No description available.

I den här studien har yrkeskategorin ordningsvakter undersökts i förhållande till frågan om emotionellt arbete. Studien syftade till att undersöka yrkesrollen som ordningsvakt och hur det emotionella arbetet uttrycktes i yrkesrollen. De frågeställningar som studien har besvarat är hur ordningsvakterna upplever sin yrkesroll i det emotionella arbetet, hur hanterar ordningsvakter känslor som uppstår i arbetet samt vad det finns för krav på uppvisningen av känslor. Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av det teoretiska ramverket som låg till underlag för analysen av det empiriska materialet och utgick från Goffmans teori om dramaturgi och Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Studien utgick från en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med tio ordningsvakter och där vi analyserade det empiriska materialet utifrån en statisk-dynamisk metod. Resultatet av det analyserade textmaterialet visade på att ordningsvakterna upplevde att de träder in i en yrkesroll som ställdes inför en konflikt mellan känslor och yrkesrollen, som framförallt kontrollerades av allmänheten.

The purpose of this study is to delve into the role of social identity, identification and socialization among bouncers in Stockholm. In this text I have studied the night-time reality for bouncers in the night time economy of Stockholm. How do bouncers identify themselves, the perspective of an individual agent within a structural system? This study provides an insight into the community of bouncers, a cognizance into a community who works the doors of Stockholm. A community we often read about and most have an opinion on but rarely see anything other than a big guy behind a badge or a bullet-proof vest. This is a study about these very individuals known as bouncers.    Keywords: bouncers, doormen, security guards, night-time economy, identity, community, culture

Debatten kring ordningsvakternas roll gällande trygghetsarbetet i samhället har blivit allt mer aktuell. Fler och fler kommuner ansöker om ordningsvaktsfördordnanden för att patrullera på otrygga platser, trots att detta ligger utanför ordningsvakternas traditionella arbetsområde, samtidigt som deras inflytande på tryggheten står något oklar. Syftet med denna studie är att utvärdera effekten av implementerandet av ordningsvakter på ett centralt beläget stationsområde i Järfälla kommun. Studien baseras huvudsakligen på en baslinje- och en eftermätning i enkätform som genomförts innan och efter implementerandet av ordningsvakter, men också på kriminalstatistiken från det studerade området. Analysen som genomförts med hjälp av statistiska sambandsanalyser i SPSS har fokuserat på att se hur tryggheten utvecklats i ordningsvakternas förordnandeområde, med särskilt fokus på utvecklingen mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor. Dessutom har utvecklingen av den registrerade brottsligheten analyserats genom kriminalstatistiken. Resultatet indikerar att tryggheten inte ökats av insatsen. Däremot har konsekvenserna av otryggheten minskat, och då främst bland kvinnor. Vidare antyder kriminalstatistiken att den registrerade brottsligheten legat relativt konstant de senaste 10 åren, och att implementeringen av ordningsvakter inte haft någon mätbar effekt på de brottstyper som inkluderats i studien. Framtida studier bör likt denna genomföra mätningar vid flera tillfällen över tid med en implementerad trygghetåtgärd däremellan för att bättre kunna uttala sig om åtgärdens direkta påverkan på tryggheten. Samtidigt borde ordningsvakter som trygghetsåtgärd ifrågasättas, både med tanke på evidensbrist gällande deras effekt på tryggheten, men också med anledning av att brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete går utanför deras arbetsbeskrivning och ansvarsområde. / The ongoing debate on security guards role in society is becoming more and more stressed. The phenomena has spread through several Swedish counties who´s intentions are to hire security guards for assignments like safety keeping and patrolling which doesn´t comply with their ability and training as security guards. The aim of this study is to evaluate the effects of the implementation of security guards on a central located train station in Järfälla county. The study is based on a former research that used survey methods for the gathering of data. The data was comprised with the help of a two time measure, one before the implementation of security guards and one after. The local criminal record has also been used as data for this study. The study has analyzed these different data through a statistical pattern program called SPSS. The program was used to measure how peoples view of safety had changed in the given location with focus on age and gender. The results indicated that there hasn´t been any change toward the view of safety after the implementation of security guards. Although the consequences of a person’s unsafety has decreased, which can be seen in women especially. Furthermore it can be seen through the local criminal record that the level of crime has been relatively stable the last 10 years. This suggests that the implementation of security guards hasn´t had the effect on crime it presumes to have. Future studies should continue to carry out measurements over time with an implemented security measure in between. This to better be able to express an opinion about the direct impact of the measure on the safety. At the same time security guards as security measure should be challenged, both considering the lack of evidence about their effect on safety, but also regarding that crime prevention and preventing security goes beyond their job descriptions and responsibility.

No description available.