Spelling suggestions: "subject:"fyller"" "subject:"rattfylleri""
1 |
"Suprarne di är som fånar allihopa!" : En kvantitativ socialgeografisk studie över fylleriförseelser i Ljungby stad 1936-1947. / "The foolish drunkards!" : A quantitative socialgeographical study of drunkenness offenses in the town of Ljungby 1936-1947.Nygren Kristoffersson, Josefin January 2013 (has links)
The aim of this study was to explore the social background of the people convicted of drunkenness offence in the town of Ljungby between 1936 and 1947. Drunkenness offense was sentenced to those found drunk in public but also societys attempt to control the s subclass. This view was in contrast to the ideal of the well-behaved worker who also spread during the end of the last century. Based on information found in index cards for drunkenness offenses provided by Ljungbys temperance board this studie explores whether alcohol use changes in different social classes. By mapping the offender's profession, age, gender and housing situation, the study shows clear overrepresentation of working class men. The study on gender showed similar trends in Ljungby as elsewhere in the country, that it was extremely few women who were convicted of drunkenness. When examining the age distribution in the drunkenness offences Ljungbys young people, namely those who were twentyfive years and younger, the numbers were slightly higher than in Sweden's cities but appeared to be consistent with official statistics on rural areas. The study's geographical part shows that there are patterns of drunkenness offenses and residential area and these patterns suggest that the drunks increasingly lived in neighborhoods that were considered to be poor. The conclusion is that there are class differences in who was convicted of drunkenness during 1936-1947 in Ljungby, both based on quantitative data and geographic survey.
|
2 |
Stockholm by night 1650-1750 - Myndigheternas strävan efter nattlig ordningImmonen, Paulina January 2014 (has links)
Polulärvetenskaplig sammanfattning Uppsatsens undersökning är en kartläggning av lagstiftning och reglering gällande gaturummen i Stockholm 1650-1750. Syftet är att se på hur myndigheterna försökte komma tillrätta med nattliga ordningsproblem, samt vilka ideal och motiv som låg bakom reglerna. Källmaterialet består av förordningar och kungörelser utgivna av Kungl. Maj:t och Stockholms magistrat i det tidigmoderna Stockholm 1650-1750. Metoden till analysen består av diskursanalys, där fasta tas på samhälleliga diskurser som kan avläsas i källmaterialet, och då utifrån kategorier som kön, klass och makt. Undersökningens resultat visar på en kristlig ideal av ordning för de offentliga miljöerna och nattlivet. Lagstiftningen följer även den internationella utvecklingen för tidigmoderna städer, med gatuplanering, införandet av gatubelysning och en förskjutning av dygnsrytmen. Det materiella ordnandet, samt idealen av ordningsamma goda kristliga medborgare sammanfaller även med Sveriges stormaktsideal. I källmaterialet finns även spår av förhandling mellan myndigheter och medborgare. Lagstiftningen anpassas utifrån medborgarnas klagomål och påtryckningar, det sker en förhandling av statens våldsmonopol och medborgarnas individuella rättssäkerhet. I det tidigmoderna Stockholm är individuell rättssäkerhet kopplat till samhällsställning. Undersökningen visar även på att medborgarna fungerar som lagens förlängda arm, med en angivarkultur som uppmuntras. De ur högre stånd hade traditionellt fungerat som förmyndare och beskyddare för de med lägre samhällelig ställning, och i och med införandet av stadsvakten bestående av medborgare ur de lägre ständerna, ställs denna ordning ur spel - vilket resulterar i en del konflikter.
|
Page generated in 0.0363 seconds