Syfte: Den här uppsatsen handlar om hållbarhet i förhållande till ett modeföretags produktrelaterade processer. Fokus har varit att studera och analysera designprocessens inverkan på en produkts hållbarhetsnivå – hur den här processen och dess beslut påverkar de övriga stegen i den textila värdekedjan. Syftet är att utveckla ett designverktyg som ökar kunskap, ger stöd för att sluta det textila kretsloppet och skapa hållbara produkter. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med fallstudie. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer i kombination med undersökning av företagsinformation på ett svenskt modeföretag. Analys: Det teoretiska ramverket utvecklades genom en litteraturgenomgång och baseras på cirkulär ekonomi och organisatoriskt lärande. Resultatet analyserades efter ramverket: livslängd och användarvänlighet, stänga kretsloppet, vision, policy och kommunikation och kunskap. Slutsats: Bristen på kunskap, förkommandet av subgrupper och kunskapsförflyttning i organisationen påverkar förutsättningarna för att kunna sluta cirkeln. Idag är dessutom infrastuktur och teknik ett hinder för en fullständig implementering av den cirkulära modellen. Företaget behöver skapa en tydlig och gemensam definition av hållbarhet och alla individer behöver involveras i arbetet kring hållbarhet i organisationen.

Kommunikationen mellan en produktutvecklande modeleverantör och deras producenter är en pågående process. Kommunikation i allmänhet binder samman människor genom tal och skrift, men kan också vara en bidragande faktor till oenighet. Kommunikation i alla dess former används dagligen och är ett viktigt verktyg som måste fungera korrekt. Om brister i kommunikationen uppstår kan diskussioner väckas till liv och inom modeindustrin kan samarbeten ställas in och kontrakt annulleras. Kommunikationen mellan den produktutvecklande modeleverantören och deras producenter kan bli missförstådd och inte tolkad utifrån det uppsåt företagen planerat. Det kan leda till problem med ledtider, försäljningssiffror och försenade leveranser. Syftet med studien är att analysera varför eventuella problem sker i kommunikationen mellan svenska produktutvecklande modeleverantörer och deras producenter i utlandet. Följande kandidatuppsats är uppdelad i kapitel 1 – 6 och kommer besvara syftet genom att granska kommunikationen mellan de två parterna, vilka kommunikationssvårigheter som finns samt vilka parametrar som är viktiga för att kommunikationen ska fungera. Den primära teorin utgörs av det empiriska resultatet som består av intervjuer med nio svenska produktutvecklande modeleverantörer. Personliga intervjuer valdes för att tillgå så stor andel information som möjligt rörande ämnet. Dessutom har observationer av den Textila Värdekedjan, Supply Chain Management, Sustainable Supply Chain Management, Total Quality Management, Quick Response, Fast Fashion samt Organisationskultur genomförts. Även andra viktiga strategier och aspekter som handlar om kommunikation har analyserats. Studien visar att brister i kommunikationen uppstår dagligen för svenska produktutvecklande modeleverantörer. Kommunikationssvårigheter uppkommer av bland annat språkbarriärer och kulturella skillnader. Konsekvenser av misstag i kommunikationen kan vara förödande och ha stor påverkan på relationen mellan de svenska produktutvecklande modeleverantörerna och deras producenter. Följaktligen presenteras studiens slutsats samt förslag på vidare forskning. Slutligen redovisas använda källor och bilagor.

Modeindustrin har länge fått utstå kritik för att vara en ohållbar bransch med bristande transparens och spårbarhet när det gäller hur och under vilka villkor klädesplaggen har tillverkats. Transparens och spårbarhet är två skilda begrepp, men båda är avgörande faktorer för att uppnå en mer hållbar, rättvis och ansvarsfull modeindustri. Spårbarhetskommunikationen som presenteras för konsumenter vid onlineköp av kläder är i nuläget knapp, men under utveckling. Studiens syfte har därför varit att undersöka dagens konsumentbeteende relaterat till transparens och spårbarhet i den textila värdekedjan, men även konsumenters framtida köpbeteende och attityd till området. Vidare behandlar studien även vilken typ av spårbarhetsinformation konsumenterna efterfrågar vid klädinköp. Detta bidrar i sin tur till att hjälpa modeföretag att anpassa sin kommunikation av spårbarhetsinformation vid onlineförsäljning av kläder, och samtidigt öka sin trovärdighet som mer hållbara aktörer. En kvantitativ enkätundersökning utformades för att samla in data och kunskap om konsumenters köpbeteende och attityd kring spårbarhet. En egenkonstruerad undersökningsmodell kopplad till den teoretiska referensram utgör också grunden för studien. Resultaten av studien visar att konsumenters kunskap om spårbarhet i nuläget brister. Trots detta tar en betydande del av konsumenterna del av den information som finns tillgänglig via modeföretagens digitala plattformar under köpprocessen. Studien visar också att konsumenterna är intresserade av och positiva till en ökning av kommunikation kring spårbarhet vid onlineköp av kläder i framtiden. Både social- och miljömässig spårbarhetsinformation anses också vara lika viktigt att presentera och inom dessa områden är arbetsmiljö och miljö- och hälsofarliga kemikalier den information som konsumenterna allra helst skulle vilja ta del av i framtiden. Det är därför av största vikt att modeföretag kommunicerar detta på ett tydligt vis vid onlineförsäljning av kläder i framtiden, för att konsumenter ska få möjligheten att göra mer hållbara val. / The fashion industry has faced extensive criticism due to its unsustainable practices and lack of transparency and traceability in terms of the production processes and working conditions associated with garment manufacturing. Transparency and traceability are two distinct concepts, but both are crucial factors in achieving a more sustainable, fair, and responsible fashion industry. The traceability communication provided to consumers during online clothing purchases is currently limited but evolving. Therefore, the purpose of this study has been to examine current consumer behavior, as well as future purchasing behavior and attitudes, related to traceability in the textile value chain. The study also investigates the type of traceability information consumers look for when buying clothes. This, in turn, contributes to helping fashion companies tailor their communication of traceability information during online clothing sales and increase their credibility as more sustainable actors. A quantitative survey was designed to gather data and insights into consumer purchasing behavior and attitudes towards traceability. Additionally, a self-constructed research model linked to the theoretical framework forms the foundation of the study. The results of the study indicate a current lack of consumer knowledge about traceability. Nevertheless, a significant portion of consumers engage with the available information on fashion companies' digital platforms during the purchasing process. The study also reveals that consumers are interested in and receptive to increased communication about traceability during online clothing purchases in the future. Both social and environmental traceability information are considered equally important to present, with working conditions and environmentally hazardous chemicals being the information consumers would most prefer to access in the future. Therefore, it is of utmost importance for fashion companies to communicate this information clearly during online clothing sales in the future, enabling consumers to make more sustainable choices. This study is written in Swedish.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur svenska modeföretag arbetar med transparens av sin värdekedja för att kommunicera de sociala- och miljömässiga avtryck som verksamheten medför. Studiens resultat kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskap om hur trovärdighet och tydlighet kan uppnås/användas för att förbättra kommunikationen från företag till konsument. Metod: Studien har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har utförts för insamling av empiri. Intervjuguiden har baserats på de definierade centrala begreppen utifrån studiens forskningsfrågor som innehåller begreppen transparens, värdekedja, kommunikation, ansvar och framtid. Resultat: Samtliga företag i studien strävar efter transparens i hela sin värdekedja, vilket omfattar fibertillverkning, tygtillverkning, produktion, färgning och transporter. Genom webbplatser, hållbarhetsrapporter, certifieringar och sociala medier kommunicerar företagen transparens till slutkonsument. Samtliga företag i studien anser att det är nödvändigt att skapa förändring och förbättra delar av sin värdekedja för att bidra till en mer hållbar framtid. Även att kommunicera mer till slutkund angående cirkulariteten hos en modeprodukt och hur företagen i studien kan samarbeta med andra företag för att bygga en bättre och mer hållbar framtid. Relevans: Studien bidrar med relevanta utgångspunkter för hur företag bör arbeta med transparens av sin värdekedja för att bidra till en så hållbar textilbransch som möjligt. Relevansen förstärks då studien ligger rätt i tiden med med konstanta förändringar för hållbarhet inom textilbranschen och där transparens är grundstenen. / Purpose: The aim of the study is to look into how Swedish fashion firms use transparency throughout their value chain to explain and communicate the social and environmental impact of their activities. The result of the study can help to increase knowledge about how to develop trustworthiness and reliability in order to improve business-to-consumer communication. Method: The study has a qualitative method with a deductive approach based on semi-structured interviews that have been conducted for collecting the empirical data. The interview guide is based on the study's research questions' stated keywords, which include topics like transparency, value chain, communication, responsibility, and the future. Findings and conclusion: All five companies strive for transparency across their value chain, which includes fiber production, fabric manufacture, production, dyeing and transportation. Through websites, sustainability reports, certifications and social media, the companies communicate transparency to the end consumer. All businesses believe that changing and improving sections of their value chain is necessary to contribute to a more sustainable future. Also, communicate with their end customers more about the circularity of a fashion product and how to collaborate with other companies to build a better future and be more sustainable. Relevance: The study contributes relevant points on how companies should work with transparency within their value chain in order to contribute towards a more sustainable textile industry. The study's relevance is enhanced by the fact that it is timely, given the ongoing changes in the textile industry and transparency is a central part for that development.