Syftet med studien var att förstå hur flickor 15-21 år födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. De centrala frågorna i studien är att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning påverkas av att de är födda med analatresi. Studien undersöker också om flickorna uppfattar att föräldrarnas omvårdnad och omhändertagande påverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonåren och i så fall vilken typ av stöd som efterfrågas. Kontakt med informanterna togs i samarbete med barnkirurgiska kliniken i Lund, där flickorna opererades mellan åren 1990-1996. De teoretiska begrepp som används är stigma, jaget och maskerna, ”body shame” och ”gate-keeping”. Slutsatserna är att den kunskap som informanterna har om sin missbildning är begränsad. Föräldrarnas fokus har, utifrån intervjuerna med flickorna, främst visat sig vara att ta hand om de kroppsliga funktionerna. Sexualiteten och kroppsuppfattningen påverkas inte i större utsträckning av att informanterna är födda med analatresi men sammanfattningsvis kan sägas att olika strategier används att hantera känslor (av skam), synliga som dolda ärr, andra missbildningar, förstoppningsproblematik osv. Flickornas syn på kroppsuppfattning, sexualitet och ideal skiljer sig inte från andra ungdomars. Liten vikt lades vid underlivets utseende. Informanterna beskrev att de både kände sig annorlunda och samtidigt inte. Ingen uppgav behov av psykologiskt stöd. / The aim of this study was to understand how girls of 15-21 years of age, born with anorectal malformation experience their bodies and sexuality. The study had a qualitative approach and the results are based on eight semi-structured interviews. Focus of the study was to explore if the young women’s body image and sexuality are affected by being born with anorectal malformation. The study also explores if the girls find that parental care affects their perception of their sexuality and body image. Finally the study explores whether psychological support should be offered during childhood or adolescence and if so, what kind of support would be required. Contact with the informants was established in cooperation with the Department of Paediatric Surgery of the University Hospital in Lund, Sweden, where the girls had their surgeries carried out between the years of 1990-1996. Theoretical concepts used are the theories of stigma, “The Presentation of Self in Everyday Life”, body shame and gate-keeping. The conclusions are that the informants’ knowledge of their malformation is limited as the parents´ concern, according to the interviewees, was primarily to minister the bodily functions. Sexuality and body image are not affected in a major way by being born with anorectal malformation but summing up it could be said that the girls find different strategies to handle feelings (of shame), visible as well as hidden scars, other malformations, constipation issues etc. The informants´ view on body image, sexuality and ideals is no different than that of other young people´s. The appearance of the anal/genital areas was perceived to be of very little importance. The informants described themselves as feeling both different from others and not. None of the girls requested psychological support.