Syftet med studien är att beskriva och analysera studie- ochyrkesvägledares funktion i samband med elevers övergång från Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sätts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vägledning. Studien är avgränsad så till vida att den endast utgår frånstudie- och yrkesvägledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien är kvalitativ, metoden är semistrukturerade intervjuer och urvalet bestårav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvägledare som äranställda som det inom Sfi. Resultatet är att vägledare arbetar med informationoch vägledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning. Samarbete internt och externtär såväl ett hinder som en möjlighet för arbetet. Vägledare fungerar både somdörrvakter och dörröppnare i förhållande till elevernas övergångar till studieroch arbete. Det förekommer även cooling down och pushing up i förhållande tillelevernas tankar om framtiden. Det finns en motsättning mellan styrdokument förSfi och vägledning, där den ena starkt betonar arbetsmarknad och den andraindividen. Vägledarna arbetar inom en utbildningsform som i hög gradreproducerar rådande klass-, köns- och etnicitetsnormer.

The purpose of this study was to examine in depth and analyze how and on what basis selection of guests managed by doormen primarily in an exclusive bistro in Stockholm. Qualitative methods in the form of personal interviews with door staff and participant observations were made. Interviews with doormen who work at two other similar places have also been carried out in order to find the differences and similarities in the selection process. To connect the results in a scientific way, we have mainly used Pierre Bourdieu's theories of capital forms and the field, and Göran Ahrne and Apostolis Papakostas organization theories. Previous research related to the phenomenon of selection in one way or another, along with the overarching theories, are used to answer the questions and purpose of this study. The study has concluded that membership, social networks, appearance and material assets are critical to be included in bistros that happens to have implicit rules and criteria. It has been found that these mechanisms can be translated in to sociological terms as social capital, cultural capital and doxa (norms). It would also show that the doormen in this study consider the individual’s class membership to be a more important attribute rather than ethnicity in the selection process. / Studiens syfte var att på djupet undersöka och analysera hur och på vilka grunder selekteringen av gäster sköts av dörrvakterna på framförallt en exklusiv krog i Stockholm. Kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer med dörrvakterna samt deltagande observationer gjordes. Intervjuer av dörrvakter som arbetar på tre andra snarlika krogar har också genomförts i syfte att hitta skillnader och likheter i selekteringsprocessen. För att koppla resultaten på vetenskapligt vis har vi främst använt oss av Pierre Bourdieus teorier kring kapitalformer och fält, samt Göran Ahrne och Apostolis Papakostas organisationsteorier. Tidigare forskning som berör fenomenet selektering på ett eller annat sätt har tillsammans med de övergripande teorierna används för att besvara syfte och frågeställning. Studien har kommit fram till att bland annat medlemskap, sociala nätverk, utseende, materiella tillgångar och attityd är avgörande för att bli inkluderad på krogar som visar sig ha implicita regler och kriterier. Det har visat sig att dessa mekanismer kan översättas till sociologiska begrepp som socialt kapital, kulturellt kapital och doxa (normer). Det skulle även visa sig att dörrvakterna i denna studie betraktar individers klasstillhörighet som ett viktigare attribut än etnicitet i selekteringsprocessen.