Uppsatsens syfte är att undersöka vilka gymnasieelever med två utlandsfödda föräldrar på nationella program som läser Svenska som andraspråk (SVA) och vilka som läser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgång som spelar roll för deras val av ämne. Vad eleverna anser om skolämnet SVA utreds också kort. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförd med 53 elever på en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen är mycket heterogen när det t ex gäller språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som läser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som läser SVE är födda i Sverige eller har en lång vistelsetid i landet. Undersökningen visar också att SVA betraktas som ett stödämne för nybörjare innan man nått en högre språklig nivå, vilket leder till att många elever med utländsk bakgrund väljer SVE istället. De flesta eleverna är nöjda med sitt val av antingen SVA eller SVE. Undersökningen visar att få elever fått information om valet mellan SVA och SVE innan gymnasiet. Slutsatser dras om att skolans organisation bör förbättras för att bättre tillgodose en heterogen elevgrupps behov av undervisning i både svenskämnet och modersmål. Detta stämmer överens med tidigare forskning och förslag på ett förändrat och sammanslaget svenskämne som bättre tillgodoser alla elevers behov av undervisning.

No description available.

Background: The number of people seeking asylum in Sweden reached a record level by 2015. Inequalities in the healthcare of migrants can lead to poor health outcomes and an unsatisfactory health meeting. Language translation is considered the minimum that should be offered to ensure the care recipients access to a good, safe and satisfactory care. Culture also has an impact on the recipient's experience of healthcare and consists of much that is unconscious and constantly changing in interaction with the individual's lived experience. Efforts to bridge the gap between migrant healthcare recipients and healthcare providers whom usually belong to a majority population, include the application of culturally competent care and strategies for "culture brokering". These methods do not however consider the lack of insight into the care recipient's cultural frame of reference. An Intercultural Mediator (IM) is themselves a migrant who, based on common denominators such as language, gender and shared experience of being immigrant can act as an intermediary or bridge builder during the healthcare meeting. Mediation can be used to highlight the care recipient's lifeworld story and promote a person-centered care that is not precluded by pre-defined opinions and stereotypes concerning the impact of culture, but instead addresses the person's vulnerability, resources and personal abilities. Aim: The aim of this study is to investigate IM's specific role and how the IM can contribute to a more person-centered care in the context of the healthcare meeting of short duration within in-patient settings. Method: The study is based on ethnography conducted through participatory observation, informal dialogue at a healthcare clinic and hospital in Malta. Results: The results are based on four categories describing IM's role in the creation of person-centered care for migrant care recipients; Being a fellow human, creating a bridge between care recipients and care providers, being a part of the team and balancing power situations and creating cultural awareness. Conclusions: An IM is an important addition to healthcare agencies. IM utilizes the dyadic conversation preceding the healthcare meeting to establish trust and prepare the care recipient for the encounter. During the triadic meeting with the care recipient and caregiver, the IM interprets and ensures that the participants understand each other. The IM's presence creates space for the migrant care recipient to express his needs based on his everyday reality and cultural reference frame. In highlighting the care recipient's story, the IM is able to contribute to a more person-centered healthcare meeting, which may result in a better outcome. However, the lack of organisation of mediation services, lack of cultural awareness amongst care providers as well as exclusion from the healthcare practitioners' community of practice may hinder the effectiveness and stability of mediation services.

Johansson, André & Lindholm, Tove. Utlandsfödda mäns inställning till mötet med den svenska primärvården. En enkätstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Bakgrund: Vårdcentralen, som är basen av primärvården, är oftast den första kontakten för länsinvånarna vid sjukdom och frågor om hälsa. Vårdcentraler arbetar preventivt med levnadsvanor och har personal med kompetens inom många olika områden. Syfte: Studiens syfte var att undersöka utlandsfödda mäns inställning till mötet med den svenska primärvården. Metod: Datainsamling genomfördes med hjälp av enkäter vilka besvarades av utlandsfödda män i väntrummet på någon av tre olika vårdcentraler belägna i mångkulturella områden i södra Sverige. Resultat: Respondenterna var överlag positiva avseende vårdcentralen, men svagt negativa till väntetiderna. Konklusion: Resultatet i arbetet går inte att generalisera med den population som undersökts på grund av brister i instrumentet och då urvalet var för för litet. / Johansson, André & Lindholm, Tove. Non-native men’s attitude towards encounters with swedish primary health care. A survey study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011Background: Health care centres, which are the foundation of Swedish primary health care, are often the primary alternative for residents concerning illness and health inquiries. Health care centres work in a preventative manner through building healthy lifestyle routines and hiring personnel with a wide range of competence. Aim: The aim of the study was to study non-native men’s attitude towards encounters with Swedish primary health care. Method: The collection of data was produced with the help of questionnaires which were answered by non-native men in waiting rooms at one out of three different health care centres in various areas of southern Sweden. Result: Respondents were generally positive regarding the health care centre, but slightly negative towards waiting times. Conclusion: Results of the study cannot be generalized for the population due to deficiencies in the study instruments and the limited size of the sample.

The purpose of this study was to investigate the self- rated mental health of social services clients and see what affects it. A comparison was made against the other respondents regarding mental health. The study investigated the link between mental health and some different variables, such as gender, country of origin and whether they have emplyment or not. In addition, it was also examined how clients experienced the meeting with the social services and whether there was connection between their mental health and contact with social services. The material that formed the basis for the study was PART-studien (Mental health-Employment-Relations) and was collected by three researchers; Forsell and Lavebratt from Karolinska Institutet (KI) and Lundberg of Uppsala University, and concerned individuals' living conditions and mental health. To analyze the use Goffman's theory (2011) of psychological and social stigma and Ahmed Anis theory analysis on stigma and its three levels of stigma; social stigma, self-stigma and professionals stigma against clients. Previous research in this field has also helped in the interpretation of the results, as previous research reinforced the image of the individual's self- rated mental health varies between different groups in society, and that mental illness is linked to stigma. The result shows that self- rated mental health was adversely affected if they were a client of social services, if they were a woman, if they were born abroad, if they dint´t had employment and if they had a negative experience of the encounter with the social services. It also revealed that those who were in contact with social service felt worst in general, regardless of the other variables influence such as gender, birth country or employment. / Syftet med uppsatsen har varit att undersöka den självskattade psykiska hälsan hos socialtjänstens klienter och vad som kan påverka den. En jämförelse gjordes mellan socialtjänstens klienter och övriga respondenter i undersökningsmaterialet. Studien undersökte samband mellan psykisk hälsa och olika variabler, så som kön, ursprungsland samt om man har sysselsättning eller ej. Utöver det undersöktes även hur klienterna upplevde mötet med socialtjänsten och om det fanns samband mellan deras psykiska hälsa och kontakten med socialtjänsten. Materialet som låg till grund för studien var PART-studien (Psykisk hälsa-Arbete-Relationer), som är insamlat av tre forskare; Forsell och Lavebratt från Karolinska Institutet (KI), samt Lundberg från Uppsala universitet, och rörde individers levnadsvillkor och psykiska hälsa. För att analysera användes Goffmans (2011) teori om psykiska och sociala stigman och Ahmedanis (2011) teorianalys om stigmatisering och dess tre olika nivåer av stigma; socialt stigma, självstigma och yrkesverksammas stigma mot klienter. Även tidigare forskning på området har använts för att tolka resultatet, då det förstärkte bilden av hur individers självskattade psykiska hälsa varierar mellan olika grupper i samhället och att psykisk ohälsa är kopplat till stigmatisering. Resultatet visar att den självskattade psykiska hälsan var sämre hos dem som var i kontakt med socialtjänsten, om de var kvinnor, om de var födda utomlands, om de saknade sysselsättning och om de hade en negativ erfarenhet av mötet med socialtjänsten, samt att rollen som klient hos socialtjänsten hade störst påverkan på den psykiska hälsan jämfört med övriga variabler. Det framkom även att de som var i kontakt med socialtjänsten mådde sämst, oberoende av de andra variablernas påverkan så som kön, födelseland eller sysselsättning.

I Sverige finns det en underrepresentation av ett antal befolkningsgrupper, bland annat, kvinnor och utlandsfödda kopplade till VD-rollen. Tidigare forskning visar att just dessa befolkningsgrupper kan utsättas för negativa stereotyper och glastaket vilket skulle kunna vara en förklaring till varför de är underrepresenterade bland VD:ar. Till denna studie intervjuade vi fem olika VD:ar som tillhör en eller flera av dessa befolkningsgrupper med syfte att förstå vilka utmaningar och fördelar de kan ha stött på på grund av deras befolkningsgrupptillhörighet. Vi fann att respondenterna tycks ha stött på en del utmaningar men noterbart fler fördelar i deras avancemang till att avancera på karrriärstegen hela vägen till VD.