The purpose of this study is to delve into the role of social identity, identification and socialization among bouncers in Stockholm. In this text I have studied the night-time reality for bouncers in the night time economy of Stockholm. How do bouncers identify themselves, the perspective of an individual agent within a structural system? This study provides an insight into the community of bouncers, a cognizance into a community who works the doors of Stockholm. A community we often read about and most have an opinion on but rarely see anything other than a big guy behind a badge or a bullet-proof vest. This is a study about these very individuals known as bouncers.    Keywords: bouncers, doormen, security guards, night-time economy, identity, community, culture

The purpose of this study was to examine in depth and analyze how and on what basis selection of guests managed by doormen primarily in an exclusive bistro in Stockholm. Qualitative methods in the form of personal interviews with door staff and participant observations were made. Interviews with doormen who work at two other similar places have also been carried out in order to find the differences and similarities in the selection process. To connect the results in a scientific way, we have mainly used Pierre Bourdieu's theories of capital forms and the field, and Göran Ahrne and Apostolis Papakostas organization theories. Previous research related to the phenomenon of selection in one way or another, along with the overarching theories, are used to answer the questions and purpose of this study. The study has concluded that membership, social networks, appearance and material assets are critical to be included in bistros that happens to have implicit rules and criteria. It has been found that these mechanisms can be translated in to sociological terms as social capital, cultural capital and doxa (norms). It would also show that the doormen in this study consider the individual’s class membership to be a more important attribute rather than ethnicity in the selection process. / Studiens syfte var att på djupet undersöka och analysera hur och på vilka grunder selekteringen av gäster sköts av dörrvakterna på framförallt en exklusiv krog i Stockholm. Kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer med dörrvakterna samt deltagande observationer gjordes. Intervjuer av dörrvakter som arbetar på tre andra snarlika krogar har också genomförts i syfte att hitta skillnader och likheter i selekteringsprocessen. För att koppla resultaten på vetenskapligt vis har vi främst använt oss av Pierre Bourdieus teorier kring kapitalformer och fält, samt Göran Ahrne och Apostolis Papakostas organisationsteorier. Tidigare forskning som berör fenomenet selektering på ett eller annat sätt har tillsammans med de övergripande teorierna används för att besvara syfte och frågeställning. Studien har kommit fram till att bland annat medlemskap, sociala nätverk, utseende, materiella tillgångar och attityd är avgörande för att bli inkluderad på krogar som visar sig ha implicita regler och kriterier. Det har visat sig att dessa mekanismer kan översättas till sociologiska begrepp som socialt kapital, kulturellt kapital och doxa (normer). Det skulle även visa sig att dörrvakterna i denna studie betraktar individers klasstillhörighet som ett viktigare attribut än etnicitet i selekteringsprocessen.

En beskrivning av ett borgarhus i trä från 1700-talet, tillika grafisk verkstad för konstnärer. Huset Krogen Amerika i Linköping är ett av de äldsta trähusen som är bevarat på sin ursprungsplats. Det sätts här in i en historisk och socialhistorisk kontext. Syftet är framförallt att beskriva hur konstnärsföreningeen " Krogen Amerika- Grafikcentrum i Östergötland" bildades och flyttade in sin verksamhet i det gamla huset. Här ges också en förklarande teori om hur föreningslivets höjdpunkt, grafikens uppsving som konstform och rivningsvågen i Sverige under 1960-1970-talet sammanstrålade och gav upphov till att flertalet konstnärdrivna föreningar bidrog till att rädda äldre byggnader från rivning. Vidare fastställs även varför just kulturaktörer är en exemplarisk grupp vad gäller bevarandet av äldre hus på sin ursprungsplats.