This work aimed to investigate how Slow Technology, designed with textiles and temporality, can increase reflection in the interaction between humans and technology. This was important to investigate because the amount of information, and the speed at which it is delivered and expected to be processed, exceeds our capacity. This contributes to the fact that the space for reflection is getting smaller and smaller in our efficient contemporary world. Using other types of materials, such as textiles, enables the investigation of which qualities of use and properties can be highlighted and increase reflection. The work was conducted with Research Through Design as a research strategy and a prototype was created to conduct user tests. Furthermore, data was collected through observations and semi-structured interviews and were analyzed using thematic analysis. The analysis resulted in four themes that together indicated that the participants experienced increased reflection when interacting with the prototype.

The aim for this thesis was to develop a proposal of documentation, containing rules and procedures, which JernströmOffset needs to acquire the Certified Graphic Production certification. A fundamental part was to study the materialissued by Sveriges Grafiska Mediaförening, to clarify the requirements that must be met to obtain the certification. Therecommendations found in the CGP material must also be considered.Based on the requirements and recommendations of Certified Graphic Production, a mapping of the workflows atJernström Offset was performed. It was done by interviewing employees from different departments at the company,this to get a clear understanding of the operations carried out throughout the production flow and the final qualityfollow-up.During our reviewing process we found that a number of changes, in terms of working environment and practices,must be made at the company. As a result of this we propose some appropriate actions to be implemented.The documentation was finally written, through the requirements and recommendations of Certified GraphicProduction and then applied to Jernström Offset’s work procedures.

I denna studie eftersträvar vi att utvidga vår uppfattning till hur olika lärare i årskurs 1–3 resonerar vid användningen av digitala verktyg och läromedel i undervisningen av de samhällsorienterade ämnena och dess möjligheter respektive utmaningar. Empirin baserades på sex olika klasslärares subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg och läromedel, vilket genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Studien utgick från läroplansteorin för att ta reda på hur läraren implementerar digitalt material i SO-undervisningen samtidigt som läroplanen tas till hänsyn. Studiens resultat tydliggör att lärarna använder sig av liknande arbetssätt och material som anses stötta elevens kunskapsutveckling, vilket avgörs till största del på lärarens digitala kompetens samt didaktiska kunskaper. Studiens slutsats är att trots olika ramfaktorer och digitala kunskaper bör läraren se till att implementera digitalt material på ett sätt som kompletterar lärarens undervisning, för ett effektivt lärande.

Digital sustainability is a concept that is increasingly used in today's society. There is still some uncertainty about how Swedish public sector should think and relate to the concept and what the meaning really is. The purpose of this study is to investigate how public enterprises can gain a better understanding of digital sustainability and thus create better conditions in their work towards working digitally sustainably. To answer this, a qualitative case study was conducted at the Swedish authority Bolagsverket. The case study was divided into two phases, where the first phase consisted of an analysis of the current situation in order to gain an understanding of how the authority relates to digital sustainability today. This followed the second phase where a focus group interview, observation and document analysis was conducted in order to analyze and together with the theory draw conclusions related to how the business can improve its current way of working regarding digital sustainability. The conclussion clarifies five aspects to describe how a public sector can continue its work and understanding of digital sustainability. For future research as a supplement to this study, it is recommended to investigate more than one public sector in order to create a general picture of digital sustainability in public sector in Sweden. / Digital hållbarhet är ett begrepp som används allt mer i dagens samhälle. Än finns dock en viss osäkerhet kring hur svenska offentliga verksamheter ska tänka och förhålla sig till begreppet och vad dess innebörd verkligen är. I denna studie är syftet att undersöka hur offentliga verksamheter kan få en bättre förståelse för digital hållbarhet och på så sätt skapa bättre förutsättningar i sitt arbete mot att arbeta digitalt hållbart. För att besvara detta genomfördes en kvalitativ fallstudie hos den svenska myndigheten Bolagsverket. Fallstudien delades i två faser där den första fasen bestod av en nulägesanalys för att få en förståelse för hur verksamheten förhåller sig till digital hållbarhet idag. Detta följt av den andra fasen där en fokusgruppintervju, observation och dokumentanalys genomfördes i syfte att analysera och tillsammans med teorin dra slutsatser relaterade till hur verksamheten kan förbättra sitt nuvarande arbetssätt gällande digital hållbarhet. Av slutsatsen tydliggörs fem aspekter för att beskriva hur en offentlig verksamhet kan fortsätta sitt arbete och förståelse kring digital hållbarhet. Inför framtida forskning som en påbyggnad på denna studie rekommenderas att undersöka mer än en offentlig verksamhet för att skapa en större generell bild av digital hållbarhet inom offentliga verksamheter i Sverige.