (berättelser), föredragen musik i stunden eller nya önskemål som uppstår spontant under utgången. Vid tillämpning av tjänstedominantlogik indikerar studien att mjukvarutjänster kan förbättra kundupplevelsen genom samskapande, eftersom vid korrekt användning av data, kan nätverkseffekter förekomma mellan dels kund och organisatör eller lokal inom nattlivet, men även mellan kund och kund. Fortsatta studier föreslås forska om hur samverkan kan koordineras genom crowdsource-baserade interaktioner där en mjukvarutjänst fungerar som kontrollant/moderator av en multi-aktörkonstellation. En sådan studie kan ge förståelse om hur koordinationen påverkar värdeskapandet under samverkan.

Polulärvetenskaplig sammanfattning Uppsatsens undersökning är en kartläggning av lagstiftning och reglering gällande gaturummen i Stockholm 1650-1750. Syftet är att se på hur myndigheterna försökte komma tillrätta med nattliga ordningsproblem, samt vilka ideal och motiv som låg bakom reglerna. Källmaterialet består av förordningar och kungörelser utgivna av Kungl. Maj:t och Stockholms magistrat i det tidigmoderna Stockholm 1650-1750. Metoden till analysen består av diskursanalys, där fasta tas på samhälleliga diskurser som kan avläsas i källmaterialet, och då utifrån kategorier som kön, klass och makt. Undersökningens resultat visar på en kristlig ideal av ordning för de offentliga miljöerna och nattlivet. Lagstiftningen följer även den internationella utvecklingen för tidigmoderna städer, med gatuplanering, införandet av gatubelysning och en förskjutning av dygnsrytmen. Det materiella ordnandet, samt idealen av ordningsamma goda kristliga medborgare sammanfaller även med Sveriges stormaktsideal. I källmaterialet finns även spår av förhandling mellan myndigheter och medborgare. Lagstiftningen anpassas utifrån medborgarnas klagomål och påtryckningar, det sker en förhandling av statens våldsmonopol och medborgarnas individuella rättssäkerhet. I det tidigmoderna Stockholm är individuell rättssäkerhet kopplat till samhällsställning.       Undersökningen visar även på att medborgarna fungerar som lagens förlängda arm, med en angivarkultur som uppmuntras. De ur högre stånd hade traditionellt fungerat som förmyndare och beskyddare för de med lägre samhällelig ställning, och i och med införandet av stadsvakten bestående av medborgare ur de lägre ständerna, ställs denna ordning ur spel - vilket resulterar i en del konflikter.