Den ökande efterfrågan på laddbara bilar medför även en ökad efterfrågan på vissa metaller som krävs i framställande av tillhörande batterier. Efterfrågan på metaller som litium och kobolt ökar drastiskt. Samtidigt associeras utvinning av litium och kobolt med ett flertal hållbarhetsproblem som främst påverkar redan sårbara människor. För att minska de ohållbara konsekvenserna av råvaruextraktion är en möjlighet att öka andelen återvunnet material i nyproduktionen av litiumjonbatterier. Visserligen är återvinning en viktig komponent i batteritillverkningen, men det är ej totalt okomplicerat att skifta produktionen från nyutvunnen metall till återvunnen. Dessa svårigheter kan härledas till elbilsmarknadens exponentiella ökning i omfång vilket kräver mer metall för produktion än vad som kan mötas av återvunnet material.  Denna studie utvecklar och presenterar matematiska modeller i Microsoft Excel som uppskattar beräknad efterfrågan av nybruten litium och kobolt från år 2022 till 2050 i litium- jonbatterifabriken Northvolt Ett i Skellefteå. Modellerna baseras på antaganden från tidigare studier vilka tolkas i en litteraturgenomgång. Flertalet alternativa scenarion i återvinningsandelar, metallintensitet per energilagringsenhet och framtida batteriteknologi är samtliga konsistenta med litteraturgenomgången och brukas i beräkningarna. Resultaten visar att det, oavsett återvinningsandel och metallintensifiering, finns ett kontinuerligt behov av nyextraktion av litium för att möta efterfrågan vid Northvolt Ett under hela tidsperioden. Nybrytning av kobolt är enligt modelleringen som längst nödvändigt till år 2048. Dessutom, om högre återvinning kan uppnås, eller till och med en utfasning av kobolt i batteriproduktionen, kan behovet av brytning av kobolt för batteriproduktion vid Northvolt Ett nollställas redan 2030. Resultaten visar enhälligt att åtgärder som metallintensifiering och återvinning ej är tillräckligt för att undvika beroende av ny brytning av litium för batteriproduktion, men har motsatt effekt för behovet av nybruten kobolt. / The rising demand for chargeable vehicles entails a rising demand for certain metals needed in the manufacturing of the vehicles’ appurtenant batteries. The demand for metals such as lithium and cobalt are growing drastically. At the same time, the extraction of lithium and cobalt is associated with numerous sustainability issues that primarily affect the already vulnerable. To diminish the unsustainable consequences of primary commodity extraction; recycling is seen as a way of decreasing primary metal in lithium-ion battery production in favour of recycled materials. Admittedly, recycling is an important component of the battery industry. However, there are difficulties in substituting primary metal for recycling. These difficulties come down to the exponential growth of the electric vehicle market which demands more metal for production than can be met by batteries recycled at the end of life. As well as providing secondary commodities for battery production it is important that end of life electric vehicle batteries are recycled in order to prevent harmful pollution caused by landfill.  The study develops and presents mathematical models in Microsoft Excel that estimates the projected demand for primary metal between the years of 2022 and 2050 in the lithium-ion vehicle battery production plant Northvolt Ett in Skellefteå, Sweden. The models are based on assumptions from earlier work retrieved from a literature review. Several alternative scenarios in recycling rates, metal intensity per energy storage unit and battery technology in the future all consistent with the literature review are used in the calculations. The results show that regardless of recycling rates and metal intensifying rates there is a need for continuous extraction of primary lithium for electric vehicle battery production at Northvolt Ett during the entire modelled period. Nonetheless, extraction of primary cobalt will at most be needed until 2048. Additionally, if higher recycling rates are adopted or even a phase out of cobalt in production, the need for mining cobalt for battery production at Northvolt Ett could be diminished as early as 2030. The results clarify that decreasing the amount of lithium in batteries and recycling is not enough to avoid a dependence on primary sources as production rates grow, but this could however be the case for cobalt.

Date:                                       2022-06-01 Level:                                      Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                                 João Vitor Barroso França          Karl Isaksson            Alex Josefsson                                                 (99/04/01)                                (97/10/31)                 (95/09/08) Title:                                        LITHIUM-ION BATTERIES FROM A CLEAN ENERGY PERSPECTIVE: The Case of Northvolt Supervisor:                              Konstantin Lampou Keywords:                               Northvolt, Lithium-Ion Battery, SDG, Sustainability, Clean energy Research question:                  How does a company in the Lithium-Ion Battery Industry contribute to affordable and clean energy for all? The case of Northvolt Purpose:                                  The purpose of this study aims at understanding what values and implementations Northvolt has in its business to integrate targets from the UN’s SDG number seven. Because of the complexity of the research area, the authors adopted an extensive literature review on articles concerning corporate social responsibility (CSR), sustainable development (SD), and Lithium-Ion batteries. Method:                                   This research was conducted through interpretive, inductive, and exploratory logic, together with a qualitative case-study research approach, where six different managers from Northvolt were interviewed, and secondary data related to Northvolt, and the Lithium-Ion battery Industry was collected and analyzed. Conclusion:                             The authors concluded that, with a vertically integrated business model, Northvolt is a disruptor in the LIB industry. Additionally, the company focuses more extensively on reaching targets beyond the UN’s SDGs. As a booming market globally, challenges around sustainability, carbon footprint transparency, and reaching global demand for the products are extensive. Northvolt’s business revolves around innovation and the company has a strict sustainable approach in a very energy-intensive industry. Northvolt’s vision is to create the greenest battery on the market, which can indicate that CSR values overlap with business operations. Northvolt contributes to global goals by taking all elements of the supply chain into account.

Questions of growth and development have been discussed in the municipality of Skellefteå for several years. With the establishment of the Northvolt factory for lithium-ion batteries and Sara cultural center, the municipality as well as local media are forecasting increasing growth. This thesis examines fears and expectations for the future among the inhabitants in Skellefteå. The importance of growth to the research participants is studied in relation to Sara cultural center and Northvolt and how these are articulated as “something more” or nodal points according to Lacalu-Mouffe's discourse theory. The research participants’ ideas of the future are furthermore related to the matter of place and identity. The matter of growth and development in Skellefteå is also to be understood in relation to the discourse in which Norrland, as a discursively constructed unit, is depicted as peripheral, rural and underdeveloped. The thesis examines how the expansive Skellefteå can be understood in relation to this discourse. Several participants articulated that they primarily hope for development within commerce, trade and industry, that Northvolt can act as a “self playing piano” for more establishments which can generate further growth. Several participants furthermore speak of a structural socio-cultural change within the labor market, hoping for a more diverse population. Growth within commerce, trade and industry is also mentioned in relation to Sara cultural center. The cultural centre will, apart from museums and library, also inhabit a hotel, spa and conference facilities. The cultural center thus has a double aim, to be a place for culture but also to make Skellefteå a more attractive place and generate growth. However this is also criticized. Some participants articulated that they worry that the municipality will have too strong a focus on growth. Another apprehension is that the cultural center won’t have local anchoring, not reflecting the local grass root culture. While this might be a fear, it can also be perceived as an expectation, since several informants hope for a cultural center that represents local culture. As nodal points, Northvolt and Sara are thus articulated as something of great importance for the municipality, rather than just a factory and a cultural center. They are articulated as a sign of change, which is at the same time articulated as positive and negative.

De regelverk som omfattar kemisk industri i Sverige, är dels nationell lagstiftning och dels EU-rättslig reglering. Det ställs höga krav på verksamheter och på verksamhetsutövarna för att motverka skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Frågeställningarna i uppsatsen handlar om de miljökrav som ställs på verksamheter inom kemisk industri och därmed på batteritillverkaren Northvolt AB. Mer specifikt Frågeställningarna handlar uppsatsen även om produktvalsregelns tillämpning på kemisk industri och hur Northvolt AB förhåller sig till kravet. Frågeställningarna behandlas genom granskning av lagtext, förarbeten, doktrin och rättsfall. Ytterligare information har inhämtats från upprättade miljökonsekvensbeskrivningar och en samrådsredogörelse från Northvolts tillståndsprocess för att kunna granska den utvalda verksamhetens förhållning till de olika regelverken. Granskningen resulterade i insikten att för verksamheter som hanterar kemiska produkter är produktvalsregeln således ett viktigt krav att förhålla sig till, samt att verksamheter inom kemisk industri, som t.ex. Northvolt AB, som hanterar farliga ämnen under vissa omständigheter kan få beviljat tillstånd av domstol för fortsatt hantering av dessa. Vid tillståndsprövning av kemisk industri kan domstolen, utifrån produktvalsregelns krav, meddela olika tillståndsvillkor avseende hanteringen av ett visst ämne som förutsättning för verksamhetens tillstånd.

Norra Sverige står idag inför en betydande omställning med den nya gröna industrialiseringen. En industrialisering som ska motivera för den ekologiska hållbarheten i EU. Det ökade fokuset på ekologisk hållbarhet har dock föranlett att de sociala och ekonomiska dimensionerna hamnat i bakgrunden, trots att dessa dimensioner utgör grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Northvolt, en nyckelaktör i den gröna industrialiseringen, har etablerat sin första batterifabrik i Skellefteå, vilket medför betydande förändringar för Skellefteå kommun. Inte minst ställs det stora krav på att kommunen ska kunna attrahera tillräckligt med arbetskraft till den nya industrialiseringen. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur North Volts etablering påverkat Skellefteå kommuns arbetsmarknad och befolkningstillväxt, hur Skellefteå kommun arbetar för att attrahera arbetskraft och hur detta kan komma att påverka den sociala och ekonomiska hållbarheten. Uppsatsen omfattas av både kvantitativa och kvalitativa metoder, där resultatet för uppsatsen bygger på två enkätundersökningar, två intervjuer, sju olika dokument och statistisk data. Resultatet analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna multiplikatoreffekter, push-och pull faktorer, social och ekonomisk hållbarhet. Slutligen diskuteras resultatet och analysen i relation till den tidigare forskningen inom området, vilket också ligger till grund för att besvara uppsatsens tre frågeställningar. Uppsatsen indikerar att etableringen av North Volt påverkat arbetsmarknaden i Skellefteå genom en ökning av arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin, samt en generell ökning av antalet förvärvsarbetare. För Skellefteå har North Volt inneburit en möjlighet att främja en effektiv tillväxt och övervinna tidigare stagnation. Strategierna för arbetskrafts attraktion i kommunen framstår dock som mindre effektiva, då fokus på tillgängliga arbeten inte helt matchar vad potentiell arbetskraft anser vara attraktivt med att flytta till Skellefteå. Den sociala och ekonomiska hållbarheten i Skellefteå påverkas framför allt genom stigande bostadspriser, svårigheter att attrahera arbetskraft till kommunen och en viss risk gällande att tillverkningsindustrin växer snabbare än någon annan sektor. Någonting som kan innebära att Skellefteå blir mer sårbart vid en eventuell minskning av efterfrågan på North Volts batterier.

In March of 2017, Northvolt announced at a press conference in Skellefteå that they had received the green light on their factory Northvolt Ett, a lithium-ion battery factory running on 100 per cent renewable energy. The industrial establishment has meant a great increase in population and a consequent increase in demand for housing and services. Skellefteå kommun (municipality), located along the Baltic Sea coast, has had a long history of population- and demographic decline. Northvolt is the first among many similar industrial strides in Northern Sweden (Norrland) promoted by the provincial government, the state, and the European Union. The establishment of Northvolt is part of a larger vision for the entirety of Norrland, a move towards reindustrialisation and urbanisation - all in the name of sustainable development. This thesis aims to examine the role of spatial visions in policy within the multilevel governance system in the matter of urbanisation and green industrialisation. A study into the prevailing discourse into the development in Norrland and Skellefteå in light of historical and realistic conditions through a thorough theoretical- and empirical investigation into what the establishment of a large employer entails for the local community. Through a qualitative content analysis of seven policy documents from all levels of governance; transnational, state, region, and municipality, accompanied by a set of four interviews with local municipal politicians this thesis will test the two hypotheses formulated to be accepted or rejected: I. Policy documents on supra-municipal level are not in line with local, realistic-, and historical conditions for Norrland, II. The current discourse does not highlight the contingent risks the large-scale industrial investment means for the local community The performed study shows that the green reindustrialisation in Norrland, as promoted by the Swedish government and the European Union, is one of the most ambitious visions for the future in modern day. The conclusion is that there is a disconnect between visions on municipal and supra-municipal level, in addition there is no sense of risk in the development at hand. / I mars 2017 meddelade Northvolt vid en presskonferens i Skellefteå att de fått grönt ljus på sin fabrik Northvolt Ett, en toppmodern litiumjonbatteri-fabrik som drivs på 100 procent förnybar energi. Industrietableringen har inneburit en stor befolkningsökning och en därav ökad efterfrågan på bostäder och tjänster. Skellefteå kommun har en lång historia av befolknings- och demografisk nedgång. Etableringen av Northvolt är den första av många liknande industriella framsteg i Norrland som främjas av regionen, staten och EU. Northvolt är en del av en större vision för hela Norrland, ett steg mot återindustrialisering och urbanisering – allt i hållbar utvecklings tecken. Denna uppsats syftar till att undersöka hur geografiska visioner ger sig tillkänna i policy inom flernivåstyrningssystemet i fråga om urbanisering och grön industrialisering. Genom en studie av den rådande diskursen kring utvecklingen i Norrland och Skellefteå i ljuset av historiska och realistiska förhållanden genom en grundlig teoretisk- och empirisk undersökning av vad etableringen av en stor arbetsgivare innebär för lokalsamhället. Genom en kvalitativ innehållsanalys av sju policydokument från alla styrelsenivåer; transnationella, staten, regionen och kommunen tillsammans med fyra intervjuer med politiker på kommunal nivå kommer denna uppsats att testa de två hypoteser som formulerats att antingen accepteras eller förkastas: I. Policydokument på överkommunal nivå är inte i linje med lokala, realistiska och historiska förutsättningar för Norrland, II. Den aktuella diskursen belyser inte de betingade riskerna de storskaliga industriella investeringarna innebär för lokalsamhället. Den genomförda studien visar att den gröna återindustrialiseringen av landsbygden i norra Sverige, som främjas av den svenska regeringen och EU, är en av de mest ambitiösa framtidsvisionerna i modern tid. Slutsatsen är att det råder en viss skillnad mellan visionen på kommunal- och överkommunal nivå, dessutom finns det ingen risk medvetenhet i den aktuella utvecklingen.

Idag står världen inför nya typer av utmaningar för att möta hållbarhetsmål och nya behov somuppkommer. Många städer genomgår därför stora förändringar i utvecklingen där både förväntadeoch oväntade konsekvenser kommer att uppstå. Sedan Northvolt beslutade att etablera sig iSkellefteå år 2017, står staden inför den stora möjligheten att bli en pionjär stad för grön utveckling.Den nya utvecklingen har inte bara satt industrin på prov, utan även staden som helhet. Kommunensutmaning är att sprida budskapet om vad den kommande utvecklingen har att erbjuda, i hopp om attsätta fart på inflyttningen då kompetensbehovet är Skellefteås främsta utmaning idag. För att mötavisionerna kring utvecklingen behöver alla aktörer samverka för att bli en stad för grön elektrifiering.Välfungerande socialt kapital mellan offentlig sektor, industri, akademi och medborgare är enförutsättning för att skapa en framgångsrik utveckling.Arbetet utforskar hur en stad som genomgår en omfattande och snabb industriell expansionpåverkas. Genom att studera migrationsmönster ur “push and pull”-teorin undersöker arbetet hur detär möjligt att generera en ökad in-migration i olika målgrupper, som studenter eller hemvändare.Samtidigt som Skellefteå är beroende av att ha ett positiv inflyttningsnetto behöver även denuvarande invånarna bibehållas. Därför har intervjuer och en enkät genomförts för att få en tydligbild av styrkor och svagheter i utvecklingen av Skellefteå. Resultaten av enkäten och intervjuernaanalyserades och diskuterades genom en exemplifiering av de två teorierna push and pull och teorinom socialt kapital.Stora industriella expansioner av denna storlek skakar städerna till sin kärna, eftersom stadensidentitet och attribut ifrågasätts under denna typ av förändring. Vid en utveckling av denna storleksätts det sociala kapitalet på prov och beroende på dess effektivitet kan utfallen skilja sig åt. Stadentvingas väga olika faktorer mot varandra; ekonomiska, sociala och miljömässiga, då alla inte är möjligaatt upprätthålla till samma grad. Eftersom det största målet är att skapa en ökad in-migration till denexpanderande staden måste de pull-faktorer som finns och främjas ifrågasättas; Vad erbjuderegentligen Skellefteå? Arbetet identifierade sex möjliga grupper av in-migration; kontraurbanister,livsstilsmigranter, människor som flyttar för relationer/hemvändare, människor som flyttar förjobbmöjligheter, studenter och människor som flyttar för hållbarhetsskäl. Genom att lyfta fram enuppsättning av pull-faktorer specifikt för Skellefteå har staden den unika möjligheten att påverkamigrationsmönstren till deras behov och skapa en hållbar och attraktiv stad för den nuvarande ochframtida invånaren. / Today the world stands in front of the challenge of adapting to new demands, where solutions thatincrease sustainability are required. Many cities are therefore undergoing big changes indevelopments where both expected and unexpected consequences will arise. Since 2017, whenNorthvolt decided to establish in Skellefteå, the city stands in front of the opportunity to become apioneer city of green evolution. The new development has not only put the demands of the industryat test, but also the city as whole. The challenge of the municipality is how to spread the message ofwhat the upcoming development has to offer to boost the in-migration, as the need for competence isthe main challenge of Skellefteå today. To be able to fulfil and meet the visions of the transformation,all actors need to work together in becoming the green city of electrification. To create a successfuldevelopment, the overlapping collaboration between the government, industry, academia andcommunity needs to be of high quality and thus the social capital will increase.The thesis explores the effects of a city that undergoes a fast expansion. By studying migrationpatterns through push and pull theory, the thesis investigates how to generate an increasedin-migration in different target groups, such as students and returners. While Skellefteå is dependenton having a positive netto in-migration, the current residents also need to be maintained, thusinterviews and a questionnaire has allowed the thesis to obtain a clear picture of strengths andweaknesses of the development in Skellefteå. The results of the questionnaire and the interviews areanalysed and discussed through an exemplification of the two theories of push and pull and thetheory of social capital.Large industrial expansions of this size shake cities to their core, as the identity and attributes of thecity are questioned as they change. When dealing with a development of this size, the social capital isput to the test and depending on its effectiveness, the outcomes can differ. The city is forced to weighdifferent factors against each other, the benefits of accommodating economic, social andenvironmental factors are measured and prioritised as all are not possible to sustain. As the main goalis to create an increased in-migration to the expanding city, the pull factors available and promotedneed to be questioned; What is Skellefteå in fact offering? The thesis identified six possible groups ofin-migration; counterurbanists, lifestyle migrants, people moving for social ties/the returners, peoplemoving for job opportunities, students and people moving for sustainability reasons. By highlightingone set of pull factors, Skellefteå has the unique opportunity to influence the migration patterns totheir needs and create a sustainable and attractive city for the current and future residents.