Antalet sjukskrivna förskollärare har ökat kraftigt och förskolläraryrket är nu ett av de yrkendär flest anställda sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2015). Syftetmed studien är att få en ökad kunskap om hur förskollärare upplever att den psykosocialaarbetsmiljön påverkar deras hälsa samt vilka strategier som används för att undvika sådanpåverkan. För att nå syftet med studien används en kvalitativ ansats där semistruktureradeintervjuer används som forskningsverktyg. Karasek och Theorells (1990) “krav-, kontroll-,och stödmodell används som teoretiskt ramverk i studien. Studien visar att förskollärare upplever stress relaterad till den psykosociala arbetsmiljön iförskoleverksamheten och att deras hälsa påverkas. Vår slutsats är att deras hälsa påverkas avfaktorer som bland annat för höga krav och för lite tid och tillgänglig personal för att mötadessa krav, stora barngrupper, hög ljudnivå och ett otydligt arbetsuppdrag. De här faktorernabidrar till en ökad stress och psykisk påfrestning hos personalen samt en känsla avotillräcklighet som för vissa kan vara svår att hantera. De strategier som används för atthantera och för att minska att den psykosociala arbetsmiljön har en inverkan på deintervjuade förskollärarnas hälsa är ett positivt fokus och ett statligt bidrag för att minskabarngrupperna. Det finns även förskollärare som använder sig av en tydligare indelning avarbetsuppgifter och ansvarsområden beroende på deras utbildningsnivå och kompetens.

I både samhällsdebatten och i media har det uppmärksammats att den självrapporteradepsykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under de senaste åren. Enligt studiens tidigareforskning upplever många ungdomar att skolan är den största källan till stress. Många unga äroroliga över sina skolprestationer och sin framtid.Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka faktorer i skolan som upplevs varaen bidragande orsak till den ökade självrapporterade psykiska ohälsan bland dagens elever. Vivill även synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ettsalutogent perspektiv. Frågeställningarna fokuserar kring vilka faktorer de olika professionernainom elevhälsan upplever vara mest avgörande för elevers psykiska hälsa. Hur elevhälsanupplever och beskriver att samverkan mellan olika organisationer/aktörer fungerar när det gällerelevers psykiska ohälsa samt hur elevhälsan beskriver att de arbetar för att främja och stärkaelevers psykiska hälsa.För att tolka det empiriska materialet användes Antonovskys salutogena teori och Karaseksoch Theorells krav-kontroll-stödmodell som teoretisk utgångspunkt. Dessa teoretiska modellerär valda för att de förklarar förhållandet mellan vilka faktorer som främjar hälsa respektiveorsakar ohälsa. tillsammans utgör de en empirisk grund för en analys av hälsofrämjande arbeteinom skolan.I studien har en kvalitativ ansats valts där 2 lärare, 6 personer som arbetar inom elevhälsani grundskolan och 2 specialpedagoger som arbetar i ett centralt team intervjuats.Respondenterna representerar både kommunala-och friskolor och skolorna är placerade ivarierade socioekonomiska upptagningsområden. För att kunna följa upp intressanta trådar iintervjuerna och ställa följdfrågor valdes semistrukturerade intervjuer, vilket gav ett riktmaterial.Studiens resultat visar att alla respondenter upplever att det skett en ökning av densjälvrapporterade psykiska ohälsan, vilket de menar kan bero på att det finns en stor okunskapbland unga kring vad psykisk ohälsa egentligen innebär. Därför är det av stor vikt att spridakunskap kring psykisk ohälsa både bland elever och övrig personal på skolan för att skapa en 4acceptans men även för att ta bort skammen och stigman kring ämnet. Vidare menarrespondenterna att det finns ett tydligt samband mellan skolprestationer och psykisk ohälsa ochatt kraven upplevs ha ökat både i skolan och i samhället i stort. Skolrelaterad ohälsa kan varaett resultat av obalans mellan skolrelaterade krav och individens resurser att hantera dem.Lärmiljön och goda relationer mellan elev-skolpersonal är två faktorer som respondenternalyfter fram som viktiga skyddsfaktorer men de kan även bli riskfaktorer när det inte fungerar.En lärmiljö som främjar de tre faktorerna begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet, bidrartill god hälsa hos eleverna. I resultatet framkom även att samarbetet och samverkan både inomorganisationen och med externa aktörer är av största vikt för att skapa ett helhetsperspektiv förelevens hälsa, utveckling och lärande, där elevens bästa är i fokus. Resultatet visar att detproaktiva arbetet ser olika ut på de olika skolorna då de har olika problematik ochförutsättningar. De är dock eniga i att det proaktiva arbetet kring psykisk ohälsa inte bör varaett isolerat arbete utan att det konstant ska genomsyra hela verksamheten.Specialpedagogen är en viktig aktör i det proaktiva arbetet där man utgår från detsalutogena perspektivet, det vill säga det friska och det som fungerar. Det handlar om attbibehålla eller stärka det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet genom att skapalärmiljöer och anpassningar som främjar elevernas hälsa, utveckling och lärande. Tillsammansmed övrig elevhälsa ska specialpedagogen identifiera, analysera och medverka i detförebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter för lärande och hälsa både påorganisations; grupp- och individnivå. Specialpedagogen tillsammans med övriga elevhälsanhar ett viktigt uppdrag i att skapa en samsyn kring psykisk ohälsa inom organisationen för attge pedagogerna det stöd, förutsättningar och kunskaper de förväntas behöva för att bemöta deelever som lider av ohälsa samt för att tidigt upptäcka de elever som riskerar att utveckla psykiskohälsa.

<p>Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa. De framhöll olika faktorer som viktiga i trygghetsarbetet kring barnen och medan några ansåg att det fanns mycket som kunde förbättras tyckte andra att allt redan var bra. Dessa skillnader i synsätt fanns även inom de enskilda skolorna.</p>

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa. De framhöll olika faktorer som viktiga i trygghetsarbetet kring barnen och medan några ansåg att det fanns mycket som kunde förbättras tyckte andra att allt redan var bra. Dessa skillnader i synsätt fanns även inom de enskilda skolorna.

Denna studie har till syfte att synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. I denna kvalitativa studie har vi undersök hur elevhälsan arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Resultatet i denna studie visar att skolor med hjälp av olika strategier och modeller arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa, vilket sker både på organisation, grupp och individnivå. I studien framkommer vikten av att ha kunskaper om det salutogena synsättet, kunskaper om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stress, ångest, tecken, beteende och stöd samt förmågan att kunna upptäcka ohälsa och sedemera hantera det belyses som viktigt. I studien framkommer vikten av en stark och kompetent elevhälsa vilket är avgörande för psykisk, psykosocial, och specialpedagogisk kompetens i skolan.

The purpose of this study was to investigate the self- rated mental health of social services clients and see what affects it. A comparison was made against the other respondents regarding mental health. The study investigated the link between mental health and some different variables, such as gender, country of origin and whether they have emplyment or not. In addition, it was also examined how clients experienced the meeting with the social services and whether there was connection between their mental health and contact with social services. The material that formed the basis for the study was PART-studien (Mental health-Employment-Relations) and was collected by three researchers; Forsell and Lavebratt from Karolinska Institutet (KI) and Lundberg of Uppsala University, and concerned individuals' living conditions and mental health. To analyze the use Goffman's theory (2011) of psychological and social stigma and Ahmed Anis theory analysis on stigma and its three levels of stigma; social stigma, self-stigma and professionals stigma against clients. Previous research in this field has also helped in the interpretation of the results, as previous research reinforced the image of the individual's self- rated mental health varies between different groups in society, and that mental illness is linked to stigma. The result shows that self- rated mental health was adversely affected if they were a client of social services, if they were a woman, if they were born abroad, if they dint´t had employment and if they had a negative experience of the encounter with the social services. It also revealed that those who were in contact with social service felt worst in general, regardless of the other variables influence such as gender, birth country or employment. / Syftet med uppsatsen har varit att undersöka den självskattade psykiska hälsan hos socialtjänstens klienter och vad som kan påverka den. En jämförelse gjordes mellan socialtjänstens klienter och övriga respondenter i undersökningsmaterialet. Studien undersökte samband mellan psykisk hälsa och olika variabler, så som kön, ursprungsland samt om man har sysselsättning eller ej. Utöver det undersöktes även hur klienterna upplevde mötet med socialtjänsten och om det fanns samband mellan deras psykiska hälsa och kontakten med socialtjänsten. Materialet som låg till grund för studien var PART-studien (Psykisk hälsa-Arbete-Relationer), som är insamlat av tre forskare; Forsell och Lavebratt från Karolinska Institutet (KI), samt Lundberg från Uppsala universitet, och rörde individers levnadsvillkor och psykiska hälsa. För att analysera användes Goffmans (2011) teori om psykiska och sociala stigman och Ahmedanis (2011) teorianalys om stigmatisering och dess tre olika nivåer av stigma; socialt stigma, självstigma och yrkesverksammas stigma mot klienter. Även tidigare forskning på området har använts för att tolka resultatet, då det förstärkte bilden av hur individers självskattade psykiska hälsa varierar mellan olika grupper i samhället och att psykisk ohälsa är kopplat till stigmatisering. Resultatet visar att den självskattade psykiska hälsan var sämre hos dem som var i kontakt med socialtjänsten, om de var kvinnor, om de var födda utomlands, om de saknade sysselsättning och om de hade en negativ erfarenhet av mötet med socialtjänsten, samt att rollen som klient hos socialtjänsten hade störst påverkan på den psykiska hälsan jämfört med övriga variabler. Det framkom även att de som var i kontakt med socialtjänsten mådde sämst, oberoende av de andra variablernas påverkan så som kön, födelseland eller sysselsättning.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan unga vuxnas psykiska hälsa och upplevelsen av deras föräldrars föräldrastilar under barndomen. Studien utgick ifrån de fyra föräldrastilarna auktoritativ, auktoritär, tillåtande och försumlig. För att undersöka detta formulerades fyra olika påståenden om att det fanns ett positivt samband mellan samtliga föräldrastilar och psykisk hälsa/ohälsa bland unga vuxna. Det formulerades även ett femte påstående: att sambandet mellan föräldrastilar och unga vuxnas psykiska hälsa var starkare bland män än kvinnor. Studien genomfördes med kvantitativ metod och tvärsnittsdesign. I urvalet ingick 128 studenter från Högskolan i Skövde (86 kvinnor, 40 män och två som uppgav annat som kön) med ålder mellan 18 och 29. Via högskolans olika student-facebookgrupper fick respondenterna svara på en enkät bestående av tre delar. Den första delen täckte bakgrundsfrågor om kön och ålder. Den andra delen användes mätinstrumentet S-EMBU, för att mäta upplevelsen av föräldrabeteende/föräldrastilar, och i den tredje delen ingick mätinstrumentet GHQ-12, för att mäta generell psykisk hälsa. Resultaten visade att finns ett starkt samband mellan unga vuxnas mentala hälsa och deras upplevelse av sina föräldrars föräldrastilar under barndomen. De auktoritativa och tillåtande föräldrastilarna hade en positiv inverkan på unga vuxnas mentala hälsa, medan den auktoritära och försumliga föräldrastilen hade en negativ inverkan. Studien fann också att effekten av föräldrastilar på mental hälsa varierade beroende på kön, där sambandet var starkare bland kvinnorna än bland männen. / The purpose of this study was to investigate the relationship between young adults' mental health and their experiences of their parents’ parenting styles during their childhoods. The study was based on the four parenting styles: authoritative, authoritarian, permissive and negligent parenting styles. To investigate this, four different claims stating that there was a positive relationship between all the parenting styles and mental health/mental illness among young adults were formulated. A fifth assumption claiming that the relationship between parenting styles and young adults' mental health was stronger among men than among women was also constructed. The study was conducted using a quantitative method and cross-sectional design with a study sample consisting of 128 students from the University of Skövde (86 women, 40 men and two who didn’t identify by either gender) with ages ranging between 18 to 29 years. The respondents were asked through the university's various student Facebook groups to partake in answering a questionnaire consisting of three parts. The first part covered background questions about gender and age. The second part used the measuring instrument S-EMBU to measure the experience of parenting behavior/parenting styles, and the third part included the measuring instrument GHQ-12 to measure general mental health. The results showed a strong relationship between young adults' mental health and their experiences of their parents' parenting styles during childhood. The authoritative and permissive parenting styles had a positive impact on young adults' mental health, while the authoritarian and neglectful parenting styles had a negative impact. The study also found that the effect of parenting styles on mental health varied by gender, with the relationship being stronger among women than among men.

The purpose of this thesis is to, based on interviews and document studies, critically discuss how the introduction of kickboxing in Physical Education (PE) could affect gender equality in society. Based on a queer feminist and norm critical perspective on the prevailing teaching of PE, which, despite official efforts to challenge and modernize PE, persists in reproducing gender norms by e.g. spending 75% of class time on ball games. The hypothesis is that girls accessing violence (empowerment) through a bodily awareness in the form of kickboxing, positively would challenge the power imbalance that gender norms create. Girls are brought up, even today, in accordance with gender norms arguing against girls/women wanting to use their bodies as powerful tools to set limits. In accordance with the traditional Ling gymnastics, in which body and mind develops into a harmonious whole, the introduction of kickboxing in PE would have a major impact on how girls and boys could relate to each other in the community as well as develop the mind and body in harmony. It can be hypothesized that by including kickboxing in PE girls' bodies would be given the opportunity to be powerful, thus enable girls as well as boys to identify themselves as transcendent individuals rather than to experience the powerlessness and mental illness which often develops already during puberty. / Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i samtalsintervjuer och dokumentstudier kritiskt diskutera hur införandet av kickboxning i skolämnet Idrott och hälsa skulle kunna påverka jämställdheten i samhället. Diskussionen förs utifrån ett queerfeministiskt och normkritiskt perspektiv på rådande undervisning i Idrott och hälsa, som trots Skolverkets delvis normutmanande styrdokument framhärdar i att reproducera genusnormer genom att ägna 75% av lektionstiden till bollspel. Hypotesen är att flickors tillång till våld (empowerment) genom ett kroppsligt görande i form av kickboxning, på ett positivt sätt skulle förändra den maktobalans som genusnormer skapar. Flickor uppfostras ännu idag i enlighet med normer som hävdar att flickor/kvinnor inte vill, kan eller bör ha möjlighet att använda sin kropp som ett kraftfullt redskap för att sätta gränser. I enlighet med den traditionella Linggymnastikens grunder, bör kropp och själ utvecklas till en harmonisk enhet. Införandet av kickboxning i Idrott och hälsaundervisningen skulle vara en normkritisk pedagogik med stor inverkan på hur flickor och pojkar skulle förhålla sig till varandra i samhället och utveckla kropp och själ i harmoni. Genom att även flickors kroppar ges möjlighet att vara kraftfulla kan det hypotetiseras att flickor skulle kunna se sig själva som transcenderande subjekt istället för att uppleva den maktlöshet och psykiska ohälsa som ofta befästs under puberteten.