Uppsatsens syfte är att undersöka vilka gymnasieelever med två utlandsfödda föräldrar på nationella program som läser Svenska som andraspråk (SVA) och vilka som läser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgång som spelar roll för deras val av ämne. Vad eleverna anser om skolämnet SVA utreds också kort. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförd med 53 elever på en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen är mycket heterogen när det t ex gäller språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som läser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som läser SVE är födda i Sverige eller har en lång vistelsetid i landet. Undersökningen visar också att SVA betraktas som ett stödämne för nybörjare innan man nått en högre språklig nivå, vilket leder till att många elever med utländsk bakgrund väljer SVE istället. De flesta eleverna är nöjda med sitt val av antingen SVA eller SVE. Undersökningen visar att få elever fått information om valet mellan SVA och SVE innan gymnasiet. Slutsatser dras om att skolans organisation bör förbättras för att bättre tillgodose en heterogen elevgrupps behov av undervisning i både svenskämnet och modersmål. Detta stämmer överens med tidigare forskning och förslag på ett förändrat och sammanslaget svenskämne som bättre tillgodoser alla elevers behov av undervisning.