<p>The Youth Outcome Questionnaire 2.0 Self Report (Y-OQ 2.0 SR) has been implemented in residential treatment centre in the Municipality of Örebro as a result of the strive for a more evidence-based working approach within social work. This study aims to examine how personnel and adolescents describe the treatment/counseling and support and the application of the Y-OQ 2.0 SR in the units. The questions cover the values the personnel and adolescents ascribe to the application of the Y-OQ 2.0 SR, if the result from Y-OQ 2.0 SR is congruent with how the adolescents have been affected during the placement, which obstacles and/or possibilities emerge in the management of the instrument and if there are any indications that the Y-OQ 2.0 SR is advantageous or disadvantageous in the treatment process. The study has a qualitative approach; four interviews were carried out with adolescents and five with personnel. The result shows that structure is an important component in attaining a change in behaviour. The adolescents' functional ability is to some extent congruent with the result from the Y-OQ 2.0 SR. The instrument is primarily used to evaluate the treatment and to guarantee the quality of the work of the personnel. Both obstacles and possibilities emerged in the management of the instrument. The personnel's attitude towards the instrument's purpose is positive. The adolescents' attitudes vary and this seems to be connected with how involved they are in the feedback process of the instrument's result. Whether or not the feedback of the result from the Y-OQ 2.0 SR is an advantage or disadvantage in the treatment process on the basis of involvement is discussed.</p> / <p>Ett evidensbaserat arbetssätt har blivit allt mer eftersträvansvärt inom socialt arbete och som ett led i detta har mätinstrumentet Youth Outcome Questionnarie 2.0 Self Report (Y-OQ 2.0 SR) implementerats i behandlingsverksamheter i Örebro kommun. Studien syftar till att undersöka hur personal och ungdomar uppfattar behandlingen/råd och stöd och tillämpningen av Y-OQ 2.0 SR i verksamheterna. Frågeställningarna omfattar vilket värde personal och ungdomar tillskriver instrumentet, huruvida instrumentets resultat överensstämmer med ungdomarnas förändringar under placeringstiden, vilka hinder/möjliggörande faktorer som framkommer i handhavandet av instrumentet, samt om det finns indikationer på att tillämpningen av Y-OQ 2.0 SR gynnar/missgynnar behandlingsprocessen. Studien har en kvalitativ ansats, fyra intervjuer har genomförts med ungdomar och fem med personal. Resultatet visar att struktur är en viktig komponent i behandling för att uppnå beteendeförändring. Ungdomarnas funktionsförmåga stämmer till viss del överens med resultatet från Y-OQ 2.0 SR. Instrumentet används främst för att utvärdera behandlingsinsatser och för att kvalitetssäkra arbetet. Det framkommer både hindrande och möjliggörande faktorer i handhavandet av instrumentet. Personalens inställning till syftet med Y-OQ 2.0 SR är positiv. Ungdomarnas inställning till instrumentet varierar vilket tycks ha samband med hur delaktiga de är i återkopplingen av resultatet. I diskussionen förs resonemang kring huruvida återkopplingen av resultatet från Y-OQ 2.0 SR gynnar eller missgynnar behandlingsprocessen utifrån delaktighet.</p>

<p>Background: Anxiety with children before surgery is well known. From the 1950s there are various assessment instruments. Despite that most day surgery units offer preparation for children and parents, there are many children who exhibit a strong anxiety the day of surgery, which can lead to postoperative behavioral changes. Today the nurse estimates the anxiety of a child on personal experience and knowledge, forming the basis for estimation whether the child is in need of sedation or not. The purpose: of this study was to evaluate instruments that the nurse can use in measuring the degree of anxiety of children before fast clinical settings, such as day surgery. Method: The literature review was conducted by systematic selection. The result: showed that there were evaluated observation scales and self-reported scales for estimating the anxiety of children before surgery and suitable for day surgery. Conclusion: The result shows that there are several useful scales, but none of the scales are evaluated for Swedish conditions. It may be considered as important to the nurse that the use of evaluated instruments in the daily practice and measuring the anxiety with children in order to provide the best care for the child, will minimizing behavioral changes postoperatively.</p> / <p>Bakgrund: Oro hos barn inför operation är välkänt. Det finns sedan 1950-talet olika bedömningsinstrument. Trots att de flesta dagoperativa enheter erbjuder förberedelser för barnen och föräldrarna är det många barn som uppvisar stark oro på operationsdagen, vilket kan leda till postoperativa beteendeförändringar. Idag skattar sjuksköterskan barnets oro utifrån personliga erfarenheter och kunskaper, som sedan ligger till grund för hennes bedömning om barnet har behov av premedicinering. Syftet: med litteraturstudien var att studera validerade mätinstrument som sjuksköterskan kan använda för att mäta graden av barns oro inför snabba verksamheter som dagoperation. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom systematiska val. Resultatet: visade att det finns validerade observationsskalor och självskattingsskalor för att skatta barns oro inför operation och som lämpar sig för dagoperation. Konklusion: Resultatet visar att det finns flera användbara skalor, men ingen av skalorna är validerade för svenska förhållanden. Det får anses angeläget för sjuksköterskan att använda validerade mätinstrument i det dagliga arbetet för att mäta barns oro, för att ge den bästa omvårdnaden till barnet och för att minimera beteendeförändringarna postoperativt.</p>

The Youth Outcome Questionnaire 2.0 Self Report (Y-OQ 2.0 SR) has been implemented in residential treatment centre in the Municipality of Örebro as a result of the strive for a more evidence-based working approach within social work. This study aims to examine how personnel and adolescents describe the treatment/counseling and support and the application of the Y-OQ 2.0 SR in the units. The questions cover the values the personnel and adolescents ascribe to the application of the Y-OQ 2.0 SR, if the result from Y-OQ 2.0 SR is congruent with how the adolescents have been affected during the placement, which obstacles and/or possibilities emerge in the management of the instrument and if there are any indications that the Y-OQ 2.0 SR is advantageous or disadvantageous in the treatment process. The study has a qualitative approach; four interviews were carried out with adolescents and five with personnel. The result shows that structure is an important component in attaining a change in behaviour. The adolescents' functional ability is to some extent congruent with the result from the Y-OQ 2.0 SR. The instrument is primarily used to evaluate the treatment and to guarantee the quality of the work of the personnel. Both obstacles and possibilities emerged in the management of the instrument. The personnel's attitude towards the instrument's purpose is positive. The adolescents' attitudes vary and this seems to be connected with how involved they are in the feedback process of the instrument's result. Whether or not the feedback of the result from the Y-OQ 2.0 SR is an advantage or disadvantage in the treatment process on the basis of involvement is discussed. / Ett evidensbaserat arbetssätt har blivit allt mer eftersträvansvärt inom socialt arbete och som ett led i detta har mätinstrumentet Youth Outcome Questionnarie 2.0 Self Report (Y-OQ 2.0 SR) implementerats i behandlingsverksamheter i Örebro kommun. Studien syftar till att undersöka hur personal och ungdomar uppfattar behandlingen/råd och stöd och tillämpningen av Y-OQ 2.0 SR i verksamheterna. Frågeställningarna omfattar vilket värde personal och ungdomar tillskriver instrumentet, huruvida instrumentets resultat överensstämmer med ungdomarnas förändringar under placeringstiden, vilka hinder/möjliggörande faktorer som framkommer i handhavandet av instrumentet, samt om det finns indikationer på att tillämpningen av Y-OQ 2.0 SR gynnar/missgynnar behandlingsprocessen. Studien har en kvalitativ ansats, fyra intervjuer har genomförts med ungdomar och fem med personal. Resultatet visar att struktur är en viktig komponent i behandling för att uppnå beteendeförändring. Ungdomarnas funktionsförmåga stämmer till viss del överens med resultatet från Y-OQ 2.0 SR. Instrumentet används främst för att utvärdera behandlingsinsatser och för att kvalitetssäkra arbetet. Det framkommer både hindrande och möjliggörande faktorer i handhavandet av instrumentet. Personalens inställning till syftet med Y-OQ 2.0 SR är positiv. Ungdomarnas inställning till instrumentet varierar vilket tycks ha samband med hur delaktiga de är i återkopplingen av resultatet. I diskussionen förs resonemang kring huruvida återkopplingen av resultatet från Y-OQ 2.0 SR gynnar eller missgynnar behandlingsprocessen utifrån delaktighet.

Detta examensarbete har utförts på Saab Training Systems (STS) AB i Huskvarna. Arbetet handlar om metodik och utrustning för mätning av ström och energiförbrukning på Saabs batteridrivna apparater, nämligen SAT och SAAD. Nuvarande mätutrustning klarar inte av de tekniska kraven som STS ställer. Därför behövs det ett instrument eller en metod som generellt kan mäta energiförbrukningen på Saabs batteridrivna enheter. Problemet är att strömmen till apparaterna varierar kraftigt från några mikroampere till flera hundra milliampere i en väldigt kort tidsperiod. Arbetet har genomförts som en teoretisk utredning men innehåller också praktiska mätningar på Saabs SAT och SAAD för att undersöka vilka svårigheter som kan uppstå vid mätning. Dessutom har två förslag på lösningar presenterats. Det mest lovande av förslagen är baserat på en logaritmisk förstärkare. Detta förslag har även verifierats praktiskt med ett testkort (prototyp). Testkretskortet kan delas upp i två delar. Den första delen innehåller en linjär förstärkare som känner av strömmen som går igenom en avkänningsresistor. Test av den delen av kortet visade att den fungerade enligt specifikationen, och det var att förstärka signalen med den förstärkningsfaktor som bestämts och att kunna mäta med oscilloskop på plussidan av testobjektet. Den andra delen innehåller en logaritmisk förstärkare som komprimerar stordynamiksignaler. Test av denna del av kortet visade att förstärkaren var olämplig för ändamålet, eftersom den inte klarade av att förstärka små signaler. Idén att använda logaritmisk förstärkare är dock ett bra alternativ, givet att en lämplig förstärkare används.

Skador till följd av armeringskorrosion kostar årligen samhället stora belopp i renoverings och underhållskostnader. Idag används nästan uteslutande okulära inspektioner vid besiktning av armerade betongkonstruktioner. För att kunna göra en bättre bedömning av skador till följd av armeringskorrosion har det elektrokemiska mätinstrumentet RapiCor utvecklats. I detta examensarbete har lämpligheten och användarvänligheten av den nya tekniken med RapiCor utvärderats. Detta har gjorts genom praktisk fältmätning. Fältmätningen innefattade 35 olika konstruktionsdelar fördelat på 13 betongbroar, vilket gav en god insikt i hur RapiCor bör användas. Arbetet har lett fram till förslag på hur instrumentet kan vidareutvecklas. Dessutom har en enklare användarmanual tagits fram där alla steg i mätprocessen finns med. I manualen tas även de vanligaste felkällorna och fallgroparna med samt förslag på hur dessa kan undvikas.   Rapporten behandlar grundläggande korrosionsteori för den oinvigde, hur broinspektioner utförs idag samt hur instrumentet fungerar vid mätning av armeringskorrosion genom de tre parametrarna korrosionshastighet, halvcellpotential samt resistivitet. Dessa tre vägs sedan ihop till ett korrosionsindex. Genom viss tolkning av ovanstående värden går det att bedöma vilken risk för korrosion som föreligger, hur allvarlig den är samt se korrosionens utbredning.   Vidare visas med fyra exempel på olika konstruktionsdelar möjligheterna med RapiCor samt tidsstudier över hur lång tid de olika momenten i en mätning kan ta. Genom en jämförelsestudie mellan broar utsatta för tösalter och med broar där tösalter förekommer i en liten utsträckning står det klart att saltet har en stor inverkan på konstruktioner ur beständighetssynpunkt.   Genom arbetet har det konstaterats att RapiCor är ett användarvänligt instrument men tar för lång tid att använda vid ordinära huvudinspektioner som de ser ut idag. Det finns däremot en stor potential för instrumentet vid särskilda inspektioner och kompletterande tillståndsbedömningar såsom skadeutredningar, uppföljning av skyddsåtgärder m.m. Det är dock inte uteslutet att det i framtiden kan göras utrymme för instrumentmätningar då det utan tvekan tillför en extra kvalitet i tillståndsbedömningen av armerade betongkonstruktioner något som kan ge broförvaltare en fördel i deras planerings och underhållsarbete.

<p>Detta examensarbete har utförts på Saab Training Systems (STS) AB i Huskvarna. Arbetet handlar om metodik och utrustning för mätning av ström och energiförbrukning på Saabs batteridrivna apparater, nämligen SAT och SAAD.</p><p>Nuvarande mätutrustning klarar inte av de tekniska kraven som STS ställer. Därför behövs det ett instrument eller en metod som generellt kan mäta energiförbrukningen på Saabs batteridrivna enheter. Problemet är att strömmen till apparaterna varierar kraftigt från några mikroampere till flera hundra milliampere i en väldigt kort tidsperiod.</p><p>Arbetet har genomförts som en teoretisk utredning men innehåller också praktiska mätningar på Saabs SAT och SAAD för att undersöka vilka svårigheter som kan uppstå vid mätning. Dessutom har två förslag på lösningar presenterats. Det mest lovande av förslagen är baserat på en logaritmisk förstärkare. Detta förslag har även verifierats praktiskt med ett testkort (prototyp).</p><p>Testkretskortet kan delas upp i två delar. Den första delen innehåller en linjär förstärkare som känner av strömmen som går igenom en avkänningsresistor. Test av den delen av kortet visade att den fungerade enligt specifikationen, och det var att förstärka signalen med den förstärkningsfaktor som bestämts och att kunna mäta med oscilloskop på plussidan av testobjektet.</p><p>Den andra delen innehåller en logaritmisk förstärkare som komprimerar stordynamiksignaler. Test av denna del av kortet visade att förstärkaren var olämplig för ändamålet, eftersom den inte klarade av att förstärka små signaler.</p><p>Idén att använda logaritmisk förstärkare är dock ett bra alternativ, givet att en lämplig förstärkare används.</p>

Background: Anxiety with children before surgery is well known. From the 1950s there are various assessment instruments. Despite that most day surgery units offer preparation for children and parents, there are many children who exhibit a strong anxiety the day of surgery, which can lead to postoperative behavioral changes. Today the nurse estimates the anxiety of a child on personal experience and knowledge, forming the basis for estimation whether the child is in need of sedation or not. The purpose: of this study was to evaluate instruments that the nurse can use in measuring the degree of anxiety of children before fast clinical settings, such as day surgery. Method: The literature review was conducted by systematic selection. The result: showed that there were evaluated observation scales and self-reported scales for estimating the anxiety of children before surgery and suitable for day surgery. Conclusion: The result shows that there are several useful scales, but none of the scales are evaluated for Swedish conditions. It may be considered as important to the nurse that the use of evaluated instruments in the daily practice and measuring the anxiety with children in order to provide the best care for the child, will minimizing behavioral changes postoperatively. / Bakgrund: Oro hos barn inför operation är välkänt. Det finns sedan 1950-talet olika bedömningsinstrument. Trots att de flesta dagoperativa enheter erbjuder förberedelser för barnen och föräldrarna är det många barn som uppvisar stark oro på operationsdagen, vilket kan leda till postoperativa beteendeförändringar. Idag skattar sjuksköterskan barnets oro utifrån personliga erfarenheter och kunskaper, som sedan ligger till grund för hennes bedömning om barnet har behov av premedicinering. Syftet: med litteraturstudien var att studera validerade mätinstrument som sjuksköterskan kan använda för att mäta graden av barns oro inför snabba verksamheter som dagoperation. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom systematiska val. Resultatet: visade att det finns validerade observationsskalor och självskattingsskalor för att skatta barns oro inför operation och som lämpar sig för dagoperation. Konklusion: Resultatet visar att det finns flera användbara skalor, men ingen av skalorna är validerade för svenska förhållanden. Det får anses angeläget för sjuksköterskan att använda validerade mätinstrument i det dagliga arbetet för att mäta barns oro, för att ge den bästa omvårdnaden till barnet och för att minimera beteendeförändringarna postoperativt.

Bakgrund Sedering, delirium, agitation och smärta är viktiga områden inom intensivvård. Studier har visat på goda resultat vid bedömning av sederade patienter med validerade mätinstrument. Intensivvårdssjuksköterskan möter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifrån patientens individuella behov förebygga, behandla, lindra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Den komplexa vården ställer stora krav på kunskap, kompetens och interprofessionellt omhändertagande på individnivå. Syfte Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av teamarbete och bedömning av sederade patienter med validerade mätinstrument. Metod Kvalitativa individuella intervjuer valdes som metod för att besvara studiens syfte. Sju intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna i studien var intensivvårdssjuksköterskor i åldrarna 33-59 år med 1-21 års erfarenhet av intensivvård. Fem av deltagarna var kvinnor och två var män. Resultat Resultatet presenterades under kategorierna: Kunskap om bedömning av den sederade patienten och Teamarbete kring den sederade patienten och styrks av citat. Resultatet i studien visar på en bred kunskap och kompetens inom området. Flera exempel på god vård, teamarbete och professionellt förhållningssätt beskrevs. Det framkom dock en del brister och flera av deltagarna kände frustration över exempelvis teamarbete. Det belystes att kunskapsnivån om validerade mätinstrument var ojämn samt viljan med att använda dem inte alltid fanns. Slutsats Mer utbildning samt en tydligare motivering och uppmuntran till varför alla instrument används önskades. Ett område som återkom var svårigheterna och utmaningarna med ett effektivt teamarbete.

No description available.

Denna studie har genomförts på Atlantis som ligger i Mölndal och tillverkar dentala distanser. Alla produkterna är kundanpassade och har höga krav på kvalitet, därför inspekteras kvalitet på produkterna efter tillverkningen. Denna undersöknings kärna är en fallstudie och data har samlats in genom deltagande observation och litteraturstudier. Arbetet leder till utveckling av en metod som har tidseliminering och arbetssättsförbättring i fokus samt att produkterna ska bibehålla kvaliteten. Projektet resulterar i eliminering av ett kvalitetsinspektionsmoment för Ankylos modeller samt föreslå ett standardiserat arbetssätt som har den kortaste ledtiden. Slutligen kommer några rekommendationer till förbättrade mätinstrument och processer.