<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. </p><p>Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ”normala”, dvs. över de 40 timmarna som utgör ett heltidsarbete utifrån samhällets normer. </p><p>För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi anser att den lämpar sig bäst för vad vi vill åstadkomma. Med kvalitativa livsvärldsintervjuer har vi fångat in alla relevanta svar som utgör resultatkapitlet.</p><p>I teoridelen diskuteras olika sociologiska begrepp och synsätt som vi i analysdelen kopplar till de resultat som vi har fått fram ur våra intervjuer. Några relevanta och applicerbara begrepp som vi använder oss av är bl.a. stigma, arbetsetik, respektabilitet samt egenmaktsbegreppet empowerment. </p><p>Resultatet av vår forskning visar att informanterna medger att de är arbetsnarkomaner då de arbetar överdrivet mycket samt att arbetet har en mestadels negativ inverkan på deras vardags- och familjeliv, men att de sociala nätverken har påverkats till det bättre. I resultatdelen kom vi även fram till att hälften av informanterna inte är villiga att ändra på sina arbetsmönster, trots de överdrivet långa arbetstiderna. Slutligen visar resultatet också på att majoriteten av informanterna upplever att det existerar skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner, där kvinnan får dra det tyngsta lasset med den dubbelroll som traditionellt faller på hennes lott.</p>

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ”normala”, dvs. över de 40 timmarna som utgör ett heltidsarbete utifrån samhällets normer. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi anser att den lämpar sig bäst för vad vi vill åstadkomma. Med kvalitativa livsvärldsintervjuer har vi fångat in alla relevanta svar som utgör resultatkapitlet. I teoridelen diskuteras olika sociologiska begrepp och synsätt som vi i analysdelen kopplar till de resultat som vi har fått fram ur våra intervjuer. Några relevanta och applicerbara begrepp som vi använder oss av är bl.a. stigma, arbetsetik, respektabilitet samt egenmaktsbegreppet empowerment. Resultatet av vår forskning visar att informanterna medger att de är arbetsnarkomaner då de arbetar överdrivet mycket samt att arbetet har en mestadels negativ inverkan på deras vardags- och familjeliv, men att de sociala nätverken har påverkats till det bättre. I resultatdelen kom vi även fram till att hälften av informanterna inte är villiga att ändra på sina arbetsmönster, trots de överdrivet långa arbetstiderna. Slutligen visar resultatet också på att majoriteten av informanterna upplever att det existerar skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner, där kvinnan får dra det tyngsta lasset med den dubbelroll som traditionellt faller på hennes lott.

Utifrån Zygmunt Baumans teori om arbetsetik och Stefan Svallfors resonemang om klassbaserade attityder avser denna studie att analysera attityder till arbetslöshet med fokus på klasskillnader men även andra tänkbara faktorer. Att människor i olika klasser har liknande intressen, normer och sätt att betrakta samhället på har tidigare forskning observerat. Klasskillnader i synen på arbetslöshet är dock mindre beforskat och kommer därför att studeras närmare i denna studie. Syftet med studien är att undersöka skillnader i attityder till arbetslöshet. En analys utfördes för att undersöka hur bland annat social klass, kön och erfarenhet av arbetslöshet påverkar synen på arbetslöshet. Metod/data: Datamaterialet som använts är från 2008/2009 års European Values Study (EVS) vilket är en tvärsnittsstudie där materialet samlats in genom en enkät. Urvalet skickades ut till ett riksrepresentativt urval på 2600 personer över 18 år. Svarsfrekvensen slutade på 1187 personer vilket motsvarar 45,7 procent, med en medelålder på 47,9 år. Respondenternas attityder till arbetslöshet mättes utifrån ett index bestående utav fem frågor genom bivariata och multipla linjära regressionsanalyser (OLS). Resultatet visade inte på något statistiskt signifikant samband mellan klass och attityder till arbetslöshet. I enlighet med hypotesen hade män sämre attityder till arbetslöshet än kvinnor. Har en person egen erfarenhet av arbetslöshet är synen på arbetslösa bättre, liknande resultat kunde inte urskiljas för eventuell partners erfarenhet av arbetslöshet. Politisk orientering och utbildning var andra variabler som föreföll förklara variationen i attityder bättre än exempelvis klass. Ju högre utbildning en individ har och ju mer politiskt vänsterorienterad den är desto bättre attityder till arbetslöshet. Diskussion: Att inga klasskillnader kunde utläsas i synen på arbetslöshet kan bero på att enkäten skickades ut mitt under en ekonomisk kris som påverkat respondenternas attityder oavsett klass. Arbetslöshet ses eventuellt som ett resultat av samhällsekonomiska brister snarare än en konsekvens av individers personliga egenskaper. Politisk orientering och egen erfarenhet av arbetslöshet tenderar att förklara synen på arbetslöshet i större utsträckning.