No description available.

No description available.

No description available.

<p>Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? <strong></strong></p><p>Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan. Detta för att få en så bred kunskapsspridning som möjligt gällande textila ljudabsorbenter för att finna samband mellan olika berörda områden.</p><p>I resultatet framgår det att textila fibrer har betydelse vid tillverkning av en textil ljudabsorbent. Betydelsen ligger i att olika textila fibrer får varierande ljudupptagningsförmågor beroende vilken grovlek, längd och behandling materialet utsätts för. Likaväl är varierande kunskaper av vikt utifrån rummets utformning, ljudets påverkan på hälsan och kring ljudets akustiska egenskaper. Kunskaper från olika områden som sedan kan vävas samman vid tillverkningen av textila ljudabsorbenter.</p>

Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan. Detta för att få en så bred kunskapsspridning som möjligt gällande textila ljudabsorbenter för att finna samband mellan olika berörda områden. I resultatet framgår det att textila fibrer har betydelse vid tillverkning av en textil ljudabsorbent. Betydelsen ligger i att olika textila fibrer får varierande ljudupptagningsförmågor beroende vilken grovlek, längd och behandling materialet utsätts för. Likaväl är varierande kunskaper av vikt utifrån rummets utformning, ljudets påverkan på hälsan och kring ljudets akustiska egenskaper. Kunskaper från olika områden som sedan kan vävas samman vid tillverkningen av textila ljudabsorbenter.

I dagens samhälle råder det ofta en bristande kunskap hos butikspersonal gällande textila material, och de har ofta problem med att besvara kundernas frågor gällande exempelvis krympning, fällning eller tvättråd. För att en butik ska kunna utmärka sig från e-handeln är det av största vikt att personalen är experter på dessa frågor. Syftet med examensarbetet är att undersöka om den textila materialkunskapen hos butikspersonal är tillräckligt god för att matcha kundens förväntningar. Studien har genomförts med hjälp av tidigare forskning, samt egna undersökningar. Vi har utformat och genomfört två olika enkäter, en riktad till butikspersonal och en till kunder, samt genomfört en deltagande observation i butik. Vi har använt oss av åtta olika kedjeföretag inom fast fashion-segmentet för att genomföra vår studie. I uppsatsen förklaras två olika teorier angående servicekvalitet. Vi beskriver SERVQUAL- modellen och kundgapsmodell. Ur dessa har vi tagit fram en egen undersökningsmodell för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Genom vår undersökning kom vi fram till att butikspersonalens kunskap om textila material inte är tillräckligt god för att matcha kundernas förväntningar. Vi har även kommit fram till att väldigt få blir erbjudna utbildningar angående textila material från företaget de arbetar på. En stor majoritet av butikspersonalen önskar att företaget de arbetar på ska erbjuda kurser eller fler kurser inom textila material, och vi har genom enkäterna och tidigare forskning kommit fram till att detta är en lämplig metod för att öka kunskapsnivån.

Skolans roll att överföra och utveckla kulturarvet som en del av fostransuppdraget är centralt. Denna uppgift blir särskilt utmanande inom textilslöjden, där traditionella hantverkstekniker enligt tidigare studier ofta varit normerade utifrån framför allt den svenska kulturen. Normeringen ställer frågor om hur undervisningen kan anpassas för att inkludera och respektera mångkulturella elever. Denna studie fokuserar på textilslöjd som en källa till kulturarv och kulturarvets plats i undervisningen. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur kulturarv bevaras, förmedlas och införlivas inom textilslöjdundervisningen på högstadiet. Metodologiskt använder studien semistrukturerade intervjuer med sex textilslöjdslärare från olika delar av Sverige. Resultaten framhäver strategier och utmaningar för att integrera och förmedla kulturarv i en mångkulturell skolmiljö och understryker vikten av att aktivt integrera kulturella perspektiv i undervisningen som sträcker sig utöver den traditionella nordiska kulturarvet undervisningen för att återspegla ett mångkulturellt samhälle.

Our whole society is affected by the digitisation process. The policies of the Swedish government encourage the cultural heritage organizations to strategically develop the digitisation of their collections. These strategies often aim to make the collections more accessible but there is not much research about how researchers who have use of the digital information meet with the digital collections. The intention of this thesis is to study four researchers in the field of humanities who have textile objects as source material, and their professional experience of the digitisation of the cultural heritage. The researchers were interviewed in a semi-structured qualitative way, and the interviews were recorded and transcribed for analyzation of the data collected.  The main result of the study is that the digital access of research material represents an improvement of their work when it comes to getting a quick and easy overview of their research subject which also represent a chance to improve the research quality by being able to compare and search for similar objects all over the world without having to travel to the collections. It has also become cheaper because of less travelling. Being able to take digital photos is also a big improvement compared to analogue photographs that are expensive and takes time to develop. One negative aspect that the study shows, is that the information in digital collections often lacks the quality that the researchers need, for example close-up pictures or relevant and reliable metadata. The researchers also experience an uncertainty in how to use the digital tools and computer programs in an effectively way and expresses a need for more knowledge about the different IT-systems. This thesis shows that the research topics seem to change due to the digitisation, partly because of the technological possibilities that new methods offers. Digital humanities points to this as a possibility to develop the research in the field of humanities and explore new areas that cannot be done without the digital methods.

Syfte: Den här uppsatsen handlar om hållbarhet i förhållande till ett modeföretags produktrelaterade processer. Fokus har varit att studera och analysera designprocessens inverkan på en produkts hållbarhetsnivå – hur den här processen och dess beslut påverkar de övriga stegen i den textila värdekedjan. Syftet är att utveckla ett designverktyg som ökar kunskap, ger stöd för att sluta det textila kretsloppet och skapa hållbara produkter. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med fallstudie. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer i kombination med undersökning av företagsinformation på ett svenskt modeföretag. Analys: Det teoretiska ramverket utvecklades genom en litteraturgenomgång och baseras på cirkulär ekonomi och organisatoriskt lärande. Resultatet analyserades efter ramverket: livslängd och användarvänlighet, stänga kretsloppet, vision, policy och kommunikation och kunskap. Slutsats: Bristen på kunskap, förkommandet av subgrupper och kunskapsförflyttning i organisationen påverkar förutsättningarna för att kunna sluta cirkeln. Idag är dessutom infrastuktur och teknik ett hinder för en fullständig implementering av den cirkulära modellen. Företaget behöver skapa en tydlig och gemensam definition av hållbarhet och alla individer behöver involveras i arbetet kring hållbarhet i organisationen.

Företaget Ortoma utvecklar i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhus och Smart Textiles ett implantat som ska placeras mellan ländryggens taggutskott för att lindra spinal stenos. Implantatet ska ha en kuddeliknande form och bära den last som uppstår mellan taggutskotten, det ska även återställa distansen mellan dem. De flesta implantat på marknaden idag är tillverkade i hårda material, exempelvis titan, för att bära upp den höga last som uppstår i ryggen. Detta ger ofta friktionsskador på bendelar och kan även innebära ett stort operationsingrepp. Följande examensarbete syftar därför till att utveckla ett textilt ytskikt till ett implantat i en sömlös tredimensionell konstruktion som ska klara en kompressionslast på 10 kN. Tre olika typer av provkroppar handvävdes i 100 % Dyneema®. En remsa, en tub och en tredimensionell kudde som sedan fylldes med silikon. Samtliga provkroppar vävdes i två olika grundbindningar, tvåskaft och batavia. För att utvärdera och jämföra de båda bindningarna testades provkropparna med egenutvecklade dragprovnings- och kompressionstester. De konstruktioner som påvisade högst brottlast i samtliga tester var vävda i grundbindningen batavia, vilken innehöll nästan tre gånger så många inslag per centimeter som bindningen tvåskaft. Inslag per centimeter visade sig vara den parameter som till största del avgjorde skillnaden mellan provkropparnas styrka eftersom mängden material då blev betydligt större. De tredimensionella kuddarna klarade en belastning på strax över 10 kN under kompressionstestet. Dock observerades en svag länk i konstruktionen vid övergången mellan dubbelväv och enkelväv, vilken behöver utvecklas vidare. Genom en förfinad konstruktionsteknik och vidare utveckling skulle det textila ytskiktet som utvecklats under projektet kunna konkurrera med dagens implantat. Tillverkningen skulle kunna ske i en Jacquardvävstol med skyttel och skulle då få en kortare produktionstid, samt möjliggöra en individuell anpassning av implantatet.