• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • 6
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 20
  • 20
  • 20
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vart tog musiken vägen? : En kvalitativ undersökning om hur ett evenemang kan användas som ett kommunikationsverktyg.

Wångne, Nicole, Pustovoyt, Anna January 2013 (has links)
Länder och städer lägger allt mer fokus på att arbeta med det egna varumärket och har därmed fått ett mer företagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt använder de sig i allt större utsträckning av evenemang som ett marknadsföringsmedel. Evenemang av olika slag har på så viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg. Men ännu finns det inte tillräckligt med studier kring hur evenemang påverkar platsen eller platsens befolkning.  Studiens huvudsyfte är att bidra med ökad förståelse för hur en plats kan kommunicera sitt varumärke genom ett evenemang som Eurovision Song Contest. Genom att analysera skapandet av 2013 års Eurovision koncept "We Are One" och se vilken typ av påverkan det kan ha på värdstaden.  Studien baseras på kvalitativ forskning i form av halvstrukturerade intervjuer med personer som har insyn i årets svenska produktion av Eurovision Song Contest.  Vår studie har ett varumärkesperspektiv på Eurovision Song Contest och utgår från teori om platsmarknadsföring med kringliggande teorier om varumärke och storytelling.  Vårt resultat visar att Eurovision Song Contest är en mäktig kommunikationsplattform som värdlandet och värdstaden kan använda utifrån ett eget specifikt syfte. Syftet kopplas till det som platsen är i behov av att jobba med som t. ex ekonomi, näringslivet, mediabilden etc. Konceptet skapas med hjälp av storytelling metoden där varumärket framställs genom en berättelse, genom vilket det går att urskilja ett budskap värdlandet vill kommunicera. Vi kan konstatera att evenemang har en tendens att ge en kortsiktig effekt och för att arbeta mer långsiktigt krävs det att medborgaren får ta en större del i processen för att evenemanget ska skapa mervärde för platsen och dess medborgare. Slutligen kan vi se att oavsett värdland förblir Eurovision en säljande plattform, där kommande värdländer kommer att avgöra tävlingens utveckling och framtid.
2

Twitter as the Second Channel

Niklasson, Anton, Hemström, Matteus January 2014 (has links)
People share a big part of their lives and opinions on platforms such as Facebook and Twitter. The companies behind these sites do their absolute best to collect as much data as possible. This data could be used to extract opinions in many different ways. Every company, organization or public person is probably curious on what is being said about them right now. There are also areas where opinions are related to the outcome of an event. Examples of such events are presidential elections or the Eurovision Song Contest. In these events, peoples’ votes will directly reflect the outcome of the elections or contests. We have developed a simplistic prototype that is able to predict the result of the Eurovision Song Contest using sentiment analysis on tweets. The prototype collects tweets about the event, performs sentiment analysis, and uses different filters to predict the ranks of the contestants. We evaluted our results with the actual voting results of the event and found a Pearson correlation of approximately 0.65. With more time and resources we believe that it is possible to create a highly accurate prediction model. It could be used in lots of different contexts. Politicians and their parties could use it to evaluate their campaigns. The press could use it to create more interesting news reports. Companies would be able to investigate their brand appreciation. A system like this could be used in many different fields.
3

The Winner Takes It All : Musikproduktion i den moderna Melodifestivalen

Duberg, Joel January 2023 (has links)
No description available.
4

Evenemang för en ökad attraktionskraft : En studie om Malmö stad, Eurovision Song Contest 2013 & Handbolls-VM 2011

Matic, Sanja, Björlekvist, Marie January 2013 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur Malmö stad använder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft.  Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö Turistbyrå, Tourism in Skåne och Event in Skåne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades på ett icke-sannolikhetsurval gällande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frågor och varit semistrukturerade. Intervjufrågorna har utformats utifrån studiens frågeställningar och har anpassats efter respektive respondent. I studien har även en litteraturstudie genomförts utifrån tre rapporter med fokus på de effekter som uppstod genom Handbolls-VM 2011. Studiens teoretiska referensram utgår från förklaring av attraktionskraft, typer av evenemang, effekter av evenemang, evenemangsturism, samarbete och image. Undersökningen har strukturerats upp utefter de intervjuer och litteraturstudie som har gjorts. Gemensamma rubriker har skapats för att få en tydligare struktur och en röd tråd för att göra studien läsvänlig. Analysen har strukturerats upp utifrån studiens frågeställningar. Slutsatsen av studien är att Malmös attraktionskraft ökar genom evenemang då staden har ett bra utvecklat samarbete mellan stadens aktörer. Detta gör att staden skapar möjligheter för att arrangera fler attraktiva evenemang. Attraktionskraften ökar även genom att det finns en medvetenhet i staden när det gäller vilka positiva effekter evenemang kan bidra till, exempelvis att stärka stadens image, skapa en bättre gemenskap bland lokalbefolkningen och ett ökat besöksantal. Studien visar att både Handbolls-VM 2011 och Eurovision Song Contest 2013 har bidragit till ovanstående effekter.
5

"Every single word in the song is the truth" : En kritisk diskursanalys av Ukrainas segrare Jamalas uttalanden om sitt bidrag "1944" och sin medverkan i Eurovision Song Contest år 2016 / "Every single word in the song is the truth" : A Critical Discourse Analysis of Ukraine's Winner Jamala's Statements about her Entry "1944" and Participation in the Eurovision Song Contest in 2016

Norlander, Sofia January 2023 (has links)
In 1944, the Soviet Union deported hundreds of thousands of Crimean Tatars from Crimea, one of whom was the Ukrainian artist Jamala's great-grandmother Nazylchan. Almost a hundred years later, and only two years after Russia's annexation of Crimea, Jamala represents Ukraine in the Eurovision Song Contest 2016 with the song "1944". The song is about the great-grandmother's experiences of the deportation of Crimean Tatars and was accused of containing political messages, which becomes relevant as the competition prohibits all kinds of political elements. The contribution was reviewed by the EBU, the European Broadcasting Union, and was not judged to be political. The Eurovision Song Contest is an avowedly non-political competition that was started after the Second World War with the aim of keeping the peace in Europe and giving Europeans something to unite around. The countries participating in the competition nominate artists and songs that represent the country in the international music competition. This study examines how the case of Jamala and the contribution "1944" has been used in and outside the competition by Jamala to create awareness and mobilize support for both Ukraine and Crimean Tatars with the deportation of Crimean Tatars in 1944, the annexation of Crimea in 2014 and the invasion of Ukraine in 2022. To examine how Jamala identifies with her family, how she relates to what is political and what is not, as well as how she and other representatives of countries in international cultural events can be understood as political ambassadors, this study can provide some answers to how politics, national identity and representation in that type of context can be understood to be related. / År 1944 deporterade Sovjetunionen hundratusentals krimtatarer från Krim, en av dem var artisten Jamalas gammelfarmor Nazylchan. Nästan hundra år senare och bara två år efter Rysslands annektering av Krim ställer Jamala upp som representant för Ukraina i Eurovision Song Contest 2016 med låten "1944". Låten handlar om gammelfarmoderns upplevelser av deportationen av krimtatarer och anklagas för att innehålla politiska budskap, vilket blir relevant då tävlingen förbjuder alla typer av politiska inslag. Bidraget granskas av EBU, the European Broadcasting Union, och bedöms inte vara politisk. Eurovision Song Contest är en uttalat icke-politisk tävling som startades efter andra världskriget med syfte att behålla freden i Europa och ge européerna något att enas kring. Länderna som medverkar i tävlingen utser artister och låtar som representerar landet i den internationella musiktävlingen. Denna studie undersöker hur fallet Jamala och bidraget "1944" använts i och utanför tävlingen av Jamala för att skapa medvetenhet kring och mobilisera stöd till såväl Ukraina som krimtatarer i och med deportationen av krimtatarer 1944, annekteringen av Krim 2014 samt invasionen av Ukraina 2022. Genom att undersöka hur Jamala identifierar sig med sin familj, hur hon förhåller sig till vad som är politiskt och inte samt hur hon och andra representanter för länder i internationella kulturella evenemang kan förstås som politiska ambassadörer kan denna studie ge några svar på hur politik, nationell identitet och representation i den typen av sammanhang kan förstås höra samman.
6

”Seriöst, det känns som att du har glömt genusanalysen?” : En kulturstudie av femininitet och respektabilitet i Melodifestivalen

Holmdahl, Sofia January 2018 (has links)
Melodifestivalen är ett underhållningsprogram som ofta associeras med kvinnor trots att kvinnor inte numerärt är mer framgångsrika än män i tävlingen. Kvinnor tillåts inte heller ta lika mycket plats som män i Melodifestivalen. Masteruppsatsarbetets huvudsakliga syfte är att undersöka vilka former av femininitet som ges utrymme i Melodifestivalen mellan åren 2002 till 2016. Detta har gjorts genom en studie av sekvenser från de TV-sända finalerna av Melodifestivalen. Masteruppsatsarbetet beskriver olika femininiteter utifrån teorier om performativitet, femininitet och kulturella representationer. Detta leder fram till en slutsats som visar att kvinnor representeras i relation till sin kropp genom förväntade vackra utseenden medan män representeras i relation till sin hjärna med expertuttalanden. Fokuseringen på kvinnans utseende representeras dock på olika sätt och de olika formerna av femininitet kan kategoriseras in i kategorierna ”modern/frun”, ”väninnan”, ”divan” och det ”kvinnliga subjektet”. De olika kategorierna förhandlar med femininitetsnormer och respektabilitet på olika sätt där både reproducerande och subversiva handlingar ingår.
7

Be My Guest: Nation branding and national representation in the Eurovision Song Contest

Meijer, Albert January 2013 (has links)
Since its inception in 1956, the EurovisionSong Contest has been a stage for national representation and an opportunityfor countries to brand themselves. The 2012 Eurovision Song Contest in Baku,Azerbaijan is a prime example of nation branding, both for the host country aswell as the participating countries. Hosting the event gives a country the opportunity to present a specific nation brand, but there are other opportunities for those countries which only have a three-minute time-frame for their performance in presenting a national image. These performances are themain subject of this thesis, which main question is: How do nation-states use the Eurovision Song Contest as a means of nation branding?            To answer this question, I use three sub-questions. First, I focus on the concept of identity: how does musical performance represent national and European identity in the context of the Eurovision Song Contest? Secondly, I study the translation of national identity into an image that should appeal to all of Europe, by creating a specific nation brand: how do nations use nation branding through culture as a tool to build an appealing image within the context of Eurovision? Lastly, I study the performance of these nation brands in specific cases during the 2012 Eurovision Song Contest: how is a nation-branded image performed in the Eurovision Song Contest?             The first two chapters of my thesis consist of an analysis of literature on identity and nation branding in combination with national representation in Eurovision. My third and last chapter consists of performance analyses of 2012 participants, focusing on performances from Romania, Russia, Ukraine and Montenegro, which in 2012 were some of the richest performances in terms of symbolism concerningnational representation.
8

Symbolism, moralism och bojkotter : En teoriprövande fallstudie om Eurovision Song Contest som arena för internationell konflikt

Lager, Elin January 2015 (has links)
The use of cultural boycotts motivated by international conflicts between countries or regions has long been observed within sports. However, so far it has not been studied in other context of international competition like the Eurovision Song Contest. This essay aims to evaluate if we can understand political actions like boycotts or political symbolism through existing theories regarding political symbolism. This case study has chosen three withdrawals during the 21th century, which have been made due to conflict with another competing country. The withdrawals studied are Lebanon in 2005, Georgia in 2009 and Armenia in 2012. Through the use of political symbolism and boycotts as a political mean the three cases have been studied and classified. The result shows that current theories regarding political symbolism can be applied to understand two out of the three cases. The Lebanese withdrawal can be understood as a classic political boycott against Israel and the Georgian withdrawal as protest against Russia and therefor a case of political symbolism. The Armenian withdrawal has been characterized as a different kind of political symbolism than previously has been observed within the field of study. This essay has chosen to identify the case of Armenia as morally motivated political symbolism.
9

Welcome Europe / : En undersökning av klipptekniker och kameraarbete i liveproduktioner med Eurovision Song Contest som utgångspunkt

Jakobsson, Malin January 2018 (has links)
Denna uppsats har som syfte att undersöka samt analysera klipptekniker och kameraarbete genom en jämförelse mellan Eurovision Song Contest år 2000 respektive år 2016. Detta för att visa på hur kamera och klippning påverkar bidrags konstnärliga uttryck samt diskutera en eventuell utveckling. Barry Salts arbete angående kopplingen mellan datainsamling och filmstil appliceras på denna uppsats och ger den dess metodologi. En djupgående analys på utvalda bidrag genomförs utifrån en multimodal infallsvinkel. Detta för att förtydliga förhållandet mellan diskurs och produktion och därigenom ge uppsatsen en beskrivning av klipptekniker och kameraarbetes vikt i bidragens individualitet. Uppsatsens undersökning samt analys visar på en förändring under åren. Speciellt i vilka tekniker som används för att uttrycka bidragens konstnärliga faktorer men det som kvarstår är viljan att anpassa det visuella arbetet efter varje bidrags specifika egenskaper.
10

I think we should have a group discussion about it : Konstruktioner av Sverige och svenskhet i Eurovision Song Contest

Sahlén, Magdalena January 2019 (has links)
När Sverige är värdland för Eurovision Song Contest ges de en möjlighet att visa upp och presentera sitt land för en hel värld. Uppsatsens syfte är att undersöka hur föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras genom Eurovision Song Contest. Genom att titta på tv-sändningarna från ESC 2013 och 2016 då Sverige stod för värdskapet analyserar jag hur Sveriges självpresentation görs och hur talet om Sverige och svenskhet bidrar till en föreställd gemenskap inom landet. Föreställningar om Sverige och svenskhet konstrueras och reproduceras hela tiden i programmen men det görs inom ESC:s specifika kontext. I ESC finns en föreställning om ett enat och jämlikt Europa. Denna föreställning behöver hela tiden upprätthållas av värdlandet i sin självpresentation. Därför tilldelas Sverige ständigt dubbla roller där de både behöver vara särskiljande för att kunna sälja in sitt land, samtidigt som de måste vara enande för att upprätthålla föreställningen om ett enat Europa.

Page generated in 0.139 seconds