I takt med att städer växer ökar även avfallsmängderna. För att uppnå en hållbar stadsutveckling är det därför nödvändigt att tillgängliggöra avfallshanteringen så att även hushåll som saknar tillgång till bil har möjlighet att på ett enkelt och smidigt sätt hantera sitt avfall. I detta syfte har konceptet kvartersnära återvinningscentraler utvecklats. Kvartersnära återvinningscentraler ämnar integreras i den tätbebyggda miljön för att på så vis tillgängliggöra avfallshanteringen i form av återanvändning och återbruk, men vad som är speciellt med kvartersnära återvinningscentraler är att de även syftar till att främja socialt utbyte genom att fungera som en mötesplats.Detta arbete baseras på VA SYDs projekt Kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck. Syftet är att identifiera vilka effekter en kvartersnära återvinningscentral kan ha på de sociala dimensionerna av hållbarhet i Kroksbäck, ge förslag på sociala mål och indikatorer samt föreslå ett projekt för hur dessa kan utvecklas, implementeras och utvärderas. Vi undersöker hur arbete kan bedrivas för att utveckla sociala mål för en kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck och använder oss i det avseendet av en social konsekvensanalys för att identifiera möjliga sociala effekter som den kvartersnära återvinningscentralen kan föra med sig.De sociala effekter som identifieras utgör sedan grunden för de mål och indikatorer som formuleras i vår projektidé och som är tänkta att implementeras under den kvartersnära återvinningscentralens pilotfas.Resultatet visar på att sociala konsekvensbeskrivningar fungerar väl för att identifiera sociala effekter till följd av förändringar i den fysiska miljön. Den sociala konsekvensbeskrivningen har i vår studie bidragit till att vi lyckat identifiera sju sociala effekter som ett möjligt utfall av den kvartersnära återvinningscentralen i Kroksbäck: ökad trygghet, socialt kapital, samspelsintegration, delaktighet, tillgänglighet, jämställdhet och perspektivförändringar kopplade till hållbar utveckling. Kvartersnära återvinningscentraler har även visat sig vara ett bra exempel på ett projekt där de sociala värdena har en betydande roll för den ekologiska dimensionens utfall.Då den sociala dimensionen av hållbarhet ofta underkommuniceras när fysiska förändringar ska genomföras vill vi med detta arbete betona vikten av att den sociala dimensionen tas i beaktande under hela arbetsprocessen, då fysiska förändringar kan påverka det sociala livet på flera nivåer och under en lång tidsperiod. / As cities grow the amount of waste increases. In order to achieve a sustainable urban development it is necessary to make waste disposal accessible to households without access to a car. For this purpose, neighborhood recycling centers has been developed. Neighborhood recycling centers are intended to be integrated into the urban environment and thereby make waste management accessible for everyone, but they also intend to encourage social exchange by functioning as a meeting place.This study is based on VA SYDs project Neighborhood recycling in Kroksbäck. The aim of the study is to identify what impact a neighborhood recycling center might have on the social dimensions of sustainability in Kroksbäck, and to create a project proposal describing how these effects can be implemented and evaluated in three stages during the pilot phase of the project.We examine how work can be conducted to develop the social objectives of a neighborhood recycling center in Kroksbäck. For this purpose we have chosen to use social impact assessment to identify potential social effects the neighborhood recycling center might have. The social effects that we identify form the basis for the social objectives and indicators we phrase in our project proposal.The results show that social impact assessments work well to identify the social effects of alterations in the physical environment. The social impact assessment has contributed to our success in identifying seven social effects as a possible outcome of the neighborhood recycling center in Kroksbäck: increased security, social equity, interplay integration, inclusion, accessibility, equality and perspective changes linked to sustainable development. Neighborhood recycling centers has also proved to be a good example of a project where social values pay a significant role in the outcomes of the ecological dimension of sustainability.Since the social dimension of sustainability often seem to be sidelined when physical changes are implemented, we want to emphasize the importance of taking the social dimension into account throughout the planning process, seeing that physical changes can affect the social life on many levels and for a long period of time.

Marknaden och efterfrågan för begagnade varor ökar för varje år.  Däremot har detta inte lett till ett minskat uttag av planetens resurser. Många produkter har potential att tas omhand på ett mer resurseffektivt sätt än i dagsläget. Textilier och elektronikprodukter är produkter som har hög klimatbelastning. Dessa produkter saknar idag ett lättillgängligt system för återanvändning som skulle bidra till minskad nyproduktion. I takt med befolkningsökning och förtätning av Stockholm krävs nya koncept för återvinning. För en positiv utveckling är det avgörande med lättillgängliga och allmänt kända insamlingssystem.     Detta examensarbete har utgångspunkt från FN:s tre hållbarhetsmål: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och ska resultera i en konceptidé och en byggnad där konceptet tillämpas. Konceptet ska ge förslag utifrån Naturvårdsverkets och Stockholm stads rapporter och visa på hur återvinning kan integreras i bebyggda miljöer och svara mot dagens behov och samtidigt skapa en social och ekonomisk vinst.   Arbetet resulterade i förslagshandlingar genom litteraturstudier och projektering för en byggnad belägen i Rinkeby, en stadsdel i nordvästra Stockholm. Byggnaden projekteras bland annat utifrån verksamhetens ytbehov, Rinkebys behov och förutsättningar. Byggnadens estetik har formats utifrån idéen om en tydlig uppdelning mellan verksamheter som förstärks med fasadens utformning. Utöver detta ska byggnaden tillföra någonting positivt till sin omgivning, med till exempel växtväggar och cykelstation med lånecyklar.    Projektet visar på goda kvalitéer att en konceptbyggnad kan berika ett område med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. / The market and demand for used products is increasing year on year. However, this has not decreased our usage of the planet’s resources. Many products have the potential to be recycled more effectively. The production of textiles and electronics has a significant negative effect on the climate. Such products lack an easy and intuitive system for reuse, which would reduce such negative effects. There is a demand for new concepts regarding reuse brought about by the increasing population and density of Stockholm. Demands for easy access and public knowledge about recycling are crucial for progress.   This report will focus on the sustainable goals established by the UN: ecological, social and economic sustainability and will propose a conceptual idea and a building where the concept will be applied. The concept will propose suggestions based on reports by Naturvårdsverket (Swedish Environmental Protection Agency) and the City of Stockholm, to show how recycling can be integrated into urban areas. This will provide a solution to today’s needs and also facilitate social and economic growth in the area.   The project has resulted in draft documents through literature studies and planning for a building situated in Rinkeby, a suburb northwest outside of Stockholm. The building will be planned in line with the building’s operational area requirements and pre-requisites. The building’s aesthetics are drawn from the idea of a pronounced separation between the operations, which will be amplified by the design of the facades. Additionally, it will contribute to the quality of its environment with the use of green walls and a bicycle station.   The project shows of positive qualities that a conceptual building can enrich a neighborhood through ecological, social and economical sustainability.