No description available.

No description available.

Stroke är en vanlig sjukdom som många drabbas av. Inom den prehospitala akutsjukvården möter ambulanssjuksköterskan patienter drabbade av stroke. Tiden är avgörande för den fortsatta vården och att patienten kommer till rätt vårdinstans direkt. Användningen av mätinstrumentet inom den prehospitala akutsjukvården ökar patientens möjligheter till rätt vård. Syfte: undersöka vilka mätinstrument och metoder som är lämpliga för att identifiera strokesymtom hos patienter i en prehospital akutfas. Metod: artikelsökningen genomfördes i databaserna ELIN, PubMed, Cinahl, EBSCO samt via American stroke associations hemsida och utfördes under perioden februari 2009 till september 2009. I studien inkluderades 15 vetenskapliga artiklar och dessa kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall för kvantitativa artiklar. Resultatet presenteras i form av kategorier. Resultat: användning av mätinstrument är bra för att identifiera stroke inom prehospital akutsjukvård. Mätinstrument ska vara lätta att förstå och inte vara tidskrävande. Vid användningen fås en snabbare identifiering av stroke och patienten kan få rätt vård utan extra tidsfördröjning vilket i sin tur leder till bättre livskvalitet och mindre lidande för patienterna. Slutsats: I studien framgår inte vilket mätinstrument som passar bäst inom den prehospitala akutsjukvården men att använda ett mätinstrument är att föredra. Beaktande bör tas att inget mätinstrument kan diagnostisera stroke utan mätinstrumenten identifierar symtomen.

<p>Stroke är en vanlig sjukdom som många drabbas av. Inom den prehospitala akutsjukvården möter ambulanssjuksköterskan patienter drabbade av stroke. Tiden är avgörande för den fortsatta vården och att patienten kommer till rätt vårdinstans direkt. Användningen av mätinstrumentet inom den prehospitala akutsjukvården ökar patientens möjligheter till rätt vård. <strong>Syfte:</strong> undersöka vilka mätinstrument och metoder som är lämpliga för att identifiera strokesymtom hos patienter i en prehospital akutfas. <strong>Metod: </strong>artikelsökningen genomfördes i databaserna ELIN, PubMed, Cinahl, EBSCO samt via American stroke associations hemsida och utfördes under perioden februari 2009 till september 2009. I studien inkluderades 15 vetenskapliga artiklar och dessa kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall för kvantitativa artiklar. Resultatet presenteras i form av kategorier. <strong>Resultat:</strong> användning av mätinstrument är bra för att identifiera stroke inom prehospital akutsjukvård. Mätinstrument ska vara lätta att förstå och inte vara tidskrävande. Vid användningen fås en snabbare identifiering av stroke och patienten kan få rätt vård utan extra tidsfördröjning vilket i sin tur leder till bättre livskvalitet och mindre lidande för patienterna. <strong>Slutsats:</strong> I studien framgår inte vilket mätinstrument som passar bäst inom den prehospitala akutsjukvården men att använda ett mätinstrument är att föredra. Beaktande bör tas att inget mätinstrument kan diagnostisera stroke utan mätinstrumenten identifierar symtomen.</p>

Examensarbetet har utförts på Siemens Industrial Turbomachinery AB i Trollhättan. Företaget tillverkar brännkammare till gasturbiner. Syftet med arbetet har varit att undersöka om kvalificerade mätningar kan utföras med Siemens Industrial Turbomachinery AB:s mätinstrument. Denna undersökning har utförts genom en mätsystemanalys. Syftet har även varit att undersöka om det går att införa statistisk processtyrning för en detalj. För att utföra denna studie har undersökningsdesignerna fallstudie och aktionsforskning använts. Fallstudien har varit till för mätsystemanalysen eftersom den berört ett specifikt fall som har analyserats. Aktionsforskning har nyttjats till undersökningen om statistisk processtyrning eftersom undersökningen har varit en del av planeringsarbetet för införande av en förbättring.För mätsystemanalysen har det använts tre detaljer av samma sorts artikel, tre operatörer och två mätomgångar per detalj. Det har även utförts mätningar på en passbit med kända mått. Mätningarna har sammanställts i ett Excel-ark och analyserats i programmet Minitab. Därefter har en VMEA utförts. Analys av mätningarna har tydliggjort att operatörerna varierar i både repeterbarhet och reproducerbarhet. Mätinstrumentet har bevisats stabilt och inte en grund till variation.Undersökningen om implementering av statistisk processtyrning har visat att det inte är möjligt att införa eftersom mätresultaten är alltför ostabila. Detta har lett till att företaget måste se över sina mätmetoder för att få en minskad spridning av mätresultaten. Att studien inte har använt tillräckligt många mätobjekt för ett statistiskt riktigt resultat bör poängteras. Hänsyn bör därmed tas till att studiens resultat inte är helt tillförlitligt, utan snarare indikerar att det är ett troligt resultat som framkommit. Förbättringsförslag som har framkommit under studien: • Detaljerna placeras inomhus tillräckligt länge innan de mäts. • Företaget inför ett eget, enskilt, anpassat rum för att mäta detaljerna. • Företaget ser över arbetsmetodiken för mätningarna. • Företaget uppdaterar arbetsinstruktioner för mätningar. • Företaget inför mätutbildning för operatörerna. Det som inte har utförts är själva införandet och framtagning av underlag för statistisk processtyrning. Detta eftersom mätresultaten har för stor variation för att SPS ska kunna användas. / The thesis has been performed at Siemens Industrial Turbomachinery AB in Trollhättan. The company manufactures combustors for gas turbines. The purpose of the work has been to investigate whether qualified measurements can be performed with Siemens Industrial Turbomachinery AB's measuring instruments. This study has been performed through a measurement system analysis. The purpose has also been to investigate whether it is possible to introduce statistical process control for a detail. To carry out this study, the study designs case study and action research have been used. The case study has been for the measurement system analysis because it concerned a specific case that has been analyzed. Action research has been used to investigate statistical process management since the survey has been part of planning work for the introduction of an improvement. Measurements on a gauge block with known dimensions have also been made. The measurements were compiled in an Excel sheet and analyzed in Minitab. Then a VMEA was performed. Analysis of the measurements made it clear that the operators vary in both repeatability and reproducibility. The measuring instrument has proved to be stable and not a basis for variation. The study on implementation of statistical process control has shown that it is not possible to be introduced because the measurement results are too unstable. This leads to the company having to review its measurement methods to achieve a reduced spread of the measurement results. That the study has not used enough measuring objects for a statistically correct result should be emphasized. Consideration should therefore be taken that the result of the study is not entirely reliable, but rather indicate that it is a probable result that has emerged. Suggestions that have emerged during the study is: • The details are placed indoors long enough before they are measured. • The company introduces a separate, customized room for measuring the details. • The company reviews the work methodology for the measurements. • The company updates work instructions for measurements. • The company introduces measurement training for operators. What has not been made is the actual introduction and making of user data for statistical process control. This is because the measurement results have a too great variation for the use of SPS.

<p>Befintliga självskattningsinstrument avseende mätning av stress är ofta teoretiska konstruktioner och sällan baserade på empiriska undersökningar av människors faktiska upplevelser. Instrumenten är i allmänhet validerade genom tvärsnittsstudier mot liknande skalor eller tangerande dimensioner som t ex ångest. Syftet med denna studie är att utifrån människors beskrivningar av stressupplevelsen utveckla ett nytt självskattningsinstrument för upplevd stress. Studien är indelad i tre delar. Den första delen är en intervjustudie (16 personer med blandande bakgrunder) där de ord och uttryck som används för att beskriva upplevelsen av stress tematiskt analyseras. Resultatet från denna analys ligger i nästa del till grund för formulerandet av en rad olika påståenden. Förhållandet mellan dessa påståenden analyserades med en explorativ faktor analys (56 universitetsstudenter). I den sista studien valideras dessa påståenden longitudinellt över två olika stressbetingelser (77 universitetsstudenter).</p>

Befintliga självskattningsinstrument avseende mätning av stress är ofta teoretiska konstruktioner och sällan baserade på empiriska undersökningar av människors faktiska upplevelser. Instrumenten är i allmänhet validerade genom tvärsnittsstudier mot liknande skalor eller tangerande dimensioner som t ex ångest. Syftet med denna studie är att utifrån människors beskrivningar av stressupplevelsen utveckla ett nytt självskattningsinstrument för upplevd stress. Studien är indelad i tre delar. Den första delen är en intervjustudie (16 personer med blandande bakgrunder) där de ord och uttryck som används för att beskriva upplevelsen av stress tematiskt analyseras. Resultatet från denna analys ligger i nästa del till grund för formulerandet av en rad olika påståenden. Förhållandet mellan dessa påståenden analyserades med en explorativ faktor analys (56 universitetsstudenter). I den sista studien valideras dessa påståenden longitudinellt över två olika stressbetingelser (77 universitetsstudenter).

No description available.

No description available.

Bakgrund: 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD). PPD påverkar inte bara kvinnan som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Att belysa de faktorer som på olika sätt har betydelse vid postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed. Arton kvantitativa artiklar har använts i studien. Resultat: Visade att kvinnor med tidigare depressions- och ångestsjukdomar löpte störst risk att drabbas av PPD. Mätinstrumenten som prövats för att förutse PPD under graviditet visade sig ha en känslighet för upptäckt på mellan 40-78%. Det visade sig även att förebyggande insatser för kvinnor i riskzonen inte hade någon effekt på utvecklandet av depressionssymtom postnatalt. Slutsats: Även om vi inte kan förhindra uppkomsten av PPD så är det ändå av vikt att vara medveten om de riskfaktorer som finns. Med den kunskapen kan vi tidigt upptäcka dessa kvinnor. Det ger möjlighet till ett ökat stöd och adekvata hjälpinsatser vilket kan begränsa omfattningen av sjukdomen.