Arbetets museum, the Museum of Work, is in the process of developing a newexhibition. The work presented in this degree project is meant as a prospectiveexhibition component; an interactive station where the visitors can click and scrolltheir way through a picture story. With only a limited amount of text the usershould still be able to understand the content of the picture story and the interactivepart of the station because how the visual components of the picture are designed.The work is based of cognitive theories, like pop out effect, “just in time”strategies, gestalt laws and colour coding. Different ways to work with linethickness to help the user understand the visual components are also included.The visualisation is based mostly on theory and the results from different types ofanalysis. The target demographic is people age 11-12 and the work presented isabout making the comprehension of interactive pictures easier for said demographic. Arbetets museum i Norrköping är i förstadiet till att ta fram en utställning. Mittexamensarbete bidrar till en tilltänkt utställningsdel; en interaktiv station därbesökarna kan ta sig igenom en bildberättelse. Examensarbetet handlar om hur deinteraktiva bildelementet bör utformas för att ge användaren en förståelse förbildberättelsen och interaktionen, med endast knapphändig förklarande text.Teorierna som används i detta arbete är kognitiva teorier som pop-outeffekt,”steget före”-strategi, gestaltlagar och färgkodning. Olika sätt att användasig av linjetjocklekar för att hjälpa användaren att förstå bilder presenteras också.Gestaltningen baseras huvudsakligen på teori, samt resultatet av målgrupps- ochbildanalys. Målgruppen i detta examensarbete är 11-12 år gamla ochexamensarbetet handlar om att underlätta förståelsen för just denna målgrupp.

<p>Tidigare forskning visar att läsförmåga genomgår vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad läsförmåga som först läser bokstav för bokstav utvecklas till att läsa ord för ord. Kognitiva processer ändras mycket under denna utvecklingsperiod; det är inte endast sättet att läsa som ändras utan också själva bearbetningsförmågan och dessutom sättet som informationen bearbetas på. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska titlar ökar så ökar också användningen av datorer i skolan. En fontförbättringsteknik som kallas för ClearType används i e-böcker för att öka läsbarhet. Undersökningen syftar till att ta reda på om denna fontförbättringsteknik gagnar individer med olika utvecklad läsförmåga i samma utsträckning. Misstanke till detta bygger på tidigare forskning som har visat att kognitiv förmåga och läsbeteende ändras då individer utvecklar en läsförmåga. En undersökning med en komplex inomgruppsuppläggning (2x3) genomfördes där barn i olika åldrar (8 år, 12 år och 15 år) läste text från bildskärm med och utan fontförbättringstekniken ClearType. Resultaten visar att effekten av ClearType inte var statistiskt signifikant, men dock förekommer en tendens till en ökad läshastighet hos äldre åldersgrupper vid tillämpning av ClearType.</p>

Tidigare forskning visar att läsförmåga genomgår vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad läsförmåga som först läser bokstav för bokstav utvecklas till att läsa ord för ord. Kognitiva processer ändras mycket under denna utvecklingsperiod; det är inte endast sättet att läsa som ändras utan också själva bearbetningsförmågan och dessutom sättet som informationen bearbetas på. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska titlar ökar så ökar också användningen av datorer i skolan. En fontförbättringsteknik som kallas för ClearType används i e-böcker för att öka läsbarhet. Undersökningen syftar till att ta reda på om denna fontförbättringsteknik gagnar individer med olika utvecklad läsförmåga i samma utsträckning. Misstanke till detta bygger på tidigare forskning som har visat att kognitiv förmåga och läsbeteende ändras då individer utvecklar en läsförmåga. En undersökning med en komplex inomgruppsuppläggning (2x3) genomfördes där barn i olika åldrar (8 år, 12 år och 15 år) läste text från bildskärm med och utan fontförbättringstekniken ClearType. Resultaten visar att effekten av ClearType inte var statistiskt signifikant, men dock förekommer en tendens till en ökad läshastighet hos äldre åldersgrupper vid tillämpning av ClearType.

The aim for this thesis was to develop a proposal of documentation, containing rules and procedures, which JernströmOffset needs to acquire the Certified Graphic Production certification. A fundamental part was to study the materialissued by Sveriges Grafiska Mediaförening, to clarify the requirements that must be met to obtain the certification. Therecommendations found in the CGP material must also be considered.Based on the requirements and recommendations of Certified Graphic Production, a mapping of the workflows atJernström Offset was performed. It was done by interviewing employees from different departments at the company,this to get a clear understanding of the operations carried out throughout the production flow and the final qualityfollow-up.During our reviewing process we found that a number of changes, in terms of working environment and practices,must be made at the company. As a result of this we propose some appropriate actions to be implemented.The documentation was finally written, through the requirements and recommendations of Certified GraphicProduction and then applied to Jernström Offset’s work procedures.

No description available.

Examensarbetet har utförts i samarbete med företaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hjälpmedel för synskadade. LVI utvärderar vid jämna mellanrum nya LCD-bildskärmar för deras produkter. LVI behöver metoder samt utrustning för att mäta bildskärmars responstid och latens. Både responstiden och latensen ger fördröjningar vilket t.ex. leder till att bilden blir oskarp, rörliga föremål får en svans efter sig eller att lju- det kommer före bilden. I detta arbete utförs en grundlig förstudie som behandlar bild- skärmars responstid och latens samt ger ett underlag för att konstruera eller köpa mätut- rustning för responstidsmätningar. I förstudien framkommer den standardiserade mätmeto- den ”grey-to-grey” som LVI kan använda för att mäta responstiden. En mätkrets konstrue- ras för att mäta responstiden samt beställs en dedikerad enhet för latensmätning. För att ut- värdera mätmetoderna utförs ett antal tester med mätkretsen för responstid och den dedike- rade enheten för mätning av latens. Mätningarna visar senare att mätmetoden ”grey-to- grey” är den som LVI ska använda men metoden behöver vidareutvecklas. Den dedikerade enheten för latensmätningar visar sig mäta en del av responstiden och bör därför endast an- vändas som komplement till responstidsmätningen vid jämförelser mellan olika bildskär- mar. Arbetet levererar en förstudie i LCD-bildskärmars responstid och latens, en vidareut- vecklad version av ”grey-to-grey”-metoden, mätutrustning för responstidsmätning samt den dedikerade mätenheten för latens till företaget LVI. / The thesis was performed in collaboration with the company LVI (Low Vision Interna- tional) that manufactures electronic devices for the visually impaired. LVI evaluates new LCD displays for their products at regular intervals. LVI need methods and equipment for measuring response time and input lag. Both response time and input lag cause delays, which results in such things as image blur, ghosting after moving objects or a delay between sound and image. The preliminary study reveals the standardized method “grey- to-grey” that LVI can use to measure response time. A measurement circuit was constructed to measure response time and a dedicated unit for input lag measurement was ordered. To evaluate the measurement methods a number of tests were conducted with the response time circuit and the dedicated input lag unit. The measurements showed that the method LVI shall use is the "grey-to-grey” method but it needs further development. It turned out that the dedicated unit for input lag measured a portion of the response time and should therefore only be used as a complement to the response time measurement when comparing displays. The thesis delivers a preliminary study in LCD displays response times and input lag, a further developed version of the “grey-to-grey” method, measurement equipment for response time and a dedicated unit for input lag measurements to the company LVI.

With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.