Den här uppsatsen handlar om korttidsminnet (arbetsminnet) och dess kapacitet att lagra och processa information. Ett perceptionsexperiment som utfördes ger en inblick i hur korttidsminnet fungerar i praktiken och innefattar randmönster och ovaler som stimuli. Responstid och precision mäts och jämförs med avseende på betingelser som position och orientering. Uppsatsens hypotes är att samma respektive olika position på stimuli har betydelse för både snabbhet och precision. Resultatet bekräftade denna hypotes. Det visade sig också att även orientering på våra stimuli har en signifikant effekt på precision. Dock finns det ingen signifikant skillnad i snabbhet eller precision med avseende på om det är ovaler eller spatial frekvens.

Denna rapport redovisar ett examensarbete för Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design (MSGC12) vid Karlstads universitet. Uppdraget har genomförts som ett produktutvecklingsprojekt med tyngdpunkt på förstudie samt teknisk lösning. Projektet initierades av Aktiebolaget Kuplie Bering med idén om ett larm som identifierar ljud från utlösta inbrotts- eller brandlarm varpå det i sin tur skickar ett meddelande och larmar händelsen till närliggande grannar. Grannarna kan då snabbt sätta in lämpliga åtgärder. Förutsättningen är att det oftast är någon granne hemma oavsett tid. Vid inbrott och speciellt brand i bostad är tidsfaktorn viktig och då speciellt responstiden. Med responstid menas den tid då inbrottet eller branden börjar till när en åtgärd kan sättas in. På 5 minuter kan ett rum bli övertänt och kan ej släckas av en lekman. På liknande sätt kan en inbrottstjuv på 5 minuter hitta många värdefulla föremål och vara på väg från brottsplatsen. Genom att få en granne på plats kort efter ett larm har utlösts kan åtgärder sättas in snabbare. Arbetet har genom produktutvecklingsprocessen resulterat i en teknisk lösning som kan uppfatta ett inbrotts- eller brandlarm och därefter skicka ett larm tillsammans med en adress trådlöst till ett obegränsat antal liknande enheter. De mottagande enheterna visar genom ljud och larm tillsammans med en mobiltelefons app, en adress där inbrotts- eller brandlarmet larmade.

Tidigare studier har visat att det finns en övervägande nytta för samhället som helhet vid införandet och användandet av förstainsatsaktörer. I Sverige har nyttjandet av förstainsatsperson, FIP, inom räddningstjänsten visat på en kortare responstid än övrig styrka vid en olycka. Vid en byggnadsbrand är det enligt räddningstjänstens lagföreskrift ett rökdykarpar som utför livräddningen med resterande styrka (släckbil) verkande i bakgrunden. Den här studien utvärderar på nationell nivå tidsbesparingen (den kortare responstiden för två FIP-enheter jämfört med nästkommande enhet) samt den nytta som införandet och användandet av två FIP-enheter resulterar i för samhället som helhet vid en byggnadsbrand. Metoden för att analysera den minskning i skadevärde som en tidigare påbörjad insats medför genom nyttjandet av två FIP-enheter är en kostnadsnyttometod, även kallad CBA (Cost- benefit analysis). Kostnadsnyttoanalysen ställer den merkostnad som investeringen i FIP- enheter medför i kontrast till den nytta som FIP-enheter bidrar med, har nyttan ett större värde än kostnaden så är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Efter sortering av analysunderlaget genomförts återstod 210 stycken fall med fatal utkomst vid brand i byggnad mellan åren 2010 – 2014. Datamaterialet är från räddningstjänstens insats- samt dödsrapporter som ifyllts vid en olyckshändelse som räddningstjänsten larmats till. Resultatet från analysen visar att den genomsnittliga årliga nyttan av FIP-enheterna är beroende på hur stor andel av den avsedda populationen som återfinns inom stationsområde (benämns som täckningsgrad i studien) samt om stationen väljer att investera i en FIP-enhet eller två FIP-enheter. Täckningsgraden för att det ska vara lönsamt att investera i en FIP-enhet är 5311 stycken individer, för att det ska vara samhällsekonomiskt lönsamt att investera i två FIP-enheter måste stationen täcka 10 621 stycken individer. Investeringsalternativen är till följd av att utgångsläget för räddningstjänstens stationer är av olika art, d.v.s. en del stationer har redan en verksam FIP-enhet. För att stationen i fråga ska kunna ta del av den tänkta åtgärden med tidsbesparingen av två stycken FIP-enheter presenteras därav ett case scenario med investeringsalternativet om en FIP-enhet. Slutsatsen som dras är att det är samhällsekonomiskt lönsamt att implementera och nyttja två FIP-enheter för Sveriges räddningstjänster beroende på hur stor andel av Sveriges befolkning som den aktuella stationen täcker och vilket investeringsalternativ som är av intresse. / Previous studies have shown that there is an overwhelming benefit to society as a whole for the introduction and use of first responders. In Sweden, the use of first responders, FIP, for the civil protection demonstrated a shorter response time than the other rescue force when an accident occurred. When there is a fire in a building, according to rescue services regulations a smoke-diving couple performs the lifesaving operation with the residual rescue force (fire engine) acting in the background. This study evaluates if the national time savings; the shorter response time for two FIP units compared with the next unit arriving at the scene of an accident. If the introduction and use of two FIP units and the time saved results in a benefit to the society as a whole when there is a fire in a building. The method for analyzing the reduction in the damaged value as a previously initiated effort involving the use of two FIP units is a cost-benefit approach, also called CBA. Cost-benefit analysis makes the extra cost an investment in FIP units brings in contrast to the benefits that FIP units contributes, is the benefit of greater value than the cost the project is said to be economically viable. After sorting the analytical framework remained 210 cases, with fatal outcomes, for the variable fire in building between the years 2010 - 2014. The data material obtained is from the emergency input and death reports completed after an accident occurred that the rescue services were alerted to. The results of the analysis show that the average annual benefit of FIP units is dependent on the proportion of the intended population found in the station area (referred to as coverage in the study) and if the station chooses to invest in one FIP unit or two FIP units. Adequacy for it to be profitable to invest in one FIP unit requires that the station covers 5311 individuals, for it to be economically profitable to invest in two FIP units the station must cover 10 621 individuals. The investment options are due to the starting position for the rescue stations are of different kinds, i.e. some stations already have an effective FIP unit. For the station in question to take part of the division and time savings with two FIP units therefore a case scenario is presented with the investment option of one FIP unit. The conclusion is that it is economically viable to implement and use two FIP units for Sweden's emergency services depending on the proportion of the population of Sweden that the current station covers and what investment options that are of interest.

Arbetet undersöker ifall responstiden är lägre eller högre med en nyhetssida uppbyggd med ett ramverk utan infrastrukturen CMS jämfört med ett ramverk med infrastrukturen CMS. Enligt hypotesen kommer ramverket utan infrastrukturen CMS prestera bättre vid stora dataset gentemot ramverket utan infrastrukturen CMS. Nyhetssidorna installeras på en lokal miljö där ett experiment genomför sökningar för att mäta responstiden. Resultatet av experimentet tyder på att ramverket med infrastrukturen CMS presterar bättre än ramverket utan infrastrukturen CMS vid större projekt, däremot är skillnaden försumbar. Det är dock en signifikant skillnad mellan de båda ramverken när dataseten i projekten är små. Vid de fallen presterar ramverket utan infrastrukturen CMS lägre responstid än vad ramverket med infrastrukturen CMS gör. Vid framtida arbeten hade det varit intressant att mäta hur många rader kod, hur lång tid samt hur många klick det tar att publicera en artikel på dessa ramverk.

Arbetet undersöker ifall responstiden är lägre eller högre med en nyhetssida uppbyggd med ett ramverk utan infrastrukturen CMS jämfört med ett ramverk med infrastrukturen CMS. Enligt hypotesen kommer ramverket utan infrastrukturen CMSprestera bättre vid stora dataset gentemot ramverket utan infrastrukturen CMS. Nyhetssidorna installeras på en lokal miljö där ett experiment genomför sökningar för att mäta responstiden. Resultatet av experimentet tyder på att ramverket med infrastrukturen CMS presterar bättre än ramverket utan infrastrukturen CMS vid större projekt, däremot är skillnaden försumbar. Det är dock en signifikant skillnad mellan de båda ramverken när dataseten i projekten är små. Vid de fallen presterar ramverket utan infrastrukturen CMS lägre responstid än vad ramverket med infrastrukturen CMS gör. Vid framtida arbeten hade det varit intressant att mäta hur många rader kod, hur lång tid samt hur många klick det tar att publicera en artikel på dessa ramverk

In the last decades the average life expectancy of humans has increased significantly. There are more old people than ever before. At the same time there is a big staff shortage at nursing homes. A future study will examine the effect of introducing a socially intelligent robot called Furhat in such a home. In this work a so-called Wizard-of-Oz control system is developed which enables remote control of the normally autonomous Furhat. This control system will later be used in the future study. The Wizard-of-Oz control system is developed with the intention of reaching the lowest possible response time between the control system and Furhat to minimize the risk of unnatural conversation due to long wait times between actions. It is found that a response time at or above 500ms can have a clearly degrading effect on a conversation. By following code-standards with a focus on developing fast code an average response time in the range of 35-245ms depending on the action taken is reached.

No description available.

Perovskite solar cells (PSCs) have shown great potential for the future of solar powered energy production. They are however not completely flawless, and one of their more disadvantageous properties are their relatively slow response time. The Department of Materials Science and Engineering at Uppsala University have an interest in the ability to quickly measure the response time of PSCs for further development of optoelectronics. The purpose of this project was to provide an instrument with the ability to easily perform these measurements. The instrument was to be controlled by code from a computer which via usb connected to a microcontroller connected to the rest of the circuit. The electrical circuit was first constructed on breadboards for testing and optimisations, to later construct a circuit board which would neatly fit the entire circuit in a small space. The microcontroller was an Arduino NANO which sampled the current through the PSC at a rate of 33 kHz, which was slower than initially intended. It was however decided that the sample rate was sufficient for the application.

I korthet kan trauma förklaras med trubbigt eller penetrerande våld, det kan även handla om brännskada, misshandel eller fall från hög höjd. Med en växande befolkning som blir allt äldre kan det vara en utmaning för larmoperatörerna att alltid kunna ha en ledig ambulans vid prio-1 larm som innebär att det föreligger ett livshot. En avgörande faktor i många fall är tiden. Vid tidskänsliga tillstånd ökar risken för dödsfall med längre responstid. Vilken betydelse har tiden från larm till ambulansens ankomst vid mer eller mindre svåra trauman? Olika faktorer påverkar responstiden i olika grad- det kan handla om att åtgärder satts in i regionen för att förkorta tiden, men kan lika gärna vara miljörelaterat som vägarbeten. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan ambulansens responstid och mortaliteten inom 30 dagar vid allvarligt trauma i Sverige samt huruvida det föreligger regionala variationer i ambulansens responstid vid trauma. En retrospektiv registerstudie valdes därför och data från två Svenska register har analyserats. Data är insamlad från år 2019 och 10 regioner är inkluderade. Inget signifikant samband mellan responstid mot död kunde påvisas vid prio-1 larm. Däremot sågs en signifikant skillnad mellan regionerna vid prio-1 larm där den längsta medelresponstiden var 27,5 minuter och den kortaste var 12,8 minuter.

Är införande och nyttjande av förstainsatsperson (FIP) samhällsekonomiskt lönsamt? En FIP är, i normalfallet, en deltidsbrandman som inte behöver inställa sig vid brandstationen när en olycka har inträffat då denne har ett eget utryckningsfordon och kan på så sätt fortare komma fram till olycksplats. Den här uppsatsen gör en utvärdering av fyra stationsområden i Jönköpings kommun som för FIP-verksamhet. Tidigare studier framställer att FIP har kortare responstid än nästkommande räddningsenhet. Om så är fallet är följden att räddningsarbetet kan påbörjas i ett tidigare skede och således kan det slutliga räddade värdet i en olyckssituation vara av större omfattning än vad som annars vore möjligt. Enligt teorin bör det finnas ett sätt att värdera denna effekt, vilket sedan kan ställas i förhållande till merkostnaden av införande av FIP. Är fördelarna av FIP-verksamhet av större magnitud än nackdelarna är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Metoden använd för att utvärdera FIP i Jönköpings kommun är kostnadsnyttoanalys (CBA), vari analysunderlaget består av 1150 insatser där FIP-rapport ifyllts. Resultatet visar att den årliga nyttan per FIP-enhet, det vill säga per stationsområde, är mellan 242,8 och 652,0 TSEK (ej extrapolerat värde). Den årliga kostnaden är cirka 76,5 TSEK och nettonuvärdet uppgår därför till mellan 166,2 och 509,1 TSEK. Nyttokostnadskvoten är mellan 3,17 och 8,52. Slutsatsen är att införande och nyttjande av FIP är samhällsekonomiskt lönsamt. / Is introduction of first responder economically beneficial to society? A first responder is, most commonly, a part-time firefighter who can directly head for the scene of an accident since he has his own emergency vehicle. This means that the first responder does not have to first go by the fire department, like other part-time firefighters, and thus will be able to help people, or other, in an early stage of the situation. This thesis evaluates four fire departments (areas) in the municipality of Jönköping, which have adopted the concept of first responders into their organizations. Previous studies have shown that first responders have, on average, a shorter response time than the next emergency unit called to a rescue scene. If this is a fact, the rescue work can begin at an earlier stage and thus the final value saved during a rescue operation will be of greater scope than otherwise would be possible. In theory there should be a way to evaluate this effect, which then can be compared with the additional cost of introducing first responders. If the benefits of first responders are of greater magnitude than the disadvantages, the project is economically beneficial to society. The method used to evaluate the project of first responders in the municipality of Jönköping is a cost-benefit analysis (CBA), where the analytical framework consists of 1150 emergency rescues where a first-responder report has been completed. The results show that the annual benefits per first-responder unit, i.e. per station area, is between SEK 242.8 thousand and SEK 652.0 thousand (with no extrapolation). The annual cost is approximately SEK 76.5 thousand. The net present value therefore is between SEK 166.2 thousand and SEK 509.1 thousand. The cost-benefit ratio is between 3.17 and 8.52. The con-clusion is that introduction and use of first responders in the municipality of Jönköping is economic-ally beneficial to society. / Effektsamband i samhället